Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den dyraste bok som sålts på auktion i Sverige är en atlas med amerikanska 1700-talskartor. Den gick för 2,8 miljoner kronor till en amerikan. Objekt som är billigare än 700 kronor tas inte emot. På bokauktionerna, som är fyra om året, finns allt från papyrusfragment från tiden vid Kristi födelse till moderna konstböcker med originalgrafik av till exempel Miró eller Chagall.
Hans Larsson tar emot kunder på auktionsverket i Stockholm och på dess filialer i Göteborg och Malmö. Ibland besöker han själv kunderna, som när de vill sälja hela eller delar av sitt bibliotek. Han går på museum, åker på mässor och träffar kunder utomlands. En stor del av hans arbetstid består i att skriva katalogerna till bokauktionerna.
Vilka egenskaper behövs i ditt yrke?
- Ett brinnande intresse, fingertoppskänsla, språkkunskaper och en välutvecklad allmänbildning.
Vad behöver man för utbildning?
- Det finns ingen formell utbildning i Sverige. En akademisk utbildning i sig räcker inte utan man måste lära sig genom att jobba med någon som kan. Jag är historiker och hade arbetat på bibliotek och i bokhandel i drygt tio år när jag började på auktionsverket 1979. Första året arbetade jag tillsammans med den person jag skulle ersätta.
Hur många kommer på en auktion?
- Mellan trettio och sextio kunder kommer personligen, men man kan också lämna bud vid visningen eller via internet och telefon.
Får du bjuda för egen räkning?
- Ja, om jag gör det skriftligt före visningen.
Vilka är kunderna?
- Det är både handlare och privatsamlare och till större delen män. Men det har blivit flera kvinnor bland både handlarna och samlarna under mina år i branschen.
- När mannen dör har änkan och barnen många gånger ingen aning om värdet på böckerna och säljer dem för en spottstyver. Jag minns en dam som kom med en illuminerad (färgillustrerad) 1400-talshandskrift på pergament. Den visade sig gå för mer än tvåhundratusen kronor.
Vilka samlarobjekt är ute respektive inne?
- Vitterhet (skönlitteratur) har stagnerat men det som står sig är äldre reselitteratur, topografi, naturvetenskap, historia och viktiga historiska dokument samt planschverk. Vackra band som är gjorda av kända bokbindare eller böcker som har ägts av kända personer är eftertraktade.
Hur gör du en värdering?
- Den bygger mycket på egen erfarenhet, jag har sett "det mesta", men det dyker upp nya böcker hela tiden. Sedan 1995 har vi en databas över allt vi har sålt. Tidigare fick vi använda ett lösbladssystem eller så litade man på sitt goda minne. Via internet kan man också söka i olika databaser, på antikvariat och läsa om auktioner utomlands. Jag bildar mig en uppfattning om en prisbild och det blir utropspriset som står i katalogen.
Får man sälja allt hur som helst?
- Det har hänt mig två gånger på trettio år att en bok har fått exportförbud. Den ena var en stambok från tidigt 1600-tal. När man på den tiden var ute och reste brukade man be folk man mötte att skriva i den. Den här boken hade tillhört en adelsman som var nära bekant med Gustav II Adolf och många prinsar och hertigar hade skrivit hälsningar i boken. Den andra var en liten atlas av tysken Sebastian Münster i en italiensk 1500-talsupplaga.
Hur ser en dålig dag på jobbet ut?
- Det är inte roligt om en missnöjd kund ringer på morgonen. Det kan handla om beskrivningen i katalogen eller att hans bok inte sålde till det pris han hoppades på. Men det brukar reda upp sig
... och en bra?
- En bra dag är när man får in någonting riktigt roligt och en lyckad auktion kan man leva på i flera veckor. Jag tycker att arbetet mest består av bra dagar.
Det låter som om du trivs väldigt bra.
- Jag trivdes på mitt förra arbete i en bokhandel men det här är ännu roligare. Det ger personlig tillfredsställelse. Man kan fortsätta med det även som pensionär.
Hur är arbetsbelastningen?
- Den går i vågor. Inför en auktion blir det en del övertid. Det är mycket jobb med att skriva katalogerna. Fyra om året ges ut och innehåller tillsammans 450-500 textsidor i A4-format.
Hur många böcker har du själv?
- Med alla på vinden och i källaren och ute på landet blir det närmare tjugotusen böcker och småskrifter. Jag vill inte kalla mig bibliofil men jag tycker om att samla på böcker som handlar om böcker. Det finns deckare i bokmiljö som är intressanta.
Är du nöjd med din lön?
- Humanister brukar inte ha särskilt höga löner, men det är en hyfsad lön, som bibliotekarier ungefär.
Hans Larsson tipsar om bra böcker om böcker:
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
