H&M i Spanien planerade säga upp 1 100 anställda och stänga ned 30 butiker på grund av digitalisering och ändrade konsumtionsvanor. Men efter massiva protester och förhandlingar med spanska fack har H&M tänkt om.
H&M:s planerade nedläggningar möttes av protester och strejker från anställda. Fredrik Sandberg / TT
Beskedet att klädjätten H&M ville säga upp över 1 000 anställda och dessutom stänga ner 27 H&M-butiker och tre Cos-butiker, ledde till protester runt om i Spanien. Fackföreningarna menade att klädkedjans planerade neddragningar var fullständigt omotiverade och mobiliserade 95 procent av de anställda, enligt tidningen El Pais.
På olika håll i landet var det dygnslånga strejker under maj månad. I Bilbao demonstrerade exempelvis H&M-anställda iklädda svarta kläder, för att tydliggöra sin sorg över beslutet.
Protesterna fick H&M att tänka om och i stället för att 1 100 personer sägs upp, som tanken var från början, är det senaste budet att 349 anställda blir av med jobbet. 170 anställda kommer däremot att få gå ner i arbetstid under två år.
Tre av de nedläggningshotade butikerna håller fortsatt öppet, och en butik kommer att omlokaliseras.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning
På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.
Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.
–Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.
Allt organiserat informationsarbete försvinner
Hur påverkar det ert informationsarbete?
– Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.
Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?
– Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.
Oro för biståndspolitiken
LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.
Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö
– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.
