I dag finns det robotar som kan klippa din gräsmatta och dammsuga ditt golv. I Japan har de till och med blivit ett substitut för äldreomsorg. Men vad händer när intelligenta robotar börjar fatta egna beslut? Thomas Hellström på Umeå universitet vet.
Thomas Hellström är lektor och leder forskningsgruppen intelligent robotteknik på Umeå universitet.
Vad är en intelligent robot?
- Det finns i dag en hel del robotar som verkar i industriella miljöer utan mänsklig kontakt och utan möjlighet till utveckling. När vi pratar om intelligenta robotar menar vi robotar som placeras i miljöer där de måste interagera med människor och där de själva kan lösa problem då oförutsedda händelser uppenbarar sig.
Vad skulle en sådan robot kunna hjälpa till med?
- Långsiktigt hoppas forskarna att de skulle kunna hjälpa till i hemmiljön. Vika tvätt, putsa fönster, hämta saker och kommunicera med familjen.
Finns det något liknande i dag?
- I dag finns det robotar som kan klippa gräset och dammsuga, men man kallar dem sällan för robotar. Det låter lite skrämmande.
Vad vill forskningen uppnå med robottekniken?
- Drömmen för alla forskare är förstås att tillverka en robot som är medveten, alltså som kan tänka. Men mer realistiskt är kanske att man lyckas skapa en robot som är så pass intelligent att den kan anpassas efter individen.
Är det inte skrämmande om de kan tänka själva?
- Scenariot att robotarna skulle ta över jorden är föga troligt. Däremot är det alltid en risk att ha maskiner som fattar egna beslut. Ta ett kraftverk till exempel, om en robot bestämmer sig för att öppna dammluckorna kan det få katastrofala följder. Det kan det förstås få med mänsklig inverkan också.
Vilka länder har kommit längst i utvecklingen?
Sverige ligger faktiskt långt fram i Europa. Annars ligger Japan och Sydkorea i framkant. I Japan har man kommit långt med att utveckla robotar som liknar människor. De ser potential för framtidens hemsjukvård. Robotarna ska till exempel kunna påminna patienten om att ta sina mediciner och ringa till sjukhuset eller anhöriga om den gamle uppvisar sjukdomstecken.
Finns det inte en risk att robotar skapar arbetslöshet bland människor?
- Jo, fast den risken har funnits ända sedan industrialismens början. Äldre arbeten kommer alltid att försvinna och ersättas av nya. Robottekniken skapar nya jobb för ingenjörer, programmerare och forskare.
Du håller i ett forskningsprojekt på Umeå universitet. Vad handlar det om?
- Vi har samlat ett antal forskare från hela världen som ska utveckla framtidens data- och roboteknik. Det är en salig samling av psykologer, programmerare, beteendevetare och representanter från olika företag som tillsammans försöker att komma på lösningar för framtidens teknik.
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?