Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Intendent

- Jobbet är inte fysiskt tungt, man skriver och läser och träffar kunder och man blir bara bättre och bättre med åren, säger Hans Larsson, intendent på Stockholms auktionsverk och expert på böcker, handskrifter och kartor.
Eva Karlsson Publicerad

Den dyraste bok som sålts på auktion i Sverige är en atlas med amerikanska 1700-talskartor. Den gick för 2,8 miljoner kronor till en amerikan. Objekt som är billigare än 700 kronor tas inte emot. På bokauktionerna, som är fyra om året, finns allt från papyrusfragment från tiden vid Kristi födelse till moderna konstböcker med originalgrafik av till exempel Miró eller Chagall.

Hans Larsson tar emot kunder på auktionsverket i Stockholm och på dess filialer i Göteborg och Malmö. Ibland besöker han själv kunderna, som när de vill sälja hela eller delar av sitt bibliotek. Han går på museum, åker på mässor och träffar kunder utomlands. En stor del av hans arbetstid består i att skriva katalogerna till bokauktionerna.  

Vilka egenskaper behövs i ditt yrke?

- Ett brinnande intresse, fingertoppskänsla, språkkunskaper och en välutvecklad allmänbildning.

Vad behöver man för utbildning?

- Det finns ingen formell utbildning i Sverige. En akademisk utbildning i sig räcker inte utan man måste lära sig genom att jobba med någon som kan. Jag är historiker och hade arbetat på bibliotek och i bokhandel i drygt tio år när jag började på auktionsverket 1979. Första året arbetade jag tillsammans med den person jag skulle ersätta.

Hur många kommer på en auktion?

- Mellan trettio och sextio kunder kommer personligen, men man kan också lämna bud vid visningen eller via internet och telefon.   

Får du bjuda för egen räkning?

- Ja, om jag gör det skriftligt före visningen.

Vilka är kunderna?

- Det är både handlare och privatsamlare och till större delen män. Men det har blivit flera kvinnor bland både handlarna och samlarna under mina år i branschen.

- När mannen dör har änkan och barnen många gånger ingen aning om värdet på böckerna och säljer dem för en spottstyver. Jag minns en dam som kom med en illuminerad (färgillustrerad) 1400-talshandskrift på pergament. Den visade sig gå för mer än tvåhundratusen kronor.   

Vilka samlarobjekt är ute respektive inne?

- Vitterhet (skönlitteratur) har stagnerat men det som står sig är äldre reselitteratur, topografi, naturvetenskap, historia och viktiga historiska dokument samt planschverk. Vackra band som är gjorda av kända bokbindare eller böcker som har ägts av kända personer är eftertraktade.

Hur gör du en värdering?

- Den bygger mycket på egen erfarenhet, jag har sett "det mesta", men det dyker upp nya böcker hela tiden. Sedan 1995 har vi en databas över allt vi har sålt. Tidigare fick vi använda ett lösbladssystem eller så litade man på sitt goda minne. Via internet kan man också söka i olika databaser, på antikvariat och läsa om auktioner utomlands. Jag bildar mig en uppfattning om en prisbild och det blir utropspriset som står i katalogen.

Får man sälja allt hur som helst?

- Det har hänt mig två gånger på trettio år att en bok har fått exportförbud. Den ena var en stambok från tidigt 1600-tal. När man på den tiden var ute och reste brukade man be folk man mötte att skriva i den. Den här boken hade tillhört en adelsman som var nära bekant med Gustav II Adolf och många prinsar och hertigar hade skrivit hälsningar i boken. Den andra var en liten atlas av tysken Sebastian Münster i en italiensk 1500-talsupplaga.

Hur ser en dålig dag på jobbet ut?

- Det är inte roligt om en missnöjd kund ringer på morgonen. Det kan handla om beskrivningen i katalogen eller att hans bok inte sålde till det pris han hoppades på. Men det brukar reda upp sig

... och en bra?

- En bra dag är när man får in någonting riktigt roligt och en lyckad auktion kan man leva på i flera veckor. Jag tycker att arbetet mest består av bra dagar.

Det låter som om du trivs väldigt bra.

- Jag trivdes på mitt förra arbete i en bokhandel men det här är ännu roligare. Det ger personlig tillfredsställelse. Man kan fortsätta med det även som pensionär.

Hur är arbetsbelastningen?

- Den går i vågor. Inför en auktion blir det en del övertid. Det är mycket jobb med att skriva katalogerna. Fyra om året ges ut och innehåller tillsammans 450-500 textsidor i A4-format.

Hur många böcker har du själv?

- Med alla på vinden och i källaren och ute på landet blir det närmare tjugotusen böcker och småskrifter. Jag vill inte kalla mig bibliofil men jag tycker om att samla på böcker som handlar om böcker. Det finns deckare i bokmiljö som är intressanta.

Är du nöjd med din lön?

- Humanister brukar inte ha särskilt höga löner, men det är en hyfsad lön, som bibliotekarier ungefär.   

Fakta

Hans Larsson tipsar om bra böcker om böcker:

  • Som introduktion, en samlares syn på boksamlande: J. V. Johansson: Försvar för boksamlaren. Ny upplaga, 1958.
  • En allmän handbok på svenska om boksamlande: Mats Christofferson: Boksamlaren, 1991.
  • Och två bra engelska böcker: John Carter: ABC for Book Collectors, 7 upplagan, London 1994 (kan ha kommit senare upplagor) och Antiquarian Books. A Companion for Booksellers, Librarians and Collectors. Compiled by Philippa Bernard, Aldershot, Scolar Press, 1994.
  • Som avslutning ett allmänt verk om bokens historia: Svend Dahl: Bokens historia, 2 upplagan, Stockholm 1961.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.