Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Att arbeta i Norge straffas sedan i Sverige

Än idag tvingas man arbeta utanför landets gränser för att säkra sin försörjning. Jag också fick åka och arbeta i Norge.
Åsa Frisk, Insändarredaktör Åsa Frisk Publicerad

Enligt reglerna d.v.s. EES-avtalets förordning 883/2004 skall den som har jobbat utomlands kunna tillgodoräkna sig arbetstiden tillbaka i Sverige. Det gäller även för Norge.

Förutsättning är dock -enligt art.6- att det finns ett medlemskap i en a-kassa efter återkomsten.

Det gjorde jag. Men min dåvarande a-kassa ville inte befatta sig med den sortens ärende.

" Kassans verksamhetsområde är företagare. Det är första gången kassan kommer i kontakt med ett EU/EES ärende".

Tvärtemot vad SO (arbetslöshetskassornas samorganisation) har uttalat, nämligen förbättrade villkor för arbetstagare och egenföretagare som rör sig mellan länderna i Norden genom minskning av gränshinder.

Ärendet har inneburit tre förtvivlande åren av rättegångar från förvaltningsrätten till kammarrätten samtidigt som arbetslöshetsersättningen landade på lägsta nivån trots tidigare medlemskap och nytillträde vid återkomsten.

Kammarrättens dom blev:

"Kammarrätten bifaller överklagandet på så sätt att förvaltningsrättens dom och Xs arbetslöshetskassas beslut upphävs i de delar de avser beräkning av normalarbetstid och visar i dessa delar målet åter till arbetslöshetskassan för erforderlig handläggning".

A-kassan tog fram preskriberade dokumentation från rättegången och fattade beslut därefter. Ett överklagande av beslutet skulle åter till förvaltningsrätten, första instansen.

Så här beskriver kammarrätten sin vanmakt:

"När ett ärende skickas tillbaka för ny prövning med vissa riktlinjer (vilket var det Kammarrätten gjorde) finns sedan ingen möjlighet för domstolen att ha åsikter om huruvida kassan i sin förnyade prövning följer dessa eller inte..."

Det innebär att domen saknar verkställande förmåga.

Mot bakgrund av detta var det intressant att under president Obamas besök ta del av statsminister Reinfeldts beskrivning av Sveriges kärnvärden (core values). Bl.a. nämnde han "rule of law" d.v.s. rättstatsprincipen och rättssäkerheten som en väsentlig del av landets värderingar.

Hur pass rättssäkert är ett land där en myndighetsutövare (a-kassa) raljerar lagar och rättsväsendet p.g.a. av egen avvikande praxis ? Vad anser Unionen om det ? Får verkligen en svensk a-kassa tillämpa EES- avtalets förordning 883/2004 såsom den vill ?
//medlem

Svar från Unionens a-kassa: När det gäller handläggning av Eu ärenden med tillhörande förordningar finns ett handläggarstöd som är gemensamt för arbetslöshetskassorna. Tanken är att det ska bidra till en smidig och enhetlig hantering av denna typ av ärenden. Vad som hänt i just detta fall är svårt att sia om men där rekommendationen är att du vänder dig till den kassa som hanterat ärendet för att få en förklaring.
//Jeanette Mandl, Försäkringsansvarig Unionens a-kassa

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson