Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förändringar väntar på pressat SAS

650 miljoner kronor. Så mycket kostade pilotstrejken SAS enligt den kvartalsrapport som presenterades i dag. Totalt gick flygbolaget back med 1,2 miljarder det andra kvartalet, vilket enligt SAS-chefen kommer leda till förändringar i verksamheten.
Anita Täpp Publicerad
Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT
Stillastående SAS-plan på Gardemoen under pilotstrejken i april i år. Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT

I en kommentar till det redovisade resultatet skriver SAS koncernchef Rickard Gustafson: ”Kombinationen av försvagade ekonomiska indikatorer, stigande flygbränslepris och en svag svensk krona väger dock tyngre än den positiva underliggande utvecklingen. Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet”.

Vad han menar med ”öka förändringstakten” är ännu oklart, men skulle kunna innebära nedskärningar i verksamheten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt DN ska den överenskommelse som träffats mellan SAS och pilotfacken också ha kostat flygbolaget betydligt mer än vad som hittills varit känt. En uppgift som grundas på att tidningen nu har tagit del av avtalen och att flera källor visat på klausuler som ökar kostnaderna till mer än det dubbla mot vad SAS har uppgett.

I en tidigare intervju har SAS-chefen Rickard Gustafson sagt att det avtal som träffades med pilotfacken ”i sin omfattning i Sverige ligger i linje med det så kallade märket på svensk arbetsmarknad”, vilket skulle innebära att det i år ligger på 2,3 procent.

Läs mer: Pilotstrejken avblåst

Men de avtal DN har tagit del av visar i stället på ett lönepåslag på 3,5 procent för 2019, och på 3 respektive 4 procent under de kommande två åren.

Enligt DN finns utgifter i avtalen som kommer att innebära betydligt högre kostnader för flygbolaget. Ett exempel är en pott på tio miljoner kronor som varje år ska fördelas till alla SAS-piloter. Många av dessa ska också ha rätt till extra fridagar och flygscheman som innebär färre produktionsdagar.

– Med arbetstidsförkortning, färre produktionsdagar och de här tio miljonerna som också är avtalat är man uppe över 15 procent, säger en av DN:s källor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.