Det var intressant att lite mer få lära känna denne lågmälde och otroligt kunnige miljö - och klimatpedagog. För mig är han som sagt ingen okänd person, jag har varit intresserad av miljöfrågor nästan så länge jag kan minnas och jag känner både glädje, stolthet och inte minst förtröstan över att en sådan kraft och tillgång finns i Sverige.
Därför blev jag minst sagt chockad över de två insändarskribenter som gömmer sig bakom signaturerna Annica respektive Allan i kollega nr 7. Marie Bergström som inte gömmer sig utan undertecknat sin insändare med hela sitt namn tror och hoppas jag är mer representativ för Kollegas läsekrets än signaturerna Annica och Allan.
Det som gör mig upprörd är att signaturerna Annica och Allan försöker göra sig till representanter för mera än sig själva. Och att vi som litar mer på en 97-procentig enig forskarkår världen över vad gäller klimatforskningen än på de 3 procent högröstade klimatskeptikerna betraktas som miljödårar och blåögda svenskar. Själva påstår sig signaturen Allan sitta inne med sanningen när han påstår att oljan inte är någon fossil produkt. Det finns väl egentligen bara en sanning i signaturen Allans insändare, nämligen att allt vårt välstånd är uppbyggt runt oljan. Men det är just detta som inte kan fortsätta, det är det som med Johan Rockström beskrivning liknas vid " att köra bil i natten utan lyse och utan att veta om bromsarna fungerar".
Vetenskapens värld i SVT den 8 november handlade om PR-kriget mot klimatforskningen. Det är ett smutsigt PR-krig som går ut på att så tvivel kring etablerade och avgörande forskningsresultat om klimatet. I programmet gjordes en jämförelse med den amerikanska tobakslobbyns kampanjer på 1950-talet. Forskarna var redan då övertygade om rökningens skadliga effekter men med skickliga PR-kampanjer lyckades tobakslobbyn så tvivel kring forskningen slutsatser och på så sätt skjuta upp politiska regleringar och beslut i över 50 år. Så länge har vi inte tid med att skjuta upp politiska beslut och överenskommelser om klimatet.
Inga Gustafsson
Järna
seniormedlem i Unionen
Därför blev jag minst sagt chockad över de två insändarskribenter som gömmer sig bakom signaturerna Annica respektive Allan i kollega nr 7. Marie Bergström som inte gömmer sig utan undertecknat sin insändare med hela sitt namn tror och hoppas jag är mer representativ för Kollegas läsekrets än signaturerna Annica och Allan.
Det som gör mig upprörd är att signaturerna Annica och Allan försöker göra sig till representanter för mera än sig själva. Och att vi som litar mer på en 97-procentig enig forskarkår världen över vad gäller klimatforskningen än på de 3 procent högröstade klimatskeptikerna betraktas som miljödårar och blåögda svenskar. Själva påstår sig signaturen Allan sitta inne med sanningen när han påstår att oljan inte är någon fossil produkt. Det finns väl egentligen bara en sanning i signaturen Allans insändare, nämligen att allt vårt välstånd är uppbyggt runt oljan. Men det är just detta som inte kan fortsätta, det är det som med Johan Rockström beskrivning liknas vid " att köra bil i natten utan lyse och utan att veta om bromsarna fungerar".
Vetenskapens värld i SVT den 8 november handlade om PR-kriget mot klimatforskningen. Det är ett smutsigt PR-krig som går ut på att så tvivel kring etablerade och avgörande forskningsresultat om klimatet. I programmet gjordes en jämförelse med den amerikanska tobakslobbyns kampanjer på 1950-talet. Forskarna var redan då övertygade om rökningens skadliga effekter men med skickliga PR-kampanjer lyckades tobakslobbyn så tvivel kring forskningen slutsatser och på så sätt skjuta upp politiska regleringar och beslut i över 50 år. Så länge har vi inte tid med att skjuta upp politiska beslut och överenskommelser om klimatet.
Inga Gustafsson
Järna
seniormedlem i Unionen
