Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Människor som blir slagna när de försöker ta sig in på Kabuls flygplats. Andra som klamrar sig fast utanpå militärflygplan. Bilderna av panikscenerna och brutaliteten efter att talibanerna erövrat makten i Afghanistan har chockerat omvärlden. Många ställer sig frågan vad som kommer hända och hur man kan hjälpa den afghanska befolkningen.
Svenska Afghanistankommittén, SAK, som bland annat bedriver skolor och sjukvård i landet, har fått enormt många samtal och mejl de senaste dagarna. Personalen är överväldigade av responsen som lett till en rejäl arbetstopp.
– Vi är inte vana vid insamlingar av den här omfattningen. Förutom att vi fått många nya givare har många hört av sig och vill hjälpa till. Vi är enorm tacksamma att folk bryr sig om ett land så långt borta, säger Elisabeth Ramerius.
Svenska Afghanistankommittén har över 6 000 lokalanställda i Afghanistan. Vad som kommer hända med verksamheten under talibanernas regim är svårt att svara på i dagsläget.
– Prio ett just nu är personalens säkerhet. Vår ambition är att fortsätta men det får inte vara på bekostnad av att de far illa. Vi har ett högt förtroende i landet, även talibanerna respekterar oss, de behöver ju också skolor, sjukvård och rent vatten.
SAK:s fokus ligger på landsbygden och att hjälpa extra utsatta grupper som barn, kvinnor, internflyktingar och personer med funktionsnedsättningar. För att kunna nå framgång för man dialog med lokala byråd.
– Vi har varit verksamma i talibantäta områden i många år och jobbat med byråden. Det återstår att se vad som händer nu, men även många talibaner vill att deras barn ska lära sig läsa och skriva och ha tillgång till sjukvård, säger Elisabeth Ramerius.
Hur känns det när det organisationen jobbat för så länge riskerar att raseras?
– Jag tänker inte så. Min inställning är att den här situationen bara måste gå att lösa. För mig är det otänkbart att extremister kan ta över ett land och kidnappa en civilbefolkning, och att det ska få fortsätta. Situationen är helt förfärlig och den gick mycket snabbare än vad vi trodde, även för oss som är insatta i hur Afghanistan fungerar.
Mitt i all tragik känner medarbetarna vid kontoret i Sverige en stolthet. Deras kompetens efterfrågas och deras kärnfråga får mycket utrymme i media.
– Mitt och alla mina kollegors arbete känns otroligt meningsfullt och givande. I synnerhet i en sådan här exceptionell situation. Men även under mer normala betingelser så ger det här jobbet en värdefull insikt i hur världen fungerar och människors villkor.
För närvarande arbetar personalen på Svenska Afghanistankommittén som sagt för högtryck. Elisabeth Ramerius, som även är ombud för Unionen, kan se en fara med den höga arbetsbelastningen.
– Att ha ett så här skarpt läge, när vi fortfarande jobbar hemifrån, gör att det är viktigt att ha koll på hur alla mår. Det är lätt att man springer på alla bollar, men man måste prioritera stenhårt – allt är inte lika viktigt just nu och det måste inte vara helt perfekt. Mitt råd är att be om hjälp om arbetsbelastningen blir övermäktig, av kollegor och av närmaste chef.
Svenska Afghanistankommittén, SAK, grundades 1980 som en reaktion mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan. Verksamheten finansieras bland annat av Sida, EU, Världsbanken samt tusentals privatpersoner. Även Radiohjälpen och Postkodlotteriet.
SAK har över 6 000 anställda i Afghanistan. Organisationen arbetar med sjukvård, utbildning och rehabilitering av personer med funktionsnedsättningar. På kontoret i Sverige arbetar ett tjugotal personer med insamling, kommunikation, och administration.
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
