Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
- Man måste kunna lite om väldigt mycket här. Louise Hoffsten ringde en dag och sjöng på en låt som vi hjälpte henne hitta titeln på, men det är klart - ibland går vi också bet, säger Maria Edgren.
Vad är dina arbetsuppgifter?
- Det är mycket administrativa ärenden och telefonsamtal där jag svarar på frågor från allmänheten, om hur man ger ut en skiva och vilka uppgifter som måste finnas på konvolutet eller vad vi gör allmänt. Men främst så jobbar vi för dem som skriver musik och musikförlagen som är våra medlemmar. Man kan väl säga att vi som jobbar med det här är ansiktet utåt för Stim.
Vad krävs för kunskaper?
- Främst att man är kunnig och brinner för musik, annars ska man nog inte jobba här. Att man gillar att "serva" folk. Jag har lärt mig allt på plats eftersom det är så specifikt det vi gör. Sen har jag haft väldigt tur att jag fått utvecklas här hela tiden. I början fick jag sortera papper i arkivet och nu sitter jag med fingret på knappen för utbetalningar till upphovsmännen och ser till att utbetalningarna hamnar hos rätt medlemmar.
Hur vet du det?
- Låttitlar och andra uppgifter om låtens upphovsman/män och musikförlag är registrerade (stimmade) hos oss och när musikrapporten kommer in från till exempel offentliga framföranden i radio och tv så matchas dessa uppgifter ihop. Därefter sker utbetalningarna till textförfattarna, kompositörerna och musikförlagen.
Hur viktigt är musik för dig?
- Det är mitt stora intresse och min hobby. Den lilla tid jag har, eftersom jag har småbarn, ägnar jag åt musik. Jag sjunger i en gospelkör som heter Immanuel Gospel.
Hur hamnade du på Stim?
- Det var 1999, jag hade slutat plugga, var arbetslös och hade slut på a-kassa och var desperat. Jag ringde alla kompisar som jobbade på roliga ställen och frågade om det fanns jobb. Fick till slut ett projektjobb på Stim.
Vilka tider arbetar du?
- 8.30 till 17.00, förutom fredagar då jobbar vi till 15.45.
Är det drömyrket?
- Svårt att svara på eftersom jag har stannat kvar och trivts men det är inte det här jag trodde jag skulle göra från början. Jag var helt inne på resebranschen. Men jag blev kvar och har fått göra roliga saker som att åka på Hultsfreds- och Emmabodafestivalen, jag har träffat många upphovsmän och andra kreativa, inspirerande människor som man får positiv respons från. Så jag måste svara ja och nej. Men jag tycker om det jag gör.
Något roligt minne genom åren?
- Ja första året på Hultsfredsfestivalen jobbade jag backstage och träffade Timbuktu. Han var nöjd med Stim och då sa jag till honom att "Stim är ju kärlek" och det tog han efter. Stim är kärlek gick han runt och sa, haha.
Ni lever i en rätt dold bransch va?
- Ja verkligen, men nu har det varit en del debatter i media om upphovsrätt och fildelning. Men många missar ändå vad det är vi gör. En del anslutna tror att vi är ett musikaliskt patentverk som skyddar "stimmade" låtar från stöld och plagiering. Men vi ser bara till att pengar för offentliga framföranden kommer fram till rätt person. Det är det vi gör.
- Jag har dock viss förståelse för det och frågan vi får fem till tio gånger om dagen är : hur gör man för att skydda sin låt.
Ni gladde er åt fildelningsdomen, har ni mött några andra reaktioner?
- Många telefonsamtal och mejl har kommit där en del tycker inte att vi ska blanda oss i den politiska debatten, men vi vill hitta en lösning på fildelning med pröjs. Upphovsmännen ska kunna leva på det de gör och vi vill stå upp för våra medlemmar. Musik ska kunna leva och växa, även på nätet.
Är du nöjd med lönen?
- Nej, den ligger lite i underkant.
Vilka är era största medlemmar?
- Oj, vi har flera. Benny Andersson. Max Martin, Jörgen Elofsson, Evert Taube, Ulf Lundell, nej jag kan inte välja någon för då utesluter jag någon annan.
Vilken musik kommer alltid att leva kvar?
- Det måste nog bli Abba, den går aldrig ur tiden. Var i världen man än kommer gillar folk Abba.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.