H&M i Spanien planerade säga upp 1 100 anställda och stänga ned 30 butiker på grund av digitalisering och ändrade konsumtionsvanor. Men efter massiva protester och förhandlingar med spanska fack har H&M tänkt om.
H&M:s planerade nedläggningar möttes av protester och strejker från anställda. Fredrik Sandberg / TT
Beskedet att klädjätten H&M ville säga upp över 1 000 anställda och dessutom stänga ner 27 H&M-butiker och tre Cos-butiker, ledde till protester runt om i Spanien. Fackföreningarna menade att klädkedjans planerade neddragningar var fullständigt omotiverade och mobiliserade 95 procent av de anställda, enligt tidningen El Pais.
På olika håll i landet var det dygnslånga strejker under maj månad. I Bilbao demonstrerade exempelvis H&M-anställda iklädda svarta kläder, för att tydliggöra sin sorg över beslutet.
Protesterna fick H&M att tänka om och i stället för att 1 100 personer sägs upp, som tanken var från början, är det senaste budet att 349 anställda blir av med jobbet. 170 anställda kommer däremot att få gå ner i arbetstid under två år.
Tre av de nedläggningshotade butikerna håller fortsatt öppet, och en butik kommer att omlokaliseras.
Den ukrainska regeringen har beslagtagit Fackföreningarnas hus i Kiev. Tidigare i år fängslades landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi och Unionen såväl som den globala fackföreningsrörelsen fördömer attackerna mot facken i Ukraina.
Den ukrainska regeringen har tidigare i år fängslat landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi (bilden). Förra veckan togs även fackföreningarnas hus i Kiev i beslag. Foto: Noa Söderberg.
I början av april grepsHryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Ukrainska facket behöver stöd
Martin Jefflén. Foto: Virginie Nguyen/TT
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.