Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Chefens kön påverkar beskrivning i media

Manliga chefer beskrivs i affärspressen som resultatinriktade och affärsorienterade, kvinnliga ledare som personliga, mjuka och beroende av andra. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Media befäster stereotypa bilder av män och kvinnor som chefer. Colourbox

Manligt chefskap beskrivs i affärstidningarna Affärsvärlden och Dagens industri med metaforer om vapen, sport, fordon och teknik – att de har kniven mot strupen. Kvinnligt ledarskap kopplas däremot samman med lek, spel, natur och väder – de lägger pussel och de står i stormens öga.

Läs också: Myt med kvinnligt ledarskap

– Media spelar en viktig roll när det gäller att konstruera, förändra eller som i det här fallet befästa stereotypa bilder av kvinnor och män. Det får konsekvenser för hur samhällets bild av män och kvinnor i rollen som chefer både befästs och förstärks, säger Magnus Hansson, forskare i företagsekonomi, i ett pressmeddelande.

Han har analyserat hur chefer beskrivs i 20 artiklar i tidningarna under perioden oktober 2014 till april 2015.

Enligt artiklarna når män toppen därför att de är aktiva och jagar framgång, kvinnor skapar däremot inte sin egen framgång. De gör karriär därför att de får vind i seglen.

Kvinnliga och manliga chefer får inte heller svara på samma slags frågor när de intervjuas. Männen berättar om företaget, men får också ofta frågor om fritidsintressen och vilken bil eller båt de har. Kvinnorna får i stället personliga frågor om balansen mellan arbete och familjeliv, äktenskap, barn och relationen till föräldrarna.

Läs också: Chefens ålder påverkar mer än kön

Läs också: Genusfällan - koll på könsmönstren på kontoret

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.