Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mjukstarta med lagom ambitionsnivå

Sätt upp mål, mjukstarta efter ledigheten och se till att få in lite vardagsmotion till och från jobbet. Så startar du året genom att vara snäll mot dig själv.
Lina Björk Publicerad

Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap, Hur hittar man energin efter julledigheten?
- Om du jobbat hårt och varit väldigt engagerad i julaktiviteterna så kanske du inte fått så mycket vila som du skulle behövt och då handlar det om att välja rätt ambitionsnivå när du återgår till jobbet. Det är okej att mjukstarta om man har den möjligheten. Kanske börja jobba på en onsdag. Fasa in dig i jobbet igen och var lite förlåtande om arbetsuppgifterna tar lite längre tid. Det tar några dagar att gå från semesterhjärna till jobbhjärna.

Hur behåller jag energin?
- Jag tror att en bra sak är att försöka behålla semesterkänslan så länge det går. Det är lättare på sommaren när kvällarna är ljusa, men även på vintern får man inte glömma bort att göra roliga saker som ger energi och gör dig glad. Fundera på vad du skulle kunna göra för att få mer energi och njuta mer i vardagen.

Januari är ju nyårslöftenas månad. Hur får man motivation att börja leva mer hälsosamt?
- Det är viktigt att tänka långsiktigt. Hur bra vill jag må och vad behöver jag göra för att nå dit? Jag behöver välja om jag vill lägga energi på jobbet, på barnen, eller en fritidsaktivitet. Om det är viktigast för mig att barnen ska få sin beskärda del av min energi, behöver jag anpassa livet runtomkring efter det. Det går inte att lägga ned sin själ i allt.

Hur säkerställer jag motionen?
- Den bästa motionen är förstås den som blir av. I stället för att köpa ett dyrt gymkort som du inte kommer att använda, fundera på hur du kan säkerställa en motion som du använder i vardagen. Det kanske är gymkortet. Men det kanske också är att du lägger upp en rutin för lunchpromenader eller träning till och från jobbet.

Hur skiljer jag mellan privatliv och arbetsliv?
- Återigen handlar det om att göra val. Problemet är att många inte gör det utan flyter med i en ström tills det blir för mycket och när det blir det sätter de förhoppningsvis ned foten. Men man behöver göra det långt innan.

- En enkel sak att reflektera över är hur du skulle vilja fördela din tid och energi till exempel mellan arbete familj, vänner och övrigt. Utgå från att du har 100 procent. Vad skulle hända om du fördelade din energi och tid på det sättet? Tänk sedan på hur du fördelar din energi och tid idag? Om det är stor skillnad, fundera över vad det kan bero på. Vad hindrar dig från att fördela din energi/tid som du önskar och vad kan du göra för att det ska bli som du vill?

Vilka är de största energitjuvarna?
- Det är att människor inte har några mål. Många har inte identifierat vad de vill utan tänker bara på vad de inte vill och det är enorma energitjuvar. Vi fokuserar på hoten och det är vår instinkt att göra det. Det är som att bli jagad av en rånare och hela tiden titta bakåt fast vi springer framåt.
Vill man verkligen vinna energi så måste man tänka på vad det egentligen är man vill och systematiskt sträva efter det. Med andra ord: sätta mål. Med tydliga mål blir det också lättare att välja bort det man inte vill.

Hur ska man få ett hälsosamt 2014?
- Genom att avsätta tid för sig själv. Det kan handla om enkla saker att som exempelvis som småbarnsförälder, lämna barnet hos någon en timme och gå ut och ta en kaffe och läsa tidningen i lugn och ro. Särskilt kvinnor tar ofta huvudansvaret i hemmet och sliter ut sig om de inte prioriterar sig själva ibland. Det är lätt att tänka att man inte har tid, men den lilla stunden man får för sig själv ger så enormt mycket energi tillbaka, så det är värt lite planering.

- Fundera på små saker du kan ändra i ditt liv som ger dig mycket belöning tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.

Hälsa

Lista: Det här funkar återhämtande på jobbet

Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson vet vad som balanserar hjärnan under arbetsdagen. Här är hennes bästa tips för optimala pauser.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2025, kl 06:01
Pausa på jobbet olika alternativ
Den som får återhämtning under arbetsdagen mår bättre och har färre sjukdagar både på kort och lång sikt, enligt hälsoforskaren Lina Ejlertsson. – Att ta tiden för pauser gör inte att vi presterar sämre – tvärtom, enligt all forskning presterar vi bättre, blir piggare, gladare och får bättre fokus, säger hon. Illustration: Anna Skoog

Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson listar fem återhämtande alternativ. Det här har forskning visat funkar. Så här kan du vila hjärnan under arbetsdagen. 

1. Naturen

På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå gärna på lunchpromenad till en naturmiljö. 

2. Passiv vila

Nedvarvning. Prova att vila med guidad avslappning eller meditation i öronen för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund. 

3. Bra relationer

Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. Goda sociala relationer är viktiga för vårt välbefinnande. 

4. Rörelse

Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite, eller gå runt inomhus. Promenad till kaffet eller hushållsarbete kan också duga som en rörelsepaus. 

5. Kreativa aktiviteter

Glöms lätt bort. Lyssna på musik och sjung med. Lägg pussel, lös korsord, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

 

Källa: Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson, föreläsare och författare till boken Energireceptet, driver Instagramkontot @aterhämtningsforskaren.

Läs mer i Chef & Karriär 3/25: Så skapar du hjärnbalans för dina anställda. 

Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?