Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Organisationen Ethical Trading Initiativ, ETI, bilades i Storbritannien 1999 och finns sedan den 12 december även i Sverige. Det är ett nätverk där fackförbund, företag, ideella organisationer och offentlig sektor samarbetar för bättre arbetsvillkor i Asien och andra produktionsländer. Bland underleverantörer är det till exempel vanligt med korttidsanställningar, dålig arbetsmiljö, låga löner, långa arbetsdagar, att kvinnor som får barn förlorar jobbet och att facket motarbetas.
Läs mer: Gudrun Sjödén och Gekås kvar i garderoben
– Det är viktigt att människor har anständiga levnadsvillkor. Gemensamt för medlemmarna är att de vill åstadkomma förändringar till det bättre i den globala kedjan av underleverantörer. För oss, som facklig organisation, är det särskilt viktigt att de grundläggande mänskliga fackliga rättigheterna respekteras, säger Magnus Kjellsson, Unionens internationella chef, som har medverkat till att ETI Sweden har bildats.
Föreningsrätten är en internationell ILO-konvention, problemet är att den inte alltid respekteras i praktiken.
– Det kan finnas krafter som motarbetar facket. Det är därför viktigt att stärka föreningsrätten, så att det inte bara är på pappret som folk har rätt att organisera sig.
Konkret ska organisationen bland annat förbättra situationen i produktionsländerna genom lokala projekt och utbildningsinsatser.
– Det krävs utbildning för att folk bland annat ska lära sig vilka rättigheter de har och förstå hur ett fackförbund kan byggas upp, säger Magnus Kjellsson.
Han hoppas också att företagen vågar vara öppna med vilka problem de har i leverantörskedjorna, för att det lättare ska gå att åtgärda dem.
– Jag tror att ärlighet vinner i längden, att säga att vi har identifierat ett problem, nu arbetar vi för att lösa det – i stället för att låtsas som att det regnar.
Hittills är en handfull stora svenska företag med i nätverket, främst handelsföretag. Förhoppningen är att industriföretagen och andra branscher också ska ansluta sig.
Läs mer: H&M röstade nej till levnadslöner
Enligt Magnus Kjellsson har många svenska företaget kommit långt i sitt hållbarhetsarbete på miljöområdet, arbetet på det sociala området har däremot hamnat på efterkälken.
– En viktig förklaring är att miljön har fått stor uppmärksamhet i debatten. Det kan också vara lättare att sätta upp mätbara mål för miljön än för hur väl grundläggande mänskliga rättigheter tillämpas.
Men det sociala hållbarhetsarbetet blir allt viktigare för att svenska företag ska stå sig i den internationella konkurrensen.
– Dagens konsumenter ställer redan frågor om hur kläderna och maten vi köper har tillverkats. Morgondagens konsumenter kommer att ha ännu fler frågor om social hållbarhet. Frågan är om det finns en framtid för företag som inte jobbar på ett hållbart sätt, även när det gäller att människor ska ha bra arbetsvillkor, säger Magnus Kjellsson.
Förutom i Storbritannien finns ETI sedan tidigare i Danmark och Norge. Totalt har ETI-organisationerna i världen 350 medlemmar.
Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Hållbar utveckling består av tre delar:
1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. Ibland inkluderas även människors hälsa, om den påverkas av den yttre miljön, till exempel föroreningar.
2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.
3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Den ena innebär ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Den andra likställer ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.
KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
