Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Googles Sverigechef Anna Wikland är en av näringslivets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik. För precis som många andra techföretag har Google svårt att rekrytera kvinnor: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”
David Österberg Publicerad
Karl Nordlund
Efter 15 år som chef vet Anna Wikland att ledarens främsta uppgift är att bygga starka lag – även om hon ibland får finna sig i att vissa beslut fattas på Googles kontor i USA. Karl Nordlund

Anna Wikland är högsta chefen för Google i Sverige. Där arbetar över 400 personer. Hon fattar beslut som kan påverka alla som äger en dator. Flera år i rad har hon utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor.

Och ändå: för den som arbetar för ett multinationellt företag är makten aldrig total. När Anna Wikland vill ta sig in på sitt kontor för att bli fotograferad av Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) blir det tydligt att en del beslut fattas någon annanstans. Google har bestämt att samtliga kontor över hela världen ska hållas stängda.

Men att det skulle vara jobbigt att vara chef i ett företag där många beslut fattas i USA vill Anna Wikland inte gå med på.

– Det är klart att det hade varit skönt om jag hade kunnat förklara hur reglerna kring pandemin ser ut i Sverige så att vi hade kunnat vara på kontoret och ta bilder, men samtidigt respekterar jag reglerna just eftersom vi är ett multinationellt bolag med kontor på så många olika ställen.

Vissa beslut måste fattas globalt, det hade inte fungerat annars, menar hon.

– Det gäller till exempel policybeslut kring vilken typ av information som ska finnas på Google eller Youtube. Däremot har jag absolut en möjlighet att anpassa en strategi så att den fungerar lokalt i Sverige. För mig är det viktigast att känna att det vi gör är bra och sunt och något jag kan stå för även om det är något som jag inte har fattat beslut om.

Anna Wiklands karriär kan bara beskrivas som spikrak. Efter studier i USA och ett par korta anställningar där flyttade hon tillbaka till Sverige. 2006 blev hon försäljningschef på Keybroker, ett ungt företag inom sökannonsering. Sju år senare tog hon över vd-posten och 2014 rekryterades hon till Google. Först som affärsområdeschef och 2016 som Sverigechef.

Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare

Anna Wikland har med andra ord tillbringat hela sitt yrkesliv i chefspositioner. Ändå har hon aldrig haft som mål att bli chef.

– Det har bara blivit så. Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare. Så var det redan under skoltiden. Jag spelade handboll och amerikansk fotboll och utsågs alltid till lagkapten.

Ledartalangen kommer ur ett intresse för andra människor – och träning i social kompetens från barnsben.

– Mina föräldrar är väldigt sociala, så jag har en social kompetens i grunden och ett genuint intresse för andra människor.

Anna Wikland skrattar mycket. Pratar högt och snabbt och svarar omedelbart på nästan alla frågor. Drivet och resultatfokuset fanns redan när hon som 24-åring fick sitt första chefsjobb – annat har kommit med åren.

– I dag har jag ett helt annat lugn och en trygghet som kommer med erfarenheten. Nu förstår jag att jag inte behöver kunna allt själv. Att vara ledare handlar om att bygga team med olika kompetenser så att olika människor kompletterar varandra. Nu vågar jag anställa personer som är mycket bättre än vad jag är inom olika områden. Det är grundbulten i mitt ledarskap. Jag är bäst på att få ihop helheten och se vilka personlighetstyper och kompetensområden som blir bäst ihop.

Mindre energi under pandemin

Google är känt för sina speciella kontor. Företaget har inte nöjt sig med kontorsstolar och god ventilation utan satsat på lekfull inredning, basketkorgar, klätterväggar och fotbollsspel, på den senaste tekniken och matsalar där de anställda bjuds på frukost och lunch.

Men sedan mars förra året är kontoren stängda och många anställda saknar sin vanliga arbetsplats. Och är man chef med social talang som en av sina största styrkor blir nackdelarna med hemarbetet extra påtagligt.

– All energi man får av att träffa andra försvinner. Det är en av de största utmaningarna för mig. Att bara leda via skärm under så lång tid gör att man tappar så många dimensioner av ledarskapet. Som att kunna se på någons kroppsspråk att han eller hon mår dåligt eller hur en presentation av en ny strategi landar. Eller att fira saker som går bra och bara ha roligt ihop!

