Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hopp om dialog i Sydafrika
Låga löner, usla bostäder, alkoholism, föreningsrättskränkningar – utmaningarna för fackförbunden i Sydafrika är många. Unionen och Systembolaget, som jobbar ihop för att förbättra arbetsvillkoren för sydafrikanska vinarbetare, ser ändå små förändringar i rätt riktning.
– Det är lätt att hitta svarta fläckar på en vit skjorta, men den är fortfarande vit.
Det säger Christo Conradie, talesman för Vinpro, en intresseorganisation för sydafrikanska vinproducenter, under ett möte med bland andra dåvarande handelsminister Ann Linde (numera utrikesminister).
Ministern har kommit med sitt följe till vingården Mulderbosch i Kapprovinsen, Sydafrika, bland annat för att höra om det samarbetsprojekt – Memorandum of understanding, som Systembolagets Unionenklubb initierade efter dokumentärfilmen Bittra druvor.
Läs mer: Lite mindre bittra druvor i Sydafrika
Unionens internationella chef, Magnus Kjellsson är också på plats tillsammans med samarbetsparterna Robert Adrell från Systembolagsklubben och internationella livsmedelsfederationen IUF:s representant Mopholosi Morokong.
MOU-gänget (Kjellsson, Morokong, Adrell) träffar dåvarande handelsminister Ann Linde i Kapregionen. Foto: Johanna Rovira
Frågan är om skjortan faktiskt var vit ursprungligen – på landsbygden har inte mycket hänt sedan demokratin infördes och apartheidsystemet avskaffades. De som arbetade på vinfälten fick tidigare vin till varje måltid och trots att dopsystemet, som det kallades, är förbjudet är alkoholismen bland de anställda på vingårdarna utbredd.
– Alkoholismen är det som drabbar en hårdast när man besöker vinarbetarnas bostäder, säger Magnus Kjellsson.
– Vi kan inte ignorera att det finns stora problem i den här sektorn. Det finns obeboeliga hus, det finns alkoholism, men det finns också hopp och arbetsgivare som har hjärtat på rätta stället, säger Mopholosi Morokong.
Så det finns vita fläckar på den svarta skjortan och enligt samarbetsparterna kring överenskommelsen Memorandum of understanding, MOU, finns det fler tecken som tyder på att saker och ting förändrats till det bättre.
Mulderbosch kan mycket väl vara en av de vita fläckarna med hjärtat på rätt ställe. Här är facket en naturlig samarbetspartner – arbetsgivaren säger sig uppskatta att ha någon att förhandla med. Vi träffar åtminstone en arbetare som fått bo kvar i sitt hus efter pensionen och som tar emot sin förre arbetsgivare med ett brett leende när denne kommer för att få råd om potatisodling.
Gwen Meyer, förtroendevald på Mulderbosch. Foto: Johanna Rovira
Vi har hört historier om fackföreningsfolk som klätt ut sig till präster för att få komma in
När förtroendevalda Gwen Meyer får frågan om vi kan få se var vinarbetarna jobbar, meddelas chefen bara i förbigående – inte som på många arbetsplatser i Sverige, där arbetsplatsbesök nödvändigtvis ska förberedas, bekräftas och övervakas av kommunikatörer eller HR-personer.
På en annan farm är grinden låst. Det är den verklighet facken ofta möter när de åker ut för att värva eller hjälpa medlemmar.
– Vi har hört historier om fackföreningsfolk som klätt ut sig till präster för att få komma in, säger Robert Adrell.
Det finns en ömsesidig misstro och rädsla mellan fack och arbetsgivare. Men parterna måste börja prata med varandra om man ska lösa alla de problem man står inför, menar MOU-gänget.
Ett av dessa problem är att fackförbunden är små och lägger alltför mycket krut på att strida inbördes i stället för att gå ihop och få mer tyngd bakom sina krav.
– Facken är splittrade, alla vill vara ledare, de har ännu inte nått insikten att de måste vara enade, säger Mopholosi Morokong
– Vi kan inte slåss för arbetarna om vi slåss sinsemellan, säger Idah Williams, tjänsteman på fackförbundet FAWU.
