Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ikea åtalas för spioneri på anställda i Frankrike

Ikea i Frankrike misstänks för att med hjälp av privatdetektiver och korrupta poliser under flera år ha spionerat på befintliga och presumtiva anställda. Under påskhelgen avslutas rättegången där Ikea och flera före detta chefer står åtalade.
Johanna Rovira Publicerad
 Frank Rumpenhorst / AP / TT
Ikeacheferna ska tillsammans med franska polisen ha spionerat på anställda. Frank Rumpenhorst / AP / TT

Redan 2012 blev det känt att möbeljätten Ikea, som har 10 000 anställda i 34 butiker i Frankrike, i minst tre års tid, spionerat på personal. Två fackförbund vände sig redan då till domstolen för att få spionhärvan, som någon läckt till en fransk veckotidning, undersökt.

Efter avslöjandet sparkades fyra toppchefer, som nu står åtalade tillsammans med elva andra, däribland fyra poliser som anklagas för att ha lämnat ut hemliga utdrag ur polisregister. Enligt åklagarna är det inte otroligt att information gått åt båda hållen och att man tipsat polisen om vissa anställda.

Säkerhetschefen på franska Ikea har erkänt att han skickat namnlistor till ett säkerhetsföretag som håvade in drygt sex miljoner årligen för att lämna information om såväl befintlig personal som blivande. Säkerhetschefen hävdar, enligt Svenska Dagbladet, att företagsledningen stod bakom övervakningen, medan de andra cheferna påstår att han handlade självständigt.

Enligt New York Times är det oklart varför franska Ikea betalade sådana stora summor för att få information om sina anställda, men domstolshandlingar visar att det finns teorier om att Ikea använt sig av uppgifterna för att kväsa klagomål på jobbet eller för att förmå anställda att säga upp sig.

Närmare 40 miljoner kronor i böter riskerar Ikea, om domstolen i Versailles går på åklagarens linje. Företaget riskerar också skadestånd från civila rättegångar initierade av fackföreningar och 74 anställda. De åtalade cheferna riskerar långa fängelsestraff.

Ikea har tidigare varit i blåsväder för att ägna sig åt anti-facklig verksamhet, så kallad union busting, bland annat i Ryssland, USA och Turkiet.

Läs mer: Ikea fälls – spionerade på anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.