kollega.se logotyp
Sök
Lön

Facktopparna – så mycket tjänar de

Facktopparna drar in storlöner. En ny genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna
Martin Linder (Unionen, Therese Svanström (TCO) och Andreas Miller (Ledarna) ligger högt upp på listan över facktopparnas löner. Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna

Från ett arvode på 1 666 kronor i botten, till en jättelön på 151 500 kronor i månaden i toppen. Lönerna skiljer sig åt ordