Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Han är mångas sista hopp

Göran Söderlunds kunskap om hur Försäkringskassan fungerar inifrån har visat sig kunna vara guld värt för den som är sjuk.
Anita Täpp Publicerad 26 april 2010, kl 10:43

Göran Söderlund är en av två tidigare chefer vid Försäkringskassan som i dag jobbar med att försöka hjälpa människor få sjukpenning eller sjukersättning.

För ett år sedan kontaktades han av en läkare som tyckte att han måste hjälpa till eftersom läkarintyg inte godkänds och patienterna blir utan pengar. Sedan dess har Göran Söderlund hjälpt flera hundra människor genom att skriva yttranden för omprövning av Försäkringskassans beslut eller överklaganden.

För sin konsulthjälp tar han 3 500 kronor inklusive moms per klient, oavsett hur det går.

– Jag har fått kunder från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder. Det kommer nya ärenden varje dag, säger Göran Söderlund.

Han bedömer att cirka 80 procent av de klienter han hjälper är kvinnor, varav många har fått diagnoser som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.

De är inte bara nedbrutna av sin sjukdom utan också av Försäkringskassans besked som innebär att de inte längre anses vara sjuka.

– I hälften av fallen är det kvinnornas män som ringer till mig för att få hjälp. För själva mår kvinnorna så dåligt att de inte ens orkar kontakta mig, säger Göran Söderlund.

Hur många av klienterna han lyckats hjälpa är oklart eftersom han inte för någon statistik på det. Men han berättar att han ofta får telefonsamtal från människor som vill tacka för hans hjälp.

Det största problemet med dagens sjukförsäkringssystem är läkarnas agerande, menar Göran Söderlund.

– De måste skriva bättre underlag för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på dem. Ett exempel är att man måste skriva att man anser att en kronisk utmattning är livslång och inte att man bedömer den vara livslång. Man måste vara övertydlig, säger han.

Men Försäkringskassans agerande skapar också onödiga problem, menar Göran Söderlund.

– Man följer inte Socialstyrelsens rekommendationer om att ta kontakt med läkaren vid ett bristfälligt underlag. Ett annat misstag är att man inte gör som Socialstyrelsen förordar när det gäller diagnoser.

– Man anser ofta att diagnosen inte är medicinsk styrkt. Men de här kvinnorna har ofta många diagnoser och då säger Socialstyrelsen att man ska titta på samsjukligheten. Vilket Försäkringskassan tolkat som att man ska sikta på en diagnos och då missar man helheten, säger han.

Eftersom Göran Söderlund har svårt att hinna med alla sjuka som vill ha hans hjälp håller han nu på att lära upp en ung, tidigare arbetslös, man så att denne ska kunna hjälpa till.

Men vad tycker då Göran Söderlund om att sjuka människor behöver vända sig till honom för att få hjälp?

– Jag tror inte det är regelsystemet i sig som gör att jag behövs. Jag tror att det kan göra att många också kan komma i arbete tack vare det, vilket ju är positivt. Och jag jobbar inte mot Försäkringskassan utan för att den som har rätt till ersättning ska få det.

– Men det är fel när det slår mot de här människorna. Så visst är det hemskt att jag behövs för det här. De betalar ju också till socialförsäkringen. Sedan kan jag tycka att facken och fackjuristerna borde hjälpa till mycket mer. Många har berättat att de vänt sig till sitt fack, som de betalar till, för att få hjälp utan att få det.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.