Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Jag har själv varit på otroligt avancerade och exklusiva middagar eller kalas med ostron, gåslever, svindyr champagne och massor av kändisar och det kan ändå vara supertråkigt. Och sen var jag på fest i en lada en gång där man bjöd på hemgjord pizza och det var helt fantastiskt. Så det behöver inte alls vara dyrt för att det ska bli bra och minnesvärt.
Hur ska man tänka för att sammansättningen av gästerna blir bra?
- Man ska tänka ganska spretigt. Jag brukar själv försöka bryta så mycket konventioner och förväntningar som jag någonsin kan när jag ordnar med en fest eller middag. Att göra en grej av att vid varje midddagsbord, festbord eller varje tillfälle försöka blanda människor som inte tidigare träffats eller i vart fall inte har någon relation till varandra.
- Det här gäller också i hög grad vid bordsplaceringen. Att man försöker tänka igenom vilka som inte känner varandra, var det kan uppstå dynamik och vilka som kan ha glädje av att träffas. Det är det som är värden och värdinnans utmaning, och samtidigt nyckel till en lyckad tillställning, att de har information och kunskap om människorna som kommer. Så att de vet vilka de är, vad de tycker om, vilka de umgås med, vilka de inte träffat förut och var det kan uppstå dynamik.
Om man ändå behöver lite tips på hur man kan spara in på sådant man tror sig behöva ger Micael Bindefeld, som själv är känd för sina fantasifulla och exklusiva inbjudningskort, rådet att försöka klara sig utan sådana.
- Visst är det trevligt med handskrivna inbjudningskort som kommer med posten. Men har man inte de pengarna kanske man kan göra något annat kreativt, kanske i form av digitala inbjudningskort, säger han.
Annat man kan dra in på är kostnad för personal, i de fall man ändå behöver anlita sådan, genom att noga tänka igenom hur många timmars hjälp man egentligen behöver.
- Sen är en av nycklarna till en lyckad tillställning att allt är väl planerat och förberett, säger Micael Bindefeld.
- Att man är förberedd när det gäller logistiken, exempelvis vilken rätt som ska in och vilka tallrikar man ska ha, att kaffet är kokat och står i termosar och att det finns vaser med vatten framme om gästerna har blommor med sig. Och det där kan man börja med flera dagar innan. Så att man hinner vara en bra och deltagande värd när gästerna kommer.
Hur får man till lite stjärnglans också på ett budgetparty?
- Sammansättningen av gäster är alltså det viktigaste. Att folk inte redan känner varandra och att det blir snackisar. Det enda som kan vara lite jobbigt sen är att man har lite ansvar för att presentera folk för varandra. Du som värd är ju den enda som vet hur du tänkte när du bjöd dom och varför du bjöd dom och varför dom skulle passa ihop. Och då är det viktigt att du gör en presentation också. Alltså berättar för honom eller henne varför dom har glädje av att träffa varandra.
- Men sen är ju också maten viktig upplevelse, och då är det bra om man kan bjuda på nåt kul, kanske plockmat, eller annorlunda mat, så att den blir en snackis, alltså att folk runt bordet pratar om maten.
Otroligt viktigt är också, tycker Micael Bindefeld, att man som gäst på en tillställning hör av sig till värden/värdinnan och tackar efteråt.
- Det behöver inte vara något märkvärdigt. Men att man tackar för en trevlig kväll betyder oerhört mycket. Och då kan man gärna skicka ett vykort med posten, även om det också går bra med sms eller mejl, säger han.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
