Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Resesäljare

Att vara resesäljare är ett jätteroligt jobb tycker Linda Alexandersson på Äventyrsresor i Stockholm. Hon kom in i branschen på nittiotalet då hon jobbade som reseledare under några år i Thailand, Grekland och Dominikanska republiken.
Eva Karlsson Publicerad
Linda Alexandersson är resesäljare på Äventyrsresor.

- Att vara reseledare är verkligen en skola i att hantera problem. Rätt som det är kan någon börja skälla på en för att flyget är försenat. Då ska man lösa det. Man får inte ta det personligt. Man ska försöka tänka att det är ett slags förtroende.  

Linda Alexandersson är väldigt intresserad av svenska språket och religion och när hon återvände till Sverige började hon plugga till lärare i Uppsala. Efter några års studier upptäckte hon att hon inte alls ville bli lärare. Hon ville hålla på med resor.

Vad gjorde du då?

- Jag gick en KY-utbildning på två år i Uppsala, Travel Academy, som är praktiskt inriktad på resesäljare. Vi lärde oss IATA (biljettering) och Amadeus (bokningssystem), läste juridik, marknadsföring, branschengelska och fick mycket praktik då vi hade möjlighet att skapa kontakter.  

Är det lätt att få jobb?

- När jag kom ut för två och ett halvt år sedan fanns det många olika jobb att välja mellan. Jag tror att det är svårare nu men det finns alltid vikariat. Folk är föräldralediga kors och tvärs. Branschen har stor omsättning, många stannar inte så länge på ett och samma ställe.

Får du resa mycket i tjänsten?

- Vi har tio dagars studieresa per år och då går den resan till ett av de länder vi ansvarar för. Ibland blir vi också bjudna på studieresor. Senast var jag till Kroatien och tittade på hotell och såg vad området kunde erbjuda. Det är viktigt att veta vad man talar om när man ska förklara praktiska detaljer för kunden. Att ha varit på plats själv ger trovärdighet.

- Det första man brukar få höra när man säger att man är resesäljare är "aha, då reser du mycket! " I tanken reser jag varje dag. Jättemycket och jättelångt. Men man måste sitta här på kontoret för att få ihop pengar. Jag har inte mer semester än andra.

Har du rabatt på resor?

- Vi har inga regelrätta rabatter men det finns ett system för agentresor och eftersom jag är insatt i branschen och vet när man ska åka kan jag få ner priset på en resa till ungefär hälften.

Vilka arbetstider har du?

- Mellan nio och halv sex. Men vi sitter ofta kvar efter att telefonen har stängts av, en halvtimme eller så. Vi har jour efter ett löpande schema, en till två veckor var tredje månad. Våra kunder som är ute och reser ska alltid kunna nå oss om något oförutsett händer.

Har du krav på dig att sälja ett visst antal resor?

- Nej, vi jobbar inte på det sättet. Vi har heller inte provisionsbaserad lön. Alla kunder är allas kunder. Det sker inga avdrag på lönen om man inte når budget.

Är du nöjd med din lön?

- Är någon det, någonsin?, säger Linda Alexandersson och skrattar.

- Det skulle kunna bli bättre. Men resorna är en löneförmån. Man får resa och se platser som man kanske inte skulle ha sett annars.

Hur är en bra resesäljare?

- Jag har en passion för resor, då blir jobbet roligt. Man ska kunna lyssna av en kund och kunna tillgodose behoven. Och helst överträffa kundens önskan, så klart. Man måste vara kreativ, flexibel och tycka om att lösa problem. Det är också bra att kunna tänka snabbt och se konsekvenserna av de beslut man tar.

Lär man sig att ta olika situationer och kulturer?

- Ja, jag har stor nytta av min tid som reseledare. Det är alltid pengarna som styr och det måste man veta. Man måste smickra och vara smidig när man pratar med asiater. Skäller man börjar de fila på naglarna i stället. Mitt tålamod är inte så stort alla gånger men det är bara att bita ihop. I Europa och Sydamerika går det att skälla lite mer och vara lite tuffare.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då är alla som kommer tillbaka från sina resor glada och positiva och vill boka nya. Det fungerar smidigt med leverantörer och jag får snabb återkoppling på platstillgång. Alla verktyg är i ordning och datorn hänger sig inte. Jag hinner med allt jag tänkt mig. Fast det gör jag ju aldrig, ha ha. Det ligger alltid något kvar.

Och en dålig dag...

... är en dag då ingenting fungerar. En grupp har fastnat i snöstormen och missar sin anslutning till Sydamerika och några andra har kommit till ett dubbelbokat hotell i Nepal. När man måste ringa runt i världen och leta bagage. Det är hektiskt men kan vara roligt också att försöka lösa problemen.

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Ja, det har jag faktiskt inga problem med, om det inte har hänt någonting särskilt konstigt eller tungt. När jag är på jobbet, då jobbar jag. Men så fort jag går härifrån då kopplar jag av.

Var har resesäljaren för favoritland?   

- Kan man ha en favorit? I så fall är det Sydafrika just nu. Jag var där i maj förra året. Människorna, maten kulturen, landskapet... Allt är fantastiskt. Jag tycker också om Frankrike.

Finns det något kvar att se?

- Jag vill se hela Sydamerika. Galapagos, Peru, Chile... Jag har massor kvar att drömma om. Jag drömmer hela tiden.

Fakta

Lönen för en resesäljare med nedanstående arbetsuppgifter låg enligt 2007 års lönekatalog på 20 100 - 23 900 kronor. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Har kontakt med kunder och tar emot och handlägger order och förfrågningar om resor samt säljer individuella resor över hela världen. Informerar om priser, rabatter, tidtabeller och övriga villkor. Utformar förslag till resplaner. Gör bokningar och reservationer.

Mer om Unionens lönestatistik hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.