Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Krisen i Afghanistan ger insamlingsrekord hos SAK

På Svenska Afghanistankommittén har man bråda dagar. Organisationen har fått in flera miljoner i stöd på kort tid och många hör av sig och vill hjälpa till.
– Responsen har varit helt fantastisk, säger Elisabeth Ramerius, insamlingsansvarig.
Ola Rennstam Publicerad 19 augusti 2021, kl 16:55
Shekib Rahmani / AP Photo / TT
Tusentals människor samlas på flygplatsen i Kabul i hopp om att kunna fly landet. Shekib Rahmani / AP Photo / TT

Människor som blir slagna när de försöker ta sig in på Kabuls flygplats. Andra som klamrar sig fast utanpå militärflygplan. Bilderna av panikscenerna och brutaliteten efter att talibanerna erövrat makten i Afghanistan har chockerat omvärlden. Många ställer sig frågan vad som kommer hända och hur man kan hjälpa den afghanska befolkningen.

Svenska Afghanistankommittén, SAK, som bland annat bedriver skolor och sjukvård i landet, har fått enormt många samtal och mejl de senaste dagarna. Personalen är överväldigade av responsen som lett till en rejäl arbetstopp.

– Vi är inte vana vid insamlingar av den här omfattningen. Förutom att vi fått många nya givare har många hört av sig och vill hjälpa till. Vi är enorm tacksamma att folk bryr sig om ett land så långt borta, säger Elisabeth Ramerius.

Svenska Afghanistankommittén har över 6 000 lokalanställda i Afghanistan. Vad som kommer hända med verksamheten under talibanernas regim är svårt att svara på i dagsläget.

– Prio ett just nu är personalens säkerhet. Vår ambition är att fortsätta men det får inte vara på bekostnad av att de far illa. Vi har ett högt förtroende i landet, även talibanerna respekterar oss, de behöver ju också skolor, sjukvård och rent vatten.

SAK:s fokus ligger på landsbygden och att hjälpa extra utsatta grupper som barn, kvinnor, internflyktingar och personer med funktionsnedsättningar. För att kunna nå framgång för man dialog med lokala byråd.

– Vi har varit verksamma i talibantäta områden i många år och jobbat med byråden. Det återstår att se vad som händer nu, men även många talibaner vill att deras barn ska lära sig läsa och skriva och ha tillgång till sjukvård, säger Elisabeth Ramerius.

Hur känns det när det organisationen jobbat för så länge riskerar att raseras?
– Jag tänker inte så. Min inställning är att den här situationen bara måste gå att lösa. För mig är det otänkbart att extremister kan ta över ett land och kidnappa en civilbefolkning, och att det ska få fortsätta. Situationen är helt förfärlig och den gick mycket snabbare än vad vi trodde, även för oss som är insatta i hur Afghanistan fungerar.

Mitt i all tragik känner medarbetarna vid kontoret i Sverige en stolthet. Deras kompetens efterfrågas och deras kärnfråga får mycket utrymme i media.

– Mitt och alla mina kollegors arbete känns otroligt meningsfullt och givande. I synnerhet i en sådan här exceptionell situation. Men även under mer normala betingelser så ger det här jobbet en värdefull insikt i hur världen fungerar och människors villkor.

För närvarande arbetar personalen på Svenska Afghanistankommittén som sagt för högtryck. Elisabeth Ramerius, som även är ombud för Unionen, kan se en fara med den höga arbetsbelastningen.

– Att ha ett så här skarpt läge, när vi fortfarande jobbar hemifrån, gör att det är viktigt att ha koll på hur alla mår. Det är lätt att man springer på alla bollar, men man måste prioritera stenhårt – allt är inte lika viktigt just nu och det måste inte vara helt perfekt. Mitt råd är att be om hjälp om arbetsbelastningen blir övermäktig, av kollegor och av närmaste chef.

Svenska Afghanistankommittén

Svenska Afghanistankommittén, SAK, grundades 1980 som en reaktion mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan. Verksamheten finansieras bland annat av Sida, EU, Världsbanken samt tusentals privatpersoner. Även Radiohjälpen och Postkodlotteriet.

SAK har över 6 000 anställda i Afghanistan. Organisationen arbetar med sjukvård, utbildning och rehabilitering av personer med funktionsnedsättningar. På kontoret i Sverige arbetar ett tjugotal personer med insamling, kommunikation, och administration.

Läs mer om SAK

Internationellt

Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning

På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Lina Friberg Publicerad 23 januari 2023, kl 13:00
Unionens logotyp på skylt. Gröna bokstäver. Upplyst.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.

Martin Jefflén.

  Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.

Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.

Allt organiserat informationsarbete försvinner

Hur påverkar det ert informationsarbete?

–  Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.

Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?

  Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.

Oro för biståndspolitiken

LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.

Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.