Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Hopp om dialog i Sydafrika

Låga löner, usla bostäder, alkoholism, föreningsrättskränkningar – utmaningarna för fackförbunden i Sydafrika är många. Unionen och Systembolaget, som jobbar ihop för att förbättra arbetsvillkoren för sydafrikanska vinarbetare, ser ändå små förändringar i rätt riktning.
Johanna Rovira Publicerad 3 december 2019, kl 13:56
Magnus Kjellsson
Idah Williams från det sydafrikanska facket FAWU. Magnus Kjellsson

– Det är lätt att hitta svarta fläckar på en vit skjorta, men den är fortfarande vit.

Det säger Christo Conradie, talesman för Vinpro, en intresseorganisation för sydafrikanska vinproducenter, under ett möte med bland andra dåvarande handelsminister Ann Linde (numera utrikesminister).

Ministern har kommit med sitt följe till vingården Mulderbosch i Kapprovinsen, Sydafrika, bland annat för att höra om det samarbetsprojekt – Memorandum of understanding, som Systembolagets Unionenklubb initierade efter dokumentärfilmen Bittra druvor.

Läs mer: Lite mindre bittra druvor i Sydafrika

Unionens internationella chef, Magnus Kjellsson är också på plats tillsammans med samarbetsparterna Robert Adrell från Systembolagsklubben och internationella livsmedelsfederationen IUF:s representant Mopholosi Morokong.


MOU-gänget (Kjellsson, Morokong, Adrell) träffar dåvarande handelsminister Ann Linde i Kapregionen.  Foto: Johanna Rovira

Frågan är om skjortan faktiskt var vit ursprungligen – på landsbygden har inte mycket hänt sedan demokratin infördes och apartheidsystemet avskaffades. De som arbetade på vinfälten fick tidigare vin till varje måltid och trots att dopsystemet, som det kallades, är förbjudet är alkoholismen bland de anställda på vingårdarna utbredd.

– Alkoholismen är det som drabbar en hårdast när man besöker vinarbetarnas bostäder, säger Magnus Kjellsson.

– Vi kan inte ignorera att det finns stora problem i den här sektorn. Det finns obeboeliga hus, det finns alkoholism, men det finns också hopp och arbetsgivare som har hjärtat på rätta stället, säger Mopholosi Morokong.

Så det finns vita fläckar på den svarta skjortan och enligt samarbetsparterna kring överenskommelsen Memorandum of understanding, MOU, finns det fler tecken som tyder på att saker och ting förändrats till det bättre.

Mulderbosch kan mycket väl vara en av de vita fläckarna med hjärtat på rätt ställe. Här är facket en naturlig samarbetspartner – arbetsgivaren säger sig uppskatta att ha någon att förhandla med. Vi träffar åtminstone en arbetare som fått bo kvar i sitt hus efter pensionen och som tar emot sin förre arbetsgivare med ett brett leende när denne kommer för att få råd om potatisodling.


Gwen Meyer, förtroendevald på Mulderbosch. Foto: Johanna Rovira

Vi har hört historier om fackföreningsfolk som klätt ut sig till präster för att få komma in

När förtroendevalda Gwen Meyer får frågan om vi kan få se var vinarbetarna jobbar, meddelas chefen bara i förbigående – inte som på många arbetsplatser i Sverige, där arbetsplatsbesök nödvändigtvis ska förberedas, bekräftas och övervakas av kommunikatörer eller HR-personer.

På en annan farm är grinden låst. Det är den verklighet facken ofta möter när de åker ut för att värva eller hjälpa medlemmar.

– Vi har hört historier om fackföreningsfolk som klätt ut sig till präster för att få komma in, säger Robert Adrell.

Det finns en ömsesidig misstro och rädsla mellan fack och arbetsgivare. Men parterna måste börja prata med varandra om man ska lösa alla de problem man står inför, menar MOU-gänget. 

Ett av dessa problem är att fackförbunden är små och lägger alltför mycket krut på att strida inbördes i stället för att gå ihop och få mer tyngd bakom sina krav.