Samtidigt har hemarbetet underlättat vardagen för många. Och även Anna Wikland, som har två barn, har uppskattat delar av det.

– Jag vet att teamen uppskattar att det har varit lite lättare att få till balansen. Det känner jag själv också. Det har varit en ynnest att få mycket mer tid med barnen och att ha det mindre stressigt på morgnarna och när man ska hämta. En annan positiv effekt är att vi har fått till att väldigt många är ute och rör sig mer under dagen.

För Anna Wikland är fysisk aktivitet ett sätt att hantera ett tidvis tufft jobb. Värst är de dagar då hon inte får gjort det hon tänkt eller när hon inte lyckas vara tillräckligt tydlig med vad medarbetarna behöver prioritera.

– Risken blir att arbetet uppfattas som stressigt för att det känns som att vi ska göra för många olika saker. Det är mitt ansvar att skala bort och det är jobbigt de gånger jag känner att jag inte har varit tydlig i det.

Google – drömarbetsplats för många

Att jobba på Google är drömmen för många. Företaget uppmuntrar kreativitet, betalar bra, ligger i digitaliseringens framkant och lockar nationaliteter från hela världen. Samtidigt har Google i USA kritiserats för att ge visstidsanställda sämre villkor än fast anställda – och globalt för att motverka facklig organisering. Någon liknande kritik har inte framförts i Sverige och enligt Anna Wikland har hon en god relation med fackförbunden här. Hon säger också att hon arbetar aktivt för att se till att arbetsbelastningen på medarbetarna inte blir för hög.

– Det kan vara alltifrån regler om att vi inte mejlar efter kontorstid till hur vi ska göra när vi jobbar hemifrån. Om någon har skrivit in ett lunchpass i kalendern så bokar man inte in ett möte då. Det är enkla saker, men sådant som får det att flyta för medarbetarna.

Svårt att rekrytera kvinnor till techbranschen

På Googles Stockholmskontor jobbar personer från 28 länder. Om mångfalden i nationaliteter är god är den desto sämre när det gäller könsfördelningen – åtminstone i de tekniska rollerna. Google har, i likhet med de flesta företag i techbranschen, en bra bit att vandra.

LEDARE: Kvinnor kan IT

– Det börjar i tidig ålder, det är för få tjejer som går tech-utbildningar. Man presenterar inte ämnena, utbildningarna och kurserna på ett sätt som tilltalar tjejer på samma sätt. Och det är så himla synd. Det gäller att prata och visa vilka yrken man kan få och vilka kvinnor som finns i branschen. Vi behöver göra mer för att få en bas med kvinnor som har den kompetens som krävs.

Har du uppfattat yrkeslivet i en mansdominerad bransch som tufft?
– Nej. Men jag vet att det inte är så för alla. Vi är alldeles för få tjejer på toppositioner. Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt. När jag rekryterar till ledande befattningar får jag betydligt fler ansökningar från män än kvinnor. Därför måste vi och andra företag se till att vi har en bred bas av kandidater.

Det är också viktigt att peppa kvinnor mer, tycker Anna Wikland.

– Senast jag rekryterade till en ledande befattning tackade samtliga män ja till ett första samtal med mig, av kvinnorna gjorde kanske tre av tio det. Resten svarade att de inte var tillräckligt kvalificerade eller att de ville göra klart där de var. Där är det viktigt att uppmuntra kvinnor: ”Ta det här första samtalet, det skadar ju inte!”.

Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringsunderlaget är att kompetensutveckla redan yrkesverksamma. Google arbetar med flera projekt, bland annat tillsammans med TCO och Arbetsförmedlingen, för att öka de digitala kunskaperna hos vuxna.

– Bara för att man inte lärde sig programmering tidigt i livet är det verkligen inte för sent. Det är det viktiga just nu: att få fler i olika åldrar som är yrkesverksamma att intressera sig mer för sitt vardagslärande och förstå vikten av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Alla branscher påverkas av digitaliseringen.

