Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förändringar väntar på pressat SAS

650 miljoner kronor. Så mycket kostade pilotstrejken SAS enligt den kvartalsrapport som presenterades i dag. Totalt gick flygbolaget back med 1,2 miljarder det andra kvartalet, vilket enligt SAS-chefen kommer leda till förändringar i verksamheten.
Anita Täpp Publicerad
Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT
Stillastående SAS-plan på Gardemoen under pilotstrejken i april i år. Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT

I en kommentar till det redovisade resultatet skriver SAS koncernchef Rickard Gustafson: ”Kombinationen av försvagade ekonomiska indikatorer, stigande flygbränslepris och en svag svensk krona väger dock tyngre än den positiva underliggande utvecklingen. Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet”.

Vad han menar med ”öka förändringstakten” är ännu oklart, men skulle kunna innebära nedskärningar i verksamheten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt DN ska den överenskommelse som träffats mellan SAS och pilotfacken också ha kostat flygbolaget betydligt mer än vad som hittills varit känt. En uppgift som grundas på att tidningen nu har tagit del av avtalen och att flera källor visat på klausuler som ökar kostnaderna till mer än det dubbla mot vad SAS har uppgett.

I en tidigare intervju har SAS-chefen Rickard Gustafson sagt att det avtal som träffades med pilotfacken ”i sin omfattning i Sverige ligger i linje med det så kallade märket på svensk arbetsmarknad”, vilket skulle innebära att det i år ligger på 2,3 procent.

Läs mer: Pilotstrejken avblåst

Men de avtal DN har tagit del av visar i stället på ett lönepåslag på 3,5 procent för 2019, och på 3 respektive 4 procent under de kommande två åren.

Enligt DN finns utgifter i avtalen som kommer att innebära betydligt högre kostnader för flygbolaget. Ett exempel är en pott på tio miljoner kronor som varje år ska fördelas till alla SAS-piloter. Många av dessa ska också ha rätt till extra fridagar och flygscheman som innebär färre produktionsdagar.

– Med arbetstidsförkortning, färre produktionsdagar och de här tio miljonerna som också är avtalat är man uppe över 15 procent, säger en av DN:s källor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.