– Facken är splittrade, alla vill vara ledare, de har ännu inte nått insikten att de måste vara enade, säger Mopholosi Morokong

– Vi kan inte slåss för arbetarna om vi slåss sinsemellan, säger Idah Williams, tjänsteman på fackförbundet FAWU.

Mindre än fem procent av vinarbetarna är organiserade överhuvudtaget, delvis för att facken har svårt att nå otillgängliga gårdar, men ofta av rädsla för repressalier. Till exempel blev en fackligt aktiv vinarbetare som i höstas uttalade sig kritiskt om sin arbetsgivare i svenska fackförbundstidningen Arbetet, nyligen avskedad.

Föreningsfriheten kringgås också genom att vissa vinproducenter har bildat arbetskommittéer för att blidka storköpare som Systembolaget. MOU-gänget gör resolut tummen ner för dessa.

– En kommitté är inte samma sak som ett fackförbund. Facket är oberoende, det är inte en kommitté, säger Mopholosi Morokong, och de moltigande kommittémedlemmar vi träffar på en vingård, bekräftar genom sin tystnad, Morokongs invändningar.


Josefin Ngwata i sitt kök. Foto: Per-Anders Pettersson

Änkan Josefin Ngwata, som städar på ett vineri utanför Rawsonville i Kapprovinsen, har en månadslön på 2 800 rand, motsvarande 1 850 kronor. Hon betalar ingen hyra för bostaden, ett rum och kök som hon delar med sina tre barn, men betalar 300 rand i månaden för elen.

– Sedan är det skolavgifter, uniform, böcker – allt kostar. Min äldsta pojke gick ut gymnasiet och skulle vilja studera vidare, men det finns inga pengar. Hade jag haft 3 500 rand skulle det göra stor skillnad, säger hon.

– Vi har löneförhandlingar varje år, men problemet är att vi aldrig får träffa ägaren, utan förhandlar via tredje part, säger Idah Williams.

Arbetsgivarna använder sig ofta av inhyrda HR-konsulter när de ska förhandla med facket. Delvis för att de är osäkra på lagarna, men också för att de vill slippa befatta sig, enligt Idah Williams. Problemet är bara att de inhyrda konsulterna försörjer sig på konflikter så det finns misstankar om att de snarare eldar på konflikter än försöker lösa dem på bästa sätt.

– Ibland ger konsulterna råd som är direkt olagliga, säger Idah Williams.

– Om fack och arbetsgivare kunde tala direkt med varandra och låter bli att smutskasta varandra, behövs inga konsulter, säger Mopholosi Morokong.

Vid mötet med handelsministern på Mulderbosch är vinproducenternas talesman inne på samma linje:

– Vi vill ha föreningsfrihet, vi vill ha samtal, men om vi kastar sten på varandra är det svårt att sätta sig ner och prata, sade Christo Conradi.

Alla parter MOU-gänget träffar, förklarar att de är öppna för dialog, men vad det leder till återstår att se. Vinproducenterna anser att Systembolaget betalar för dåligt för det sydafrikanska vinet, att de inte har råd att höja de anställdas löner och tillmötesgå fackens krav på rent vatten, sjuktransporter, bra bostäder med mera.

Men Systembolaget är inte vinstdrivande och har inget intresse av att betala för lite för vinet – till syvende och sist är det är det efterfrågan hos svenska vinkonsumenterna som avgör priset.  

– Det kommer aldrig att finnas några ursäkter för dåliga arbetsförhållanden och låga löner, konstaterade Anne Linde.

Fotnot: Reportaget från Sydafrika har finansierats genom ett stipendium från organisationen Union to Union.

Internationellt

Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning

På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Lina Friberg Publicerad 23 januari 2023, kl 13:00
Unionens logotyp på skylt. Gröna bokstäver. Upplyst.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.

Martin Jefflén.

  Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.

Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.

Allt organiserat informationsarbete försvinner

Hur påverkar det ert informationsarbete?

–  Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.

Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?

  Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.

Oro för biståndspolitiken

LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.

Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.