Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning om corona ska förbereda oss på nästa kris

Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Medan vissa branscher ställde om direkt när coronan slog till, tog det betydligt längre tid för andra. Shutterstock

En handbok, eller en inspirationsguide i hur man förbereder sig och agerar bäst när nästa kris står för dörren. Det ska förhoppningsvis bli resultatet av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Under våren har vi funderat över effekten av corona, där många organisationer snabbt ställer om, anpassar sig, skalar bort aktiviteter och blir mer effektiva. Vi vill titta på mekanismerna som ligger bakom, säger Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik vid Linköpings universitet.

Forskarna ska i ett första läge undersöka ett större antal verksamheter och se hur dessa tacklade krisen, för att sedan gå på djupet med de organisationer som lyckats ställa om snabbt och skapa spinn off-effekter.

Läs mer: Företag ställer om i krisen

– Tanken är att dra nytta av lärdomarna och ta fram en handbok med konkret metodstöd. Ta tillvara på anpassningsförmågan och beredskapen som vissa organisationer har. Vi tror att en av nycklarna till framgång är att man jobbat partsgemensamt, så vi kommer att sätta särskilt fokus på just det, säger Mattias Elg.

Projektet, som ska vara klart 2023, har fått närmare 4,5 miljoner av AFA Försäkring, som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. AFA har även beviljat åtta andra forskningsprojekt medel för att forska om hur pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, men fortsätter ta emot ansökningar inom ramen för covid 19-utlysningen fram till oktober i år.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna har också fått nästan 4,5 miljoner för att studera omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av coronapandemin. Han ska undersöka vilka konsekvenser pandemin haft för individer som drabbats av uppsägningar och korttidspermittering och hur det påverkat arbetsmiljön inom besöksnäringen.

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

– Jag har länge forskat om företagsomställningar, men när coronakrisen slog till hårt mot besöksnäringen så blev det angeläget att göra en studie om just den branschen – det är ett understuderat område, vill jag påstå, säger Alexis Rydell.

Övriga projekt som beviljats forskningsmedel:

  • Vårdpersonalens coronavardag, intervjustudie, Mittuniversitetet.
  • Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt distansarbete inom kommunal sektor, Karolinska institutet m fl.  
  • Kamerabaserad mätning vid misstänkt covid-19infektion. Göteborgs universitet
  • Hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona, Linköpings universitet.
  • Pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemtjänstpersonal, Lunds tekniska högskola
  • Pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård, KI
  • Risk för psykisk ohälsa hos vårdpersonal p.g.a. pandemin, KI.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.