Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Dags att nominera till Guldnappen

Är det självklart att både kvinnor och män är föräldralediga på ditt jobb? Är barn inget hinder för löneutveckling? Är jobb och familjeliv en möjlig ekvation? Då kan det vara läge att nominera ditt företag till Unionens tävling Guldnappen.
Petra Rendik Publicerad 9 september 2013, kl 20:49

Den 21 november delar Unionen ut årets "Guldnapp" till det företag som bäst underlättar för föräldrar att förena arbete och barn. En föräldravänlig arbetsplats kan innebära mycket. Kanske finns det möjlighet att arbeta hemma om det behövs, möten krockar inte med lämning och hämtning på förskola, kvinnor och män uppmuntras att vara föräldralediga och barn är inget hinder i karriär eller-löneutveckling.

Från och med i dag och fram till den 2 oktober är det fritt fram att nominera föräldravänliga arbetsplatser och det kan såväl medlemmar och icke medlemmar göra. Men för att ha möjlighet att vinna krävs det att företaget har tecknat kollektivavtal med Unionen och att det finns en skriftlig jämställdhetsplan.

Guldnappen instiftades för att uppmärksamma arbetsgivare som underlättar för de anställda att förena familjeliv och jobb. Priset delades ut för första gånger 2003 och tidigare vinnare är Ikea, Kronans droghandel, Picab AB, AC Nielsen, Servera, CSC Sverige, ITT Water & Wastewater och Boliden.

Vad betydde utmärkelsen Guldnappen för er och hur jobbar ni vidare med att vara en föräldravänlig arbetsgivare?

Två tidigare Guldnappsvinnare svarar:

Therése Sörman, HR manager, CSC Sverige. Guldnappen 2009.
- Att få Guldnappen betydde mycket för oss då det gäller vårt varumärke som modern och flexibel arbetsgivare. Vi kan locka arbetskraft som känner att de kan göra karriär och få stöttning under småbarnsåren. IT-branschen är en mansdominerad miljö och utmärkelsen hjälper oss att balansera förhållande i antalet anställda kvinnor och män.

- Vi fortsätter att jobba hela tiden med att utveckla det som gjorde att vi vann utmärkelsen. Förra året införde vi en sjätte månad föräldralön.

Ylwa Wedin Kolfeldt, HR Manager, Xylem Water Solutions
Global Services. Guldnappen 2010.

- Utmärkelsen innebar att vi fick fokus på frågan och många medarbetare tyckte dessutom att det är roligt att jobba på ett företag som fått uppmärksamhet för en positiv
sak.

- Vi är ett globalt amerikanskt ägt företag, genom Guldnappen har vi fått in dessa frågor gratis till ledningspersonal med en annan kulturell bakgrund.  Amerikaner uppskattar dessutom utmärkelser.

- Efter att vi fått det här priset har vi jobbat med att behålla samma nivå. Vi vet genom samtal med våra medarbetare att det här är ett företag som fungerar bra att jobba på när man har barn.

Fakta

Känner du dig tveksam om just din arbetsgivare är bra på det här med jämställdhet och föräldravänligt arbetsliv kan du alltid göra Unionens nya test som ger svart på vitt om det är läge att nominera.

Testet och mer information om Guldnappen hittar du här

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.