Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på intelligenta robotar

I dag finns det robotar som kan klippa din gräsmatta och dammsuga ditt golv. I Japan har de till och med blivit ett substitut för äldreomsorg. Men vad händer när intelligenta robotar börjar fatta egna beslut? Thomas Hellström på Umeå universitet vet.
Lina Jonsson Publicerad 22 oktober 2010, kl 14:59

Thomas Hellström är lektor och leder forskningsgruppen intelligent robotteknik på Umeå universitet.

Vad är en intelligent robot?

- Det finns i dag en hel del robotar som verkar i industriella miljöer utan mänsklig kontakt och utan möjlighet till utveckling. När vi pratar om intelligenta robotar menar vi robotar som placeras i miljöer där de måste interagera med människor och där de själva kan lösa problem då oförutsedda händelser uppenbarar sig.

Vad skulle en sådan robot kunna hjälpa till med?

- Långsiktigt hoppas forskarna att de skulle kunna hjälpa till i hemmiljön. Vika tvätt, putsa fönster, hämta saker och kommunicera med familjen.

Finns det något liknande i dag?

- I dag finns det robotar som kan klippa gräset och dammsuga, men man kallar dem sällan för robotar. Det låter lite skrämmande.

Vad vill forskningen uppnå med robottekniken?

- Drömmen för alla forskare är förstås att tillverka en robot som är medveten, alltså som kan tänka. Men mer realistiskt är kanske att man lyckas skapa en robot som är så pass intelligent att den kan anpassas efter individen.

Är det inte skrämmande om de kan tänka själva?

- Scenariot att robotarna skulle ta över jorden är föga troligt. Däremot är det alltid en risk att ha maskiner som fattar egna beslut. Ta ett kraftverk till exempel, om en robot bestämmer sig för att öppna dammluckorna kan det få katastrofala följder. Det kan det förstås få med mänsklig inverkan också.

Vilka länder har kommit längst i utvecklingen?

Sverige ligger faktiskt långt fram i Europa. Annars ligger Japan och Sydkorea i framkant. I Japan har man kommit långt med att utveckla robotar som liknar människor. De ser potential för framtidens hemsjukvård. Robotarna ska till exempel kunna påminna patienten om att ta sina mediciner och ringa till sjukhuset eller anhöriga om den gamle uppvisar sjukdomstecken.

Finns det inte en risk att robotar skapar arbetslöshet bland människor?

- Jo, fast den risken har funnits ända sedan industrialismens början. Äldre arbeten kommer alltid att försvinna och ersättas av nya. Robottekniken skapar nya jobb för ingenjörer, programmerare och forskare.

Du håller i ett forskningsprojekt på Umeå universitet. Vad handlar det om?

- Vi har samlat ett antal forskare från hela världen som ska utveckla framtidens data- och roboteknik. Det är en salig samling av psykologer, programmerare, beteendevetare och representanter från olika företag som tillsammans försöker att komma på lösningar för framtidens teknik.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.