Ingenjören som hjälper barn att få tillgång till vatten
Marianne Grauers tillbringade nio månader i Tanzanias bergstrakter för Ingenjörer utan gränsers räkning. Ett utmanande, men givande arbete.
– Det är det bästa jag gjort, säger hon själv.
Hon är väg- och vatteningenjören som 54 år gammal bestämde sig för att åka till en av världens fattigaste delar och hjälpa till att förbättra livsvillkoren.
– Jag var mellan jobb och kunde kosta på mig att vara ledig någon månad, och var inte sugen på att ligga på stranden eller titta på statyer. Eftersom jag var medlem i Ingenjörer utan gränser pratade jag med dem. De ville att jag skulle vara ute minst sex månader. Det var lång tid, men jag kände direkt att jag skulle ångra mig om jag inte tog chansen, berättar Marianne Grauers.
Framför allt handlade det om att ge befolkningen tillgång till vatten. Fast den beskrivningen värjer hon sig emot.
– Det är riktigare att säga att de gör saker med lite hjälp från oss. Vi jobbar väldigt mycket tillsammans med lokalbefolkningen när vi är ute. Fattiga människor skiljer sig inte ifrån oss. De mår inte heller bra av att inte klara sig själva.
Under de nio månaderna Marianne Grauers tillbringade i Tanzania byggdes en regnvattentank för en byskola och fler byggen förberedes. I dag har svenska företag och stiftelser bidragit med pengar så att fler än 10 000 barn har kunnat få vatten via sina skolor. En vattentank kan samla upp 90 kubikmeter vatten under regnperioden, vilket sedan räcker för drygt 1 000 barn under en tremånadersperiod. Men det betyder långt ifrån att vattenproblemet är löst.
– Nu jobbar vi vidare, tillsammans med våra kollegor i tyska Ingenjörer utan gränser, på att ta fram ett vattenreningssystem också. I normala fall måste man koka vattnet innan man dricker det, men kokningen kräver dyr ved och tar tid.
Hon beskriver den första tiden i Tanzania som något av en kulturkrock. Det tog tid att förstå hur saker fungerade. Först tyckte hon till exempel att det var konstigt att byskolorna där hon bodde varken hade el eller fönsterglas. Så småningom insåg hon att det inte var viktiga saker. Lektionerna bedrevs på dagtid, alltså behövdes inte lampor, och eftersom det var varmt fanns det inget behov av glasrutor.
Till skillnad från i Sverige pratade man inte om mat och träning. Och ingen vettig människa skulle gett sig ut och promenera. Det skulle vara slöseri med energi. Kosten bestod till största delen av kokbananer och majsgröt, och tvättmaskiner var något helt okänt. Gemene man hade i stort sett ingen fritid.
– Livet går ut på att överleva. Men jag tror ändå inte att vi som bor i Sverige är lyckligare, vi har fler problem som vi oroar oss för. Deras problem är annorlunda. I fattiga länder dör man av sjukdomar som vi går till vårdcentralen och får penicillin för att bli av med, säger Marianne Grauers.
– Det är en sak att se fattiga människor på tv. En helt annan sak att vara på plats och inse att när jag kommer tillbaka nästa månad kommer några av barnen i en byskola ha dött.
Ingenjörer utan gränser är bland annat verksamma i flera afrikanska stater och Nepal, och arbetar förutom med vattenfrågor till exempel också med sjukvård, utbildning, energiförsörjning och byggteknik.
– Det finns enorma behov. Det är viktigt att hjälpa folk att ta det första steget, sedan kan de ta det andra steget själva, säger Marianne Grauers som utan att tveka skulle göra om Tanzaniaresan om hon fick chansen i dag.
– Man kommer nära människor när man bor i en by som jag gjorde. Och fattiga människor är mycket generösare än rika. De hjälps alltid åt.
Ingenjörer utan gränser startade sin verksamhet 2007. Tio år senare passerade medlemsantalet tusenstrecket. Organisationen driver både volontärprojekt, bland annat för att åstadkomma elektrifiering och rent vatten till skolor och sjukhus i Östafrika. Men man bedriver även verksamhet på hemmaplan, bland annat i form av integrationsprojekt för nyanlända ingenjörer och läxhjälp.
