Det är verkligen synd om personalen men mest synd är det väl ändå om de människor som faktiskt hamnar i kläm, blivit sjuka och/eller arbetslösa, en socialförsäkring full av inskränkningar och motkrav, byråkratiska regelverk som ingen förstår sig på. Det känns som det ibland bara handlar om att frissera statistiska siffror, samtidigt som en del verkar skryta om att det går bra för Sverige talar den höga arbetslösheten och sjukskrivningsstatistiken rakt emot detta.

Borde inte detta fantastiska föregångsland ha en bättre socialförsäkring och välfärd, nöjdare medborgare och byråkratiska handläggare som trivs på jobbet efter över 100 års demokrati? Vilka idiotiska krafter är det som ligger bakom destruktiviteten i systemet, varför ska människor som redan har haft otur i livet plågas till döds?

Alliansens politik har vi redan sett resultatet av och SD är inte mycket bättre, hoppet stod till de röd-gröna men de verkar vara helt och hållet handlingsförlamade. En misslyckad flykting- och integrationspolitik, brist på jobb och bostäder, psykisk ohälsa ökar, självmorden ökar bland ungdomar, det krävs ett självmordsförsök innan man får vård. 

Sverige verkar så fint på ytan, rena gator, ordning och reda, myndigheter och lagar men under bakom den välpolerade fasaden verkar allt vara ett fuskbygge, fullt med röta och mögel, genomruttet, myndighetspersoner som bara försöker klara sig till nästa lön och ta så lite ansvar som möjligt, chefer som bara bryr sig om sina förmåner och karriär, vila på jobbet och ut med segelbåten på kvällen eller golfbanan, handläggare som lever i skräck att råka ut för svåra klienter som hotar eller bli omorganiserade. Man blir mörkrädd när man försöker förstå hur samhället fungerar, vad som händer när man blir sjuk eller arbetslös i dagens Sverige.

//Anna