Stor makt över världens information

Att bidra till ett digitalt samhälle är förstås inte bara ett sätt att bredda rekryteringsbasen. En del av Googles affärsidé är att sälja digitala tjänster och produkter (som videomöten, molntjänster, smarta högtalare och datorer). Men det är söktjänsten – och kanske Youtube – som företaget främst förknippas med.

Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig

Googles makt över den globala informationsspridningen kan knappast underskattas. Emellanåt kritiseras företaget för att försöka styra informationsspridningen. I december stängdes till exempel den högerradikala webb-tv-kanalen Swebbtv av från Youtube. Sändningarna innehöll bland annat kritik mot svensk invandringspolitik och vilseledande information om coronaviruset.


Chefens chef. Sundar Pichai är vd för Google och påverkar arbetsvardagen för över 200 000 anställda världen över.

Anna Wikland själv tonar ner sin betydelse för vilken information som får finnas på Googles tjänster. I rollen som Sverigechef har hon ingen möjlighet att besluta om vilka videor som finns på Youtube.

– Det är en utmaning att förklara vad jag gör i min roll som Sverigechef i förhållande till det som hela Google gör. Men självklart kommer ett stort ansvar med vår storlek. Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar. Vi vill inte bidra till att sprida felaktig information. Förra året tog Google till exempel ner en halv miljon videoklipp från Youtube om covid. De handlade till exempel om olika typer av hittepå-botemedel och därför bröt de mot riktlinjerna för vad som får finnas där.

Hur kontorslivet kommer att se ut efter pandemin är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat att tjänstemän trivs rätt bra med att jobba hemifrån – åtminstone ibland. Redan nu har exempelvis Spotify bestämt att de anställda som vill fortsätta tillbringa det mesta av arbetstiden i hemmet får göra det.

Hur Google ska göra är inte bestämt – och beslutet fattas inte av Anna Wikland. Hon hoppas på någon slags hybridmodell.

– Vi har haft stor frihet även innan, så det blir nog ett antal dagar hemma och ett antal dagar på kontoret. Men jag saknar verkligen kontoret, alla kollegor och det fysiska mötet så jag kommer helt säkert att tillbringa det mesta av min tid på kontoret.

 

Så googlar Googlechefen


Programmet “Google for Startups” hjälper nystartade företag att nå framgång. Foto: Karl Nordlund 

Hur intresserad är du av tech?
– Mer och mer. Det finns så mycket roligt man kan göra med teknik. Men det är också fascinerande att den kan användas för att lösa stora problem. Exempelvis användandet av AI för att upptäcka bröstcancer tidigt.

Vilken är Googles roligaste produkt?
– Hemma har vi väldigt roligt med röstassistenten. Den kan släcka lampor, läsa upp min dag medan jag gör frukost och berätta vilket väder det ska bli.

Vad ser du mest på Youtube?
– Sportklipp. Dels stora historiska sportögonblick när jag vill få lite goosebumps, dels extremskidåkning. Vi älskar att åka skidor.

Vad googlade du senast?
– Jag tor att det var täckbyxor till min son. Under pandemin har intresset för online shopping ökat med hela 200 procent. Så vikten för företag att hänga med i det här är verkligen jättestor.

Vad googlar du oftast?
– Det är nog produkter jag ska handla.

Hur ofta googlar du ditt eget namn?
– Någon gång ibland.

Vad saknar du mest från tiden i USA?
– Vädret i Sunny California. Och den öppenhet människor har där. Jag älskar den! Jag trivdes jättebra i USA, men just nu passar det inte så bra att flytta dit. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vilket var förra årets mest googlade recept?
– Antingen surdegsbröd eller någon sådan där nyttig kombucha-dryck. Var det handsprit? Såklart att det var!

Händer det att du låter bli att googla något för att du inte vill att Google ska veta att du är intresserad av just det?
– Haha, nej det gör det inte.

Anna Wikland Sverigechef på Google

Ålder: 39 år. 
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Familj: Maken Mathias och två söner, 6 respektive 9 år.
Gör: Sverigechef på Google.
Fritidsintressen: Åka skidor, spela golf, träna, umgås med vänner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.