Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Körsång på jobbet
Körsång är en av Sveriges största folkrörelser. Och än större lär den bli när alla har insett vilka hälsovinster sjungandet ger – inte minst när det gäller företagskörer.
Från ett konferensrum högt uppe i ett kontorshus vid Slussen i Stockholm hörs helt obegripliga fraser:
– Jaha! Jaha? Joho! Jaså? Ojojoj. Bababababa! Schhhhhhhh.
Det är ett gäng medarbetare på arkitektfirman Tengbom som tillsammans med körledaren Sanna Rogberg försöker hitta huvudklangen, få in andningstekniken och värma upp rösterna inför dagens körsession. Nio sångare ur den runt 20 röster starka företagskören har dykt upp på dagens repetition.
Kören startades för knappt två år sedan på initiativ av en av medarbetarna, alten Karin Svenonius.
– Jag har sjungit med Sanna i en annan kör och vet hur bra körsång är för det allmänna välbefinnandet. Särskilt för oss arkitekter som sitter stilla hela dagarna – vi får skratta och öppna upp nya sinnen i andra hjärnhalvan genom att sjunga.
– Det är som yoga – man tränar sig i att andas rätt och spänna av, säger hennes kollega Christine Hammarlund, sopran.
Deras upplevelser bekräftas av forskningen. Flera studier visar att sång generellt gör att vi mår bättre. En studie visar att halten av oxytocin, ett slags harmonihormon, ökar hos sångare, oavsett om de är proffs eller amatörer. En annan studie avslöjar att nivån av testosteron hos patienter med IBS, irriterad tarm, som fått sjunga i kör, ökade väsentligt jämfört med kontrollgruppen.
– Testosteronet har en uppbyggande effekt på skador som skapats av stress, säger Christina Grape Viding, forskare vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
– Vi såg också att mängden fibrin minskade, vilket leder till att man är mindre benägen att få blodpropp.
Att körsång även frigör endorfiner råder det knappast någon tvekan om när man ser och hör arkitektkören trestämmigt sjunga en låt från Zimbabwe på gehör. Sanna Rogberg växlar snabbt och vant mellan stämmorna för att hjälpa sångarna att hitta rätt ton. Om de råkar hamna på fel ton är det inte hela världen – det finns inget krav på att man ska kunna sjunga rent eller kunna läsa noter hos Tengbom eller i de andra företagskörer Sanna Rogberg leder.
– Att vara med i kören ska vara opretentiöst, man ska kunna vara med när man vill. Men för många finns det nog en barriär mot att sjunga i kör som vi har med oss från skolan – det är kanske därför som inte fler kollegor är med, trots att de ju märker på oss hur mycket energi det ger, säger Christine Hammarlund.
I framtiden blir det kanske inte helt otänkbart att arbetsgivare uppmanar sina medarbetare att sjunga i kör – forskare vid Sahlgrenska akademin testar teorier om att körer kan användas för att skapa vi-känsla på jobbet och stärka samarbetsförmågan hos de anställda. Syftet är dock främst att hitta nya former för att använda musikens helande kraft inom rehabilitering och friskvård.
Det finns också forskning som visar hur körsång kan hjälpa dementa patienter och autistiska barn.
– Körsång är som ett Kinderägg, du får flera överraskningar i ett. Dels är du med och skapar något vackert. Dels är det socialt. Och sedan har du allt det fysiologiska som faktiskt händer i kroppen när du sjunger tillsammans med andra, säger Christina Grape Viding.
Foto: Johanna Rovira
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret
Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Ett komplement till stillasittande arbete
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.