Unionen: Evolution vägrar förhandla med hungerstrejkarna
Nätkasinobolaget Evolution vill inte förhandla med vare sig svenska eller georgiska fack för att få ett slut på strejken i Tbilisi. Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Sverige börjat engagera sig i frågan. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Hundratals anställda på det svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien är ute i strejk, vilket Kollega tidigare har berättat. Under måndagen hölls ett möte mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Evolutions vd Martin Carlesund och företagets hr-chef – något som facket tidigare har efterfrågat, men fått nej. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Arbetsvärlden var först med att rapportera om mötet. Enligt Asgeir Lundblad ledde inte träffen till några diskussioner om hur konflikten i Georgien kan lösas. I stället ska det ha varit ”en föreläsning om deras bild av situationen”.
– Vd:n gick igenom en lång Powerpoint-presentation för att ”berätta sanningen”. Det var hans syfte med mötet.
Anklagar facket för lagbrott
Evolution levererar kasinospel till nätkasinon och är ett av Sveriges största techbolag. Bolaget har kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. Anläggningen i Georgien har omkring 8000 anställda.
Företagsledningen har tidigare sagt i media att det georgiska fackförbundet sprider desinformation om de anställdas villkor. Bolaget har också anklagat facket för att bryta mot lagen genom att blockera ingången till arbetsplatsen och använda våld mot de som försökt ta sig förbi. Under måndagens möte ska Martin Carlesund ha upprepat de anklagelserna och slagit fast att Evolution inte tänker förhandla med det georgiska facket.
– Han sade att de inte tänker förhandla med fackliga företrädare som har brutit mot lagen, säger Asgeir Lundblad.
Evolution har tidigare anmälts för förhandlingsvägran till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Under mötet med de svenska facken ska vd:n ha sagt att tusen personer deltog i strejken när den inleddes, att 400 personer nu är kvar och att konflikten kommer blåsa över när sommaren är slut.
Anställda på svenska kontoret engagerar sig
Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Stockholm börjat engagera sig i det som händer i Georgien. Unionens ombudsmän har sökt kontakt med dem och fått ett positivt gensvar, enligt Asgeir Lundblad. Evolutions anställda i Sverige har varken kollektivavtal eller fackklubb.
– Medlemmarna har visat intresse för hur bolaget hanterar situationen i Georgien och tycker inte om att kollegorna hanteras på det här viset.
Evolution: ”Vi är stolta över den arbetsplats vi erbjuder”
Evolutions talesperson, chefen för investerarrelationer Carl Linton, bekräftar att företaget har haft ett möte med de svenska facken. Han skriver i ett mejl att ”mötets innehåll är inte något vi kommenterar i media”. I övrigt vill han inte låta sig intervjuas om händelserna i Georgien eller dialogen med svenska fack.
I förra veckan, före mötet med Unionen, skrev han i ett mejl till Kollega:
”Evolution är stolta över den arbetsplats vi erbjuder där tiotusentals unga georgier fått inträde till arbetsmarknaden. Vi erbjuder i dag löner som motsvarar två gånger så mycket som vad man kan tjäna i jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik. Vidare har vi väl tilltagna förmåner som inkluderar sjukförsäkring, stipendier för studier vid sidan av arbetet, gratis språkundervisning och subventionerad restaurang.”
Och:
”Strejken omfattar ett mindre antal av våra nära 8 000 anställda och föregås av två års dialog med det lokala facket samt en 21 dagar lång medlingsperiod med en av staten utsedd medlare. Vi arbetar för att hitta en lösning på den situation som nu spelas upp i Tbilisi, enligt gällande lokal lagstiftning och etablerade processer. Det lokala facket har dock valt en väg kantad av illegala aktioner såsom bland annat blockering av ingångar för de nära 7 500 av våra anställda som vill fortsätta sitt arbete på en arbetsplats där de trivs, vandalisering samt våldsamt intrång i byggnader som stängts av för att garantera anställdas säkerhet.”