Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på intelligenta robotar

I dag finns det robotar som kan klippa din gräsmatta och dammsuga ditt golv. I Japan har de till och med blivit ett substitut för äldreomsorg. Men vad händer när intelligenta robotar börjar fatta egna beslut? Thomas Hellström på Umeå universitet vet.
Lina Jonsson Publicerad

Thomas Hellström är lektor och leder forskningsgruppen intelligent robotteknik på Umeå universitet.

Vad är en intelligent robot?

- Det finns i dag en hel del robotar som verkar i industriella miljöer utan mänsklig kontakt och utan möjlighet till utveckling. När vi pratar om intelligenta robotar menar vi robotar som placeras i miljöer där de måste interagera med människor och där de själva kan lösa problem då oförutsedda händelser uppenbarar sig.

Vad skulle en sådan robot kunna hjälpa till med?

- Långsiktigt hoppas forskarna att de skulle kunna hjälpa till i hemmiljön. Vika tvätt, putsa fönster, hämta saker och kommunicera med familjen.

Finns det något liknande i dag?

- I dag finns det robotar som kan klippa gräset och dammsuga, men man kallar dem sällan för robotar. Det låter lite skrämmande.

Vad vill forskningen uppnå med robottekniken?

- Drömmen för alla forskare är förstås att tillverka en robot som är medveten, alltså som kan tänka. Men mer realistiskt är kanske att man lyckas skapa en robot som är så pass intelligent att den kan anpassas efter individen.

Är det inte skrämmande om de kan tänka själva?

- Scenariot att robotarna skulle ta över jorden är föga troligt. Däremot är det alltid en risk att ha maskiner som fattar egna beslut. Ta ett kraftverk till exempel, om en robot bestämmer sig för att öppna dammluckorna kan det få katastrofala följder. Det kan det förstås få med mänsklig inverkan också.

Vilka länder har kommit längst i utvecklingen?

Sverige ligger faktiskt långt fram i Europa. Annars ligger Japan och Sydkorea i framkant. I Japan har man kommit långt med att utveckla robotar som liknar människor. De ser potential för framtidens hemsjukvård. Robotarna ska till exempel kunna påminna patienten om att ta sina mediciner och ringa till sjukhuset eller anhöriga om den gamle uppvisar sjukdomstecken.

Finns det inte en risk att robotar skapar arbetslöshet bland människor?

- Jo, fast den risken har funnits ända sedan industrialismens början. Äldre arbeten kommer alltid att försvinna och ersättas av nya. Robottekniken skapar nya jobb för ingenjörer, programmerare och forskare.

Du håller i ett forskningsprojekt på Umeå universitet. Vad handlar det om?

- Vi har samlat ett antal forskare från hela världen som ska utveckla framtidens data- och roboteknik. Det är en salig samling av psykologer, programmerare, beteendevetare och representanter från olika företag som tillsammans försöker att komma på lösningar för framtidens teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.

Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.