Mindre än fem procent av vinarbetarna är organiserade överhuvudtaget, delvis för att facken har svårt att nå otillgängliga gårdar, men ofta av rädsla för repressalier. Till exempel blev en fackligt aktiv vinarbetare som i höstas uttalade sig kritiskt om sin arbetsgivare i svenska fackförbundstidningen Arbetet, nyligen avskedad.
Föreningsfriheten kringgås också genom att vissa vinproducenter har bildat arbetskommittéer för att blidka storköpare som Systembolaget. MOU-gänget gör resolut tummen ner för dessa.
– En kommitté är inte samma sak som ett fackförbund. Facket är oberoende, det är inte en kommitté, säger Mopholosi Morokong, och de moltigande kommittémedlemmar vi träffar på en vingård, bekräftar genom sin tystnad, Morokongs invändningar.
Josefin Ngwata i sitt kök. Foto: Per-Anders Pettersson
Änkan Josefin Ngwata, som städar på ett vineri utanför Rawsonville i Kapprovinsen, har en månadslön på 2 800 rand, motsvarande 1 850 kronor. Hon betalar ingen hyra för bostaden, ett rum och kök som hon delar med sina tre barn, men betalar 300 rand i månaden för elen.
– Sedan är det skolavgifter, uniform, böcker – allt kostar. Min äldsta pojke gick ut gymnasiet och skulle vilja studera vidare, men det finns inga pengar. Hade jag haft 3 500 rand skulle det göra stor skillnad, säger hon.
– Vi har löneförhandlingar varje år, men problemet är att vi aldrig får träffa ägaren, utan förhandlar via tredje part, säger Idah Williams.
Arbetsgivarna använder sig ofta av inhyrda HR-konsulter när de ska förhandla med facket. Delvis för att de är osäkra på lagarna, men också för att de vill slippa befatta sig, enligt Idah Williams. Problemet är bara att de inhyrda konsulterna försörjer sig på konflikter så det finns misstankar om att de snarare eldar på konflikter än försöker lösa dem på bästa sätt.
– Ibland ger konsulterna råd som är direkt olagliga, säger Idah Williams.
– Om fack och arbetsgivare kunde tala direkt med varandra och låter bli att smutskasta varandra, behövs inga konsulter, säger Mopholosi Morokong.
Vid mötet med handelsministern på Mulderbosch är vinproducenternas talesman inne på samma linje:
– Vi vill ha föreningsfrihet, vi vill ha samtal, men om vi kastar sten på varandra är det svårt att sätta sig ner och prata, sade Christo Conradi.
Alla parter MOU-gänget träffar, förklarar att de är öppna för dialog, men vad det leder till återstår att se. Vinproducenterna anser att Systembolaget betalar för dåligt för det sydafrikanska vinet, att de inte har råd att höja de anställdas löner och tillmötesgå fackens krav på rent vatten, sjuktransporter, bra bostäder med mera.
Men Systembolaget är inte vinstdrivande och har inget intresse av att betala för lite för vinet – till syvende och sist är det är det efterfrågan hos svenska vinkonsumenterna som avgör priset.
– Det kommer aldrig att finnas några ursäkter för dåliga arbetsförhållanden och låga löner, konstaterade Anne Linde.
Fotnot: Reportaget från Sydafrika har finansierats genom ett stipendium från organisationen Union to Union.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Evolution vägrar förhandla med hungerstrejkarna
Nätkasinobolaget Evolution vill inte förhandla med vare sig svenska eller georgiska fack för att få ett slut på strejken i Tbilisi. Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Sverige börjat engagera sig i frågan. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Hundratals anställda på det svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien är ute i strejk, vilket Kollega tidigare har berättat. Under måndagen hölls ett möte mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Evolutions vd Martin Carlesund och företagets hr-chef – något som facket tidigare har efterfrågat, men fått nej. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Arbetsvärlden var först med att rapportera om mötet. Enligt Asgeir Lundblad ledde inte träffen till några diskussioner om hur konflikten i Georgien kan lösas. I stället ska det ha varit ”en föreläsning om deras bild av situationen”.
– Vd:n gick igenom en lång Powerpoint-presentation för att ”berätta sanningen”. Det var hans syfte med mötet.
Anklagar facket för lagbrott
Evolution levererar kasinospel till nätkasinon och är ett av Sveriges största techbolag. Bolaget har kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. Anläggningen i Georgien har omkring 8000 anställda.
Företagsledningen har tidigare sagt i media att det georgiska fackförbundet sprider desinformation om de anställdas villkor. Bolaget har också anklagat facket för att bryta mot lagen genom att blockera ingången till arbetsplatsen och använda våld mot de som försökt ta sig förbi. Under måndagens möte ska Martin Carlesund ha upprepat de anklagelserna och slagit fast att Evolution inte tänker förhandla med det georgiska facket.
– Han sade att de inte tänker förhandla med fackliga företrädare som har brutit mot lagen, säger Asgeir Lundblad.
Evolution har tidigare anmälts för förhandlingsvägran till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Under mötet med de svenska facken ska vd:n ha sagt att tusen personer deltog i strejken när den inleddes, att 400 personer nu är kvar och att konflikten kommer blåsa över när sommaren är slut.
Anställda på svenska kontoret engagerar sig
Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Stockholm börjat engagera sig i det som händer i Georgien. Unionens ombudsmän har sökt kontakt med dem och fått ett positivt gensvar, enligt Asgeir Lundblad. Evolutions anställda i Sverige har varken kollektivavtal eller fackklubb.
– Medlemmarna har visat intresse för hur bolaget hanterar situationen i Georgien och tycker inte om att kollegorna hanteras på det här viset.
Evolution: ”Vi är stolta över den arbetsplats vi erbjuder”
Evolutions talesperson, chefen för investerarrelationer Carl Linton, bekräftar att företaget har haft ett möte med de svenska facken. Han skriver i ett mejl att ”mötets innehåll är inte något vi kommenterar i media”. I övrigt vill han inte låta sig intervjuas om händelserna i Georgien eller dialogen med svenska fack.
I förra veckan, före mötet med Unionen, skrev han i ett mejl till Kollega:
”Evolution är stolta över den arbetsplats vi erbjuder där tiotusentals unga georgier fått inträde till arbetsmarknaden. Vi erbjuder i dag löner som motsvarar två gånger så mycket som vad man kan tjäna i jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik. Vidare har vi väl tilltagna förmåner som inkluderar sjukförsäkring, stipendier för studier vid sidan av arbetet, gratis språkundervisning och subventionerad restaurang.”
Och:
”Strejken omfattar ett mindre antal av våra nära 8 000 anställda och föregås av två års dialog med det lokala facket samt en 21 dagar lång medlingsperiod med en av staten utsedd medlare. Vi arbetar för att hitta en lösning på den situation som nu spelas upp i Tbilisi, enligt gällande lokal lagstiftning och etablerade processer. Det lokala facket har dock valt en väg kantad av illegala aktioner såsom bland annat blockering av ingångar för de nära 7 500 av våra anställda som vill fortsätta sitt arbete på en arbetsplats där de trivs, vandalisering samt våldsamt intrång i byggnader som stängts av för att garantera anställdas säkerhet.”
Hungerstrejk på svenskt spelbolag
Hundratals anställda strejkar på den svenska kasinojätten Evolutions kontor i Georgien. Nu går svenska fack ut till deras stöd. Unionen har försökt få ett möte med Evolution, men inte lyckats, enligt ordförande Peter Hellberg.
Nätkasinobolaget Evolution är ett av Sveriges största techföretag, med kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. En av de största anläggningarna ligger i Georgiens huvudstad Tbilisi. Där pågår sedan i juli en strejk mot vad de anställda anser är låga löner och farliga arbetsvillkor. Hundratals anställda deltar, enligt den globala fackliga federationen Uni.
I slutet av sommaren inledde en handfull anställda också en hungerstrejk. Det rapporterar SvD. En av dem, spelpresentatören Tamar Ansiani, säger till tidningen:
– Jag började skaka den tredje dagen. Det blev tydligt när jag gjorde en livesändning på Facebook, och inte kunde hålla i min telefon normalt.
I en video producerad av det lokala fackförbundet syns hur en person som presenterar sig som anställd syr igen sin mun.
Omkring 8000 personer jobbar på anläggningen i Tbilisi. Av dem har drygt 4000 personer skrivit under ett upprop till stöd för strejken, enligt Uni. Den fackliga federationen bekräftar också uppgifterna om hungerstrejk.
”Elektrisk stöt från passersystemet”
Giedre Lelyte är chef över spelbolagssektionen inom Uni. Hon säger till SvD att det finns akuta risker i arbetsmiljön som Evolution inte tar på allvar.
– Facket berättar att det har varit vattenläckor från badrummen, vilket utgör en fara eftersom det är en spelstudio med mycket teknisk utrustning. Anställda har fått allergiska reaktioner till följd av insektsbett på kontoret. Och förra året fick en anställd en kraftig elektrisk stöt när hon använde passersystemet, och behövde uppsöka vård.
Konflikten handlar också om lön. De anställda säger att de ligger långt under snittlönen för både spelpresentatörer och andra anställda i Georgien. Evolution skriver i stället till SvD att de erbjuder löner motsvarande dubbelt det som anställda kan tjäna i ”jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik”.
De anställda på Evolution började protestera mot villkoren redan i våras. En statlig medlare kallades in, men försöken att nå en överenskommelse misslyckades. Efter det bröt strejken ut.
Försökt få möte i Sverige
Nu går Unionen ut till de strejkandes stöd. Ordföranden Peter Hellberg skriver i ett mejl till Kollega:
”Unionen följer och stödjer strejken på svenska spelbolaget Evolution i Georgien. Vi står bakom deras krav på bättre arbetsmiljö och högre löner. Vi på Unionen är övertygade om att en konstruktiv dialog är avgörande för att komma framåt i konflikten.”
Han skriver att både Unionen och Sveriges Ingenjörer har kontaktat Evolutions svenska ledning och försökt få ett möte – utan framgång. Unionen representerar anställda i spelindustrin i Sverige. Peter Hellberg är också ordförande i den europeiska grenen av Uni.
Hot om neddragningar
Evolutions georgiska avdelning har hotat om uppsägning av 1000 anställda och skriver på sin facebooksida att det är ett ”direkt resultat” av fackets agerande. Enligt bolaget beror neddragningen framför allt på att anställda ska ha börjat blockera ingången till arbetsplatsen.
Den georgiska människorättsorganisationen The Social Justice Center (SJC) har anmält händelserna på Evolution till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det skriver nyhetssajten Open Caucasus Media. I sin anmälan skriver SJC att Evolution har undvikit att på allvar förhandla med de anställda och i stället hotat med att lämna landet.
Svar från Evolution
Carl Linton, chef för investerarrelationer på Evolution, skriver i ett mejl till SvD att facket ”aktivt spridit mycket felaktiga uppgifter” och agerat på ett sätt som är farligt för de anställda.
”Att facket dessutom uppmanar unga människor att riskera sin hälsa är djupt beklagligt. Evolution har, och fortsätter att, uppmana såväl arbetande som strejkande medarbetare, att inte delta i aktiviteter som riskerar skada andra eller sig själv”, skriver han till tidningen.
Han skriver vidare:
”Det finns en etablerad process för att hantera konflikter på arbetsmarknaden i Georgien som vi följer.”
Och:
”Vi respekterar fullt ut de anställdas rätt att strejka inom ramen för gällande lagstiftning.”
Kollega söker Evolution.
Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”
Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”
Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”
Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”
För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.
Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.
Nytt avtal för återuppbyggnad
Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.
När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.
– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.
Tillbaka från fronten
De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.
– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.
Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?
– Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:
– Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.
Ger stöd
Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”.
– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort.
Hanterar trauma
De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.
– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.
Union to Union
En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.
Första mötet för återuppbyggnad
Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.
