Varför försvinner diagnosen utmattningssyndrom 2028?
- Under 1990-talskrisen ökade sjukskrivningarna för depression kraftigt, bland annat i samband med personalneddragningar och ökad arbetsbelastning.
- Svenska forskare såg att många patienter inte var deprimerade utan framför allt extremt trötta.
- Andra symtom var nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och ljudkänslighet.
- 2005 började tillståndet kallas utmattningssyndrom i Sverige.
- I andra länder används benämningar som professionell utmattning och klinisk burnout för liknande symtom.
- Den 1 januari 2028 uppdaterar WHO sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder, bland annat för att underlätta jämförelser av statistik och behandlingar. Då försvinner Sveriges diagnoskod för utmattningssyndrom.
Källor: Utmattningssyndrom (2024), med Marie Åsberg som huvudredaktör och tidningen Allt om arbetsmiljö
– Det är intressant vilken diagnos patienter som är så trötta att de inte fungerar får nu. De kan ju inte bara försvinna, säger Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef för Institutet för stressmedicin och professor i folkhälsa vid Göteborgs universitet.
Människor blir utmattade i hela världen. Men det är bara i Sverige den medicinska diagnosen utmattningssyndrom finns. Den försvinner när Världshälsoorganisationen, WHO, snart uppdaterar sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder.
Statistik från Försäkringskassan visar att färre redan får diagnosen. Antalet personer som påbörjade en sjukskrivning längre än 14 dagar med diagnosen utmattningssyndrom minskade från 19 700 år 2024 till 12 000 år 2025, enligt Ulrik Lidwall, analytiker och forskare vid Försäkringskassan. Samtidigt minskade samtliga sjukfall med stressrelaterade diagnoser med 12 procent.
Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom
Ulrik Lidwall säger att det är för tidigt att veta om minskningen av stressrelaterade diagnoser är början på en långsiktig trend.
– Vi har generellt upp- och nedgångar i sjukfrånvaron. I en högkonjunktur kommer till exempel fler in på arbetsmarknaden och kan bli sjukskrivna.
Även i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026 konstateras att orsaken till minskningen är oklar. Teorier som förs fram är till exempel ökat fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa, hormonbehandling vid klimakteriebesvär, förändrade sjukskrivningsmönster och en osäker arbetsmarknad där fler kanske väljer att ”bita ihop”.
Försäkringskassans statistik visar inte, enligt Ulrik Lidwall, att några andra diagnoser har ersatt utmattningssyndrom.
– Det finns risk att de som verkligen behöver få hjälp av vården att hantera den belastning som har orsakat symtomen och eventuellt en sjukskrivning inte får det, att man tappar dem, säger Ingibjörg Jonsdottir.
En annan möjlig förklaringen till att färre får diagnosen är enligt Ingibjörg Jonsdottir att läkarna har blivit bättre på att sortera bort det som inte är utmattningssyndrom och inte kräver sjukskrivning.
Vad ersätter diagnosen utmattningssyndrom?
Innan diagnosen utmattningssyndrom fanns fick patienter med symptom som extrem trötthet, koncentrationsstörningar och nedstämdhet ofta en depressionsdiagnos.
Ingibjörg Jonsdottir ser en risk för felbehandling om depression skulle ersätta utmattningssyndrom; till exempel att antidepressiva läkemedel ges i stället för att det tas ett helhetsgrepp om ohälsan. Hon betonar vikten av att utreda orsaken till ohälsan parallellt med att det görs en medicinsk bedömning.
– Utmattningssyndrom är ett tillstånd som har orsakats av allvarlig stress och överbelastning. Man tillfrisknar inte om orsaken inte förändras. Då vi vet att arbetsplatsen spelar en roll i sammanhanget är det viktigt att så många som möjligt av de berörda individerna får hjälp av företagshälsovården.
Ulrik Lidwall tror att det kan bli kortare sjukskrivningar om utmattningssyndrom ersätts med diagnoser där kortare sjukskrivning rekommenderas, till exempel akut stressreaktion. Han konstaterar samtidigt att patienterna kan ha exponerats för till exempel överbelastning på jobbet under lång tid och att återhämtningstiden därför kan bli lång.
– Då är det läkarens utmaning att etablera att det är rimligt med en längre sjukskrivning än vad som anges i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
Så kan sjukskrivningen påverkas när diagnosen försvinner
Charlotte Wallin, chefsläkare på företagshälsan Feelgood, berättar att färre diagnostiseras med utmattningssyndrom hos dem sedan det våren 2025 stod klart att diagnosen försvinner.
– Vi ser en liknande trend hos oss som i samhället i stort, men har inga absoluta siffror. Vi har inte tagit beslut om att diagnosen inte får användas, men man bör överväga om annan diagnos är möjlig att använda, säger hon.
Charlotte Wallins bild är att det framför allt är olika stressdiagnoser som ersätter utmattningssyndrom.
Om en patient får diagnosen utmattningssyndrom nu finns det enligt henne risk för att Försäkringskassan gör en ny bedömning av rätten till sjukpenning när diagnosen måste ersättas.
– Man kan ha haft bra kontakt med en handläggare som har förstått behovet av återhämtning. Plötsligt får man en ny handläggare som omedelbart avslår begäran om sjukpenning.
Företagshälsovårdsföretaget Falck har inte undersökt om utmattningssyndrom har börjat att fasas ut hos dem. Men Torbjörn Vedberg, medicinskt ledningsansvarig, tror att vissa läkare kan ha börjat ställa diagnoser som depression, ångest och krisreaktion i stället. Anledningen är att det inom diagnosen utmattningssyndrom kan dölja sig depressiva besvär, ångest och stressreaktion, förklarar han.
Hos företagshälsan Avonova finns däremot inga tecken på utfasning, enligt psykolog Per-Nicklas Olofsson.
– Det är den diagnos som hittills bäst beskriver symptomen. Hur symtomen ska diagnostiseras senare vet vi inte ännu, vi inväntar fortfarande Socialstyrelsens rekommendationer.
Kan mer specifika diagnoser ge bättre behandling?
En fördel med att utmattningssyndrom tas bort är enligt Per-Nicklas Olofsson att diagnostiseringen blir mer specifik. Han menar att till exempel en ångest- eller npf-diagnos kan finnas i bakgrunden, som då blir bättre utredd och behandlad.
Torbjörn Vedberg delar den uppfattningen.
– Läkaren kan behöva tänka ett varv till på hur behandlingen ska läggas upp specifikt efter den diagnos som ges.
Charlotte Wallin är däremot osäker på om mer specifika diagnoser, som depression och ångest, leder till effektivare behandling.
– Det är inte säkert att det hjälper att få en medicin mot depression. Den underliggande problematiken måste också åtgärdas. Man kan helt och hållet missa den skadliga arbetsmiljön som i vissa fall ställer orimliga krav, säger hon och tillägger:
– Då skuldbeläggs den enskilda individen, som känner att hen inte duger och inte klarar av sitt uppdrag. Den som blir sjukskriven kommer sedan tillbaka till samma arbetsmiljö och riskerar att återinsjukna eller känner sig tvingad att byta arbete.