Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förändringar väntar på pressat SAS

650 miljoner kronor. Så mycket kostade pilotstrejken SAS enligt den kvartalsrapport som presenterades i dag. Totalt gick flygbolaget back med 1,2 miljarder det andra kvartalet, vilket enligt SAS-chefen kommer leda till förändringar i verksamheten.
Anita Täpp Publicerad
Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT
Stillastående SAS-plan på Gardemoen under pilotstrejken i april i år. Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT

I en kommentar till det redovisade resultatet skriver SAS koncernchef Rickard Gustafson: ”Kombinationen av försvagade ekonomiska indikatorer, stigande flygbränslepris och en svag svensk krona väger dock tyngre än den positiva underliggande utvecklingen. Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet”.

Vad han menar med ”öka förändringstakten” är ännu oklart, men skulle kunna innebära nedskärningar i verksamheten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt DN ska den överenskommelse som träffats mellan SAS och pilotfacken också ha kostat flygbolaget betydligt mer än vad som hittills varit känt. En uppgift som grundas på att tidningen nu har tagit del av avtalen och att flera källor visat på klausuler som ökar kostnaderna till mer än det dubbla mot vad SAS har uppgett.

I en tidigare intervju har SAS-chefen Rickard Gustafson sagt att det avtal som träffades med pilotfacken ”i sin omfattning i Sverige ligger i linje med det så kallade märket på svensk arbetsmarknad”, vilket skulle innebära att det i år ligger på 2,3 procent.

Läs mer: Pilotstrejken avblåst

Men de avtal DN har tagit del av visar i stället på ett lönepåslag på 3,5 procent för 2019, och på 3 respektive 4 procent under de kommande två åren.

Enligt DN finns utgifter i avtalen som kommer att innebära betydligt högre kostnader för flygbolaget. Ett exempel är en pott på tio miljoner kronor som varje år ska fördelas till alla SAS-piloter. Många av dessa ska också ha rätt till extra fridagar och flygscheman som innebär färre produktionsdagar.

– Med arbetstidsförkortning, färre produktionsdagar och de här tio miljonerna som också är avtalat är man uppe över 15 procent, säger en av DN:s källor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.