Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på-kräftkalaset

Varför sätter vi på oss färgglada hattar och sjunger nubbesånger när kräftskivans högtid börjar? Mathistorikern Richard Tellström vet.
Lina Jonsson Publicerad

När började vi äta kräftor i Sverige?

- Kräftätandet går att härleda ända tillbaka till 1500-talet. Då åt man dem oftast varma, inbakade i pajer. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började äta kräftorna kalla i kryddlag.

Vilka åt kräftor?

- Från början var det bara adeln som åt kräftor i mat men det beror inte på att bönderna inte hade tillgång till dem. För dem var kräftor ickemat, skräp som inte innehöll något kött. Lite som att äta skorpioner.

När blev det en fest?

- I mitten av 1800-talet slog kräftfesten igenom på riktigt. Då lade man till kulörta hattar och girlanger och började sjunga visor vid maten. Men den stora kräftboomen kom på 1970-talet då de frysta kräftorna gjorde entré i mataffärerna.

Hur ska en riktigt bra kräftfest vara?

- Det ska finnas rikligt med kräftor. Gärna staplade i ställningar eller på hög. Det ger en vacker presentation av maten. Kräftkalaset är en av de få traditioner då all mat är framme på bordet och man inte blir tilldelad portioner och det är kul.

Som tillbehör kan man laga en god paj, gärna med svamp eller ost. På sidan av passar ett gott knäckebröd bra.

Vad ska man dricka till?

- Snapsar såklart. Det som är viktigt att tänka på är att de inte är för starka. Däremot är det gott om de är kryddiga och aromatiska. Även öl passar fint, men undvik vin. Det slår sönder smaken på kräftorna.

Varför äter man kräftor just under höstmånaderna?

- Förut kunde man äta, fiska och sälja kräftor året om, men under mitten av 1800-talet så höll man på att fiska slut på hela kräftbeståndet. Därför infördes ett förbud mot fisket under hela året förutom i augusti och september. Det förbudet är borta nu, men traditionen att äta kräftor just då hade redan etablerat sig så man fortsatte med det.

Är kräftfesten ett svenskt fenomen?

- Ja, det är bara i Sverige och södra Finland som kräftskivan finns som tradition. Man äter även kräftor i Norge men det är ingen fest.

Tror du att traditionen kommer att leva vidare?

- Det är en annorlunda och relativt billig fest så det tror jag. Men eftersom det är en så pass ny tradition så kommer den nog att se annorlunda ut om ett par år. Man lade ju tillexempel till hattar och dekorationer för inte allt så länge sedan. Det skulle man inte kunnat göra med påskfirandet då det är så pass etablerat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?