Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nördcafé

Vad gör ni på Tekniska musseets Nördcafé?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Walk of the Nerd´s är Tekniska museets hedersvägg, där bilder på personer som gästat nördcaféet hänger. Efter tre år har det blivit några stycken. Nils Olander har två personliga favoriter: Fysikern Caroline Hyll som berättade om vilka planeter som är bra att resa till om jorden går under och Carolina Gomez Lagerlöf, som visade några av de ritningar på rymddräkter som genom åren lämnats in till Patentverket.

- Det är inte så mycket ämnet som gör dem till favoriter utan sättet de talade på. Det som skiljer en nörd från en person med ett intresse, är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv.

Oorganiserade nördar

Idén om ett nördcafé föddes på våren 2009. Från början tänkte Tekniska museet starta en nördgala, där man prisade personer med säregna intressen. Det visade sig dock vara svårt då nördarna varken är organiserade eller särskilt medialt intresserade. 

- Då tänkte vi att vi tonar ner det lite. Alla gillar att gå på café, dricka kaffe och äta kakor, så det blev formen. Sedan bjöd vi in personer vi blev tipsade om eller som själva hörde av sig.
Sedan starten har allt ifrån kända musiker till hissfantaster, ufokännare, kärnkraftsmotståndare och stumfilmsentusiaster gästat nördcaféet. Inga ämnen är för smala eller för stora, även om Nils Olander, museets egen nördgeneral, försöker att få till en bra blandning.
- Det är lättare att hitta killar än tjejer, men vi försöker att pusha på tjejerna lite extra.
Förra året var det nära att självaste Rod Stewart kom till nördcaféet.

- Jag vet att han är en nörd på att bygga amerikanska industrilandskap med modelljärnvägar. Det är det han gör på hotellrummet när han är på turné. Han har själv sagt att han hellre är på omslaget av tidningen Model Railroader än någon annanstans, så då tänkte jag att jag skulle skriva en text till tidningen och få honom uppmärksamma att Tekniska museet har en fin modelljärnväg, så kanske han ville komma hit och prata om sitt intresse. Jag kom rätt nära eftersom jag fick kontakt med hans manager, men det föll på tidsbrist.

Även om inget arvode utgår till den gästande nörden har det inte varit särskilt svårt att få folk att ställa upp. Nördcaféerna är gratis och man vet inte på förhand om det kommer att dyka upp en enda människa.
Det populäraste seminariet hittills handlade om nedladdning och Ipred. Men det anordnades också precis när debatten var som hetast.

- Ibland kommer det 80 personer. Ibland 10. Vi försöker att anpassa diskussionen till situationen.
Till varje föreläsning försöker Nils Olander också att plocka fram museiföremål så att den stämmer överrens med ämnet. När Salem Al Fakir gästade museet, släpade han till exempel fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano.

Håller nördbegreppet på att förändras?

- Definitivt. I dag är ordet nörd inte längre förknippat med datakulturen och starwars-kulten utan snarare att vara en egen person och kunna kolossalt mycket om ett ämne. Det är besjälade människor som vigt sitt liv åt ett ämne och tar en med till världar som man inte visste fanns.

Vårens schema är inte helt spikat än, men i mars kan den som vill läras sig att bygga egna flygplan och i april kommer Aron Hekala och Lukas Ivanow och berättar och deras stora intresse: Freerunning och Parkour.
- Vad som är lite kul är att de har hört av sig från andra museer och sagt "Vi vill starta nördcafé. Hur gör vi?". Och egentligen behövs det inte så mycket. Det gäller bara att ha respekt för personer som inte är mainstream

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1