Ideella verksamheter som jobbar för att förändra samhället är i sig inget nytt. I Sverige har vi till exempel en lång folkrörelsetradition. Men företeelsen som i dag ofta benämns som socialt entreprenörskap eller socialt företagande har fått förnyat intresse och en global våg har sköljt in under de senaste decennierna.
Malin Gawell, forskare med fokus på socialt entreprenörskap, tror att dagens intresse för socialt entreprenörskap i Sverige delvis beror på de förändringar som sker i den offentliga sektorn. I grund och botten är det enligt henne bra att det finns utrymme för sociala entreprenörer, men vi kan inte förlita oss helt och hållet på att marknaden löser alla samhällsproblem.
– Hade det varit så enkelt skulle vi inte ha någon fattigdom kvar i världen och i USA hade till exempel alla fått sjukvård, säger Malin Gawell.
Hon upplever en ökning av sociala företag men säger också att en del som kallar sig för sociala entreprenörer främst ägnar sig åt att marknadsföra sig som ”goda” medan andra är mycket seriösa i sitt sociala engagemang.
Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Handelshögskolan i Köpenhamn, är inne på samma spår och säger att det är det sociala målet som är det intressanta.
– Om definitionen är att det skapar jobb så är alla företag goda. Socialt entreprenörskap handlar om att organisera sig underifrån för att få till en samhällsförändring, säger Ester Barinaga.
Tre sociala företagare
Sofia Appelgren, vd och grundare av Mitt liv, ett mentorskapsprogram för ökad integration på arbetsmarknaden. Startades i Göteborg och finns i dag i fyra städer.
Golnaz Hashemsadeh Bonde, grundare och vd för Inkludera Invest, en ideell förening vars mål är att motverka utanförskap och att så många människor som möjligt ska delta och bidra till det svenska samhället.
Sara Damber, grundare av antimobbningsstiftelsen Friends. Dessutom vd för stiftelsen Reach for Change som stödjer socialt entreprenörskap för att förbättra barns och ungdomars situation.
Den ukrainska regeringen har beslagtagit Fackföreningarnas hus i Kiev. Tidigare i år fängslades landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi och Unionen såväl som den globala fackföreningsrörelsen fördömer attackerna mot facken i Ukraina.
Den ukrainska regeringen har tidigare i år fängslat landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi (bilden). Förra veckan togs även fackföreningarnas hus i Kiev i beslag. Foto: Noa Söderberg.
I början av april grepsHryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Ukrainska facket behöver stöd
Martin Jefflén. Foto: Virginie Nguyen/TT
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.