Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När började vi äta kräftor i Sverige?
- Kräftätandet går att härleda ända tillbaka till 1500-talet. Då åt man dem oftast varma, inbakade i pajer. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började äta kräftorna kalla i kryddlag.
Vilka åt kräftor?
- Från början var det bara adeln som åt kräftor i mat men det beror inte på att bönderna inte hade tillgång till dem. För dem var kräftor ickemat, skräp som inte innehöll något kött. Lite som att äta skorpioner.
När blev det en fest?
- I mitten av 1800-talet slog kräftfesten igenom på riktigt. Då lade man till kulörta hattar och girlanger och började sjunga visor vid maten. Men den stora kräftboomen kom på 1970-talet då de frysta kräftorna gjorde entré i mataffärerna.
Hur ska en riktigt bra kräftfest vara?
- Det ska finnas rikligt med kräftor. Gärna staplade i ställningar eller på hög. Det ger en vacker presentation av maten. Kräftkalaset är en av de få traditioner då all mat är framme på bordet och man inte blir tilldelad portioner och det är kul.
Som tillbehör kan man laga en god paj, gärna med svamp eller ost. På sidan av passar ett gott knäckebröd bra.
Vad ska man dricka till?
- Snapsar såklart. Det som är viktigt att tänka på är att de inte är för starka. Däremot är det gott om de är kryddiga och aromatiska. Även öl passar fint, men undvik vin. Det slår sönder smaken på kräftorna.
Varför äter man kräftor just under höstmånaderna?
- Förut kunde man äta, fiska och sälja kräftor året om, men under mitten av 1800-talet så höll man på att fiska slut på hela kräftbeståndet. Därför infördes ett förbud mot fisket under hela året förutom i augusti och september. Det förbudet är borta nu, men traditionen att äta kräftor just då hade redan etablerat sig så man fortsatte med det.
Är kräftfesten ett svenskt fenomen?
- Ja, det är bara i Sverige och södra Finland som kräftskivan finns som tradition. Man äter även kräftor i Norge men det är ingen fest.
Tror du att traditionen kommer att leva vidare?
- Det är en annorlunda och relativt billig fest så det tror jag. Men eftersom det är en så pass ny tradition så kommer den nog att se annorlunda ut om ett par år. Man lade ju tillexempel till hattar och dekorationer för inte allt så länge sedan. Det skulle man inte kunnat göra med påskfirandet då det är så pass etablerat.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden