Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ombudsman

Ombudsmannen, som lika gärna kan vara en kvinna, är den som stångas med arbetsgivaren när en medlem far illa, och där klubben gått bet.
Eva Karlsson Publicerad
Birgitta Nyström, ombudsman Unionen Dalarna

Birgitta Nyström är ombudsman på Unionen region Dalarna.

Har du ett drömjobb, Birgitta?

- På sätt och vis. Jag är tacksam över allt jag fått lära mig och som jag kan använda för att hjälpa medlemmarna.

Hon får ofta små bevis på att hon är uppskattad. I går kom med posten ett vykort föreställande två änglar. Under står: Änglar, visst finns de... och på andra sidan: Birgitta! Tack för att du finns. Kram. Birgitta Nyström tar en sipp från sin kaffemugg, prydd med rosor och "Gittan", och ser mycket glad ut.

Hur kom det sig att du blev ombudsman?

- Jag jobbade som sekreterare. Med tiden började jag hjälpa till på a-kassan och blev sedan regionalt arbetsmiljöombud. Jag tyckte om att vara ute på företagen och uppleva medlemmarnas värld. Jag upptäckte att jag fick väldigt bra kontakt med dem. 1995 blev jag ombudsman.

Birgitta Nyström gick ombudsmannakurser i TCO:s och Sifs regi och alla interna kurser som hörde till jobbet. Hela tiden tillkommer nya kurser, inte minst inom juridiken.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste vara lyhörd och inte bara förstå det som sägs, utan också det som inte sägs. Det gäller att medlemmarna får förtroende för mig. Jag vet inte hur jag gör men jag får dem att öppna sig. Man måste tycka att det är viktigt att värna den lilla människan.

- Min chef brukar säga att problemet med mig är att jag är för engagerad men man måste ha engagemang. Man måste tro.

Och man måste gilla att köra bil?

- Det finns en fördel med all bilkörning. På vägen till en förhandling går jag igenom ärendet mentalt och på hemvägen gör jag bokslut. Gick allt bra? Kunde jag ha gjort något annorlunda? När jag kommer hem till kontoret har jag tänkt klart.

Hur ser en bra dag ut på jobbet?

- Då har jag lyckats hjälpa en medlem till en bra uppgörelse.

...och en mindre bra?

- När man kastar sig från det ena ärendet till det andra och tiden inte räcker till. Då kan jag åka från en förhandling och nästan bli kallsvettig: oj, det där tänkte jag inte på! Nu kommer det inte med i protokollet. Men de där dagarna hör gudskelov inte till vanligheterna.

- En dålig dag kan också vara att jag inte har lyckats på lokal nivå i en förhandling utan att jag måste lämna över till central nivå. Jag känner frustration över att inte nå ända fram. På trettio förhandlingar går en till central förhandling.

Är det ett ensamt jobb?

- Både och. Det kan vara ensamt när jag ska företräda en medlem ute hos arbetsgivaren och allt hänger enbart på mig. Hemma på kontoret finns kamraterna att diskutera med. Då är jag inte ensam.

Är det mycket övertid och mycket kvällsarbete?

- Jag försöker att inte jobba över men en förhandling kan dra ut på tiden. Det finns dock hur mycket som helst att göra, men det måste sättas gränser. Några gånger i månaden har vi medlemsmöten och kurser på kvällarna.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland. Om jag precis har pratat med en ledsen medlem kan jag inte sluta tänka på den personen bara för att jag går för dagen. Har jag väldigt många ärenden på gång kan jag ligga vaken på natten och grubbla. Jag försöker skriva lappar, så att jag inte glömmer.

Är du nöjd med din lön?

- Jag kan inte säga att jag är missnöjd fast ibland funderar jag på om jag verkligen har betalt för allt slit och släp och för all energi som tas ifrån en.

Vad ger du för råd till den som vill bli ombudsman?

- Du ska vara lyhörd och lyssna och alltid ha kontakt med medlemmarna både inför och efter en förhandling. Tro på din förmåga, var flexibel och hitta lösningar. Ha alltid medlemmen i fokus.

Fakta

En ombudsman ska företräda medlemmarna i alla situationer. De ska kunna förhandla, utreda, utbilda och informera om rättigheter, försäkringar, semesterdagar, övertid, raster, kollektivavtal, uppsägningar, avtalen, villkor, lön och mycket mer.

Unionen har 257 ombudsmän. Snittlönen för dessa ligger på ca 36 100 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.

Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.

Hälsa

Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret

Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Carolina Högling Publicerad 14 mars 2025, kl 06:00
Två personer går i en Nature station
I kontorsfastigheten World Trade Center har det installerats en Nature station – en kontorspodd där hyresgästerna kan ta virtuella skogspromenader inomhus med fågelkvitter, vind och doft av skog. Foto: Anders G Warne

Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad. 

Bild på Amanda Wiik, grundare av Nature station.
Amanda Wiik är grundare av Nature station. Foto: Anders G Warne

 – Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett  hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till  något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.

För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann  bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.

– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.

Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.

– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.

Ett komplement till stillasittande arbete

Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.

Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.

– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.

Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.

Två personer går i en Nature station.
I kontorspodden kan man promenera samtidigt som man har ett digitalt möte med kollegor. Foto: Anders G Warne

Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.

– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.