Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förändringar väntar på pressat SAS

650 miljoner kronor. Så mycket kostade pilotstrejken SAS enligt den kvartalsrapport som presenterades i dag. Totalt gick flygbolaget back med 1,2 miljarder det andra kvartalet, vilket enligt SAS-chefen kommer leda till förändringar i verksamheten.
Anita Täpp Publicerad
Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT
Stillastående SAS-plan på Gardemoen under pilotstrejken i april i år. Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT

I en kommentar till det redovisade resultatet skriver SAS koncernchef Rickard Gustafson: ”Kombinationen av försvagade ekonomiska indikatorer, stigande flygbränslepris och en svag svensk krona väger dock tyngre än den positiva underliggande utvecklingen. Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet”.

Vad han menar med ”öka förändringstakten” är ännu oklart, men skulle kunna innebära nedskärningar i verksamheten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt DN ska den överenskommelse som träffats mellan SAS och pilotfacken också ha kostat flygbolaget betydligt mer än vad som hittills varit känt. En uppgift som grundas på att tidningen nu har tagit del av avtalen och att flera källor visat på klausuler som ökar kostnaderna till mer än det dubbla mot vad SAS har uppgett.

I en tidigare intervju har SAS-chefen Rickard Gustafson sagt att det avtal som träffades med pilotfacken ”i sin omfattning i Sverige ligger i linje med det så kallade märket på svensk arbetsmarknad”, vilket skulle innebära att det i år ligger på 2,3 procent.

Läs mer: Pilotstrejken avblåst

Men de avtal DN har tagit del av visar i stället på ett lönepåslag på 3,5 procent för 2019, och på 3 respektive 4 procent under de kommande två åren.

Enligt DN finns utgifter i avtalen som kommer att innebära betydligt högre kostnader för flygbolaget. Ett exempel är en pott på tio miljoner kronor som varje år ska fördelas till alla SAS-piloter. Många av dessa ska också ha rätt till extra fridagar och flygscheman som innebär färre produktionsdagar.

– Med arbetstidsförkortning, färre produktionsdagar och de här tio miljonerna som också är avtalat är man uppe över 15 procent, säger en av DN:s källor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård