Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
SDC är skogsnäringens IT-företag och Lena Kjellberg har jobbat där sedan hon var tjugofem. Nu är hon fyrtiotvå.
- Om det är mitt drömjobb? Tja, det är svårt att säga. Men det är verkligen bra om jag jämför med revisionsbyrån där jag jobbade tidigare, jättetråkigt, eller om man skulle sitta och hålla på med försäkringar hela dagarna. Nej tack!
Förutom att hon ser till att de i organisationen som ska lägga ut nyheter gör det rätt och att det språkliga är korrekt, är Lena Kjellberg layoutare och "inblandad i friskvården". Hon gör alla trycksaker som annonser, broschyrer och årsredovisningar och "skriker på folk" när det är dags för veckans cirkelträning på gymmet.
Vad jobbar du med just nu?
- I dag håller jag på med en användarhandledning, en liten handbok som ska stoppas in i ett cd-fodral. Jag jobbar också med årsredovisningen. Och så försöker jag få fram ett par profilbilder. Vi har något som kallas diptyker, vilket är två bilder som hör ihop med varandra, till exempel ett asplöv och en tändsticka, de ska symbolisera förädling.
- Nästa vecka har vi öppet hus för våra kunder och leverantörer och det har medfört en del jobb. Vi har renoverat våra lokaler på en våning och slagit ut innerväggarna och numera sitter vi - 112 personer - i öppet landskap. Det var ovant i början, jag har haft eget rum i alla år. Men det är mycket trevligare stämning nu. Folk pratar och skrattar omkring en. Om man hör något som angår en kan man flika in en kommentar direkt.
Vad har du för utbildning?
- Jag har ingen högskoleutbildning men jag har gått många olika kurser via jobbet, till exempel har jag läst en distansutbildning på RMI-Berghs i i Stockholm.
Har du varit med och utvecklat hemsidan?
- Ja, tillsammans med en webbyrå. Vi har haft nuvarande hemsida i två-tre år. Det blev sådan skillnad från tidigare och vi tyckte att den var jättefin, men efter ett tag märker man saker som kunde ha blivit bättre, man borde ha gjort si eller så.
Vilka egenskaper ska man ha som webbmaster?
- Man ska stort tålamod, har förmåga att ha många bollar i luften, vara kreativ.
Är du nöjd med din lön?
- Nej, det är man väl aldrig.
Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.
- En dag när det flyter på är en bra dag. Då hinner man jobba undan allt man har planerat och man känner sig väldigt effektiv.
- En dålig dag är när det blir mycket ryck och slit. När folk kommer till mig och säger "Lena, du kan väl hjälpa mig med det här" hela dagen. Man hinner inget av det man tänkt, det blir mest brandsläckningar.
Är det stressigt?
- Nej, det är vad man gör det till själv. Jag trivs bäst när det är mycket att göra.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Ja, det är jag duktig på. Visst kan det hända att jag tänker på till exempel årsredovisningen när jag håller på med den. Då kan det första på morgonen och det sista innan jag somnar vara något som rör den layouten, men det stör mig inte. Jag vaknar inte svettig.
- Att jag är så bra på att koppla av kan bero på att jag tränar som jag gör. Jag styrketränar och kör kondition fem sex gånger i veckan. Den 10 juli ska jag vara med i en nybörjartävling i bodybuilding. Jag har precis börjat deffa. Min kille vann SM i sin klass förra året och jag tycker att det är en kul grej att prova på.
Går det ut över jobbet, att "definiera muskler" och inte få äta vad helst?
- Inte alls. Men många är nyfikna och frågar vad jag äter och hur det går för mig.
En webbmaster svarar för produktion, viss programmering, funktion och underhåll av webbsidor. Beroende på arbetsinnehåll och ansvarsområde har lönerna en stor spridning. Enligt 2007 års lönekatalog låg lönen på 23 000 - 33 000 kronor. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
