Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på intelligenta robotar

I dag finns det robotar som kan klippa din gräsmatta och dammsuga ditt golv. I Japan har de till och med blivit ett substitut för äldreomsorg. Men vad händer när intelligenta robotar börjar fatta egna beslut? Thomas Hellström på Umeå universitet vet.
Lina Jonsson Publicerad

Thomas Hellström är lektor och leder forskningsgruppen intelligent robotteknik på Umeå universitet.

Vad är en intelligent robot?

- Det finns i dag en hel del robotar som verkar i industriella miljöer utan mänsklig kontakt och utan möjlighet till utveckling. När vi pratar om intelligenta robotar menar vi robotar som placeras i miljöer där de måste interagera med människor och där de själva kan lösa problem då oförutsedda händelser uppenbarar sig.

Vad skulle en sådan robot kunna hjälpa till med?

- Långsiktigt hoppas forskarna att de skulle kunna hjälpa till i hemmiljön. Vika tvätt, putsa fönster, hämta saker och kommunicera med familjen.

Finns det något liknande i dag?

- I dag finns det robotar som kan klippa gräset och dammsuga, men man kallar dem sällan för robotar. Det låter lite skrämmande.

Vad vill forskningen uppnå med robottekniken?

- Drömmen för alla forskare är förstås att tillverka en robot som är medveten, alltså som kan tänka. Men mer realistiskt är kanske att man lyckas skapa en robot som är så pass intelligent att den kan anpassas efter individen.

Är det inte skrämmande om de kan tänka själva?

- Scenariot att robotarna skulle ta över jorden är föga troligt. Däremot är det alltid en risk att ha maskiner som fattar egna beslut. Ta ett kraftverk till exempel, om en robot bestämmer sig för att öppna dammluckorna kan det få katastrofala följder. Det kan det förstås få med mänsklig inverkan också.

Vilka länder har kommit längst i utvecklingen?

Sverige ligger faktiskt långt fram i Europa. Annars ligger Japan och Sydkorea i framkant. I Japan har man kommit långt med att utveckla robotar som liknar människor. De ser potential för framtidens hemsjukvård. Robotarna ska till exempel kunna påminna patienten om att ta sina mediciner och ringa till sjukhuset eller anhöriga om den gamle uppvisar sjukdomstecken.

Finns det inte en risk att robotar skapar arbetslöshet bland människor?

- Jo, fast den risken har funnits ända sedan industrialismens början. Äldre arbeten kommer alltid att försvinna och ersättas av nya. Robottekniken skapar nya jobb för ingenjörer, programmerare och forskare.

Du håller i ett forskningsprojekt på Umeå universitet. Vad handlar det om?

- Vi har samlat ett antal forskare från hela världen som ska utveckla framtidens data- och roboteknik. Det är en salig samling av psykologer, programmerare, beteendevetare och representanter från olika företag som tillsammans försöker att komma på lösningar för framtidens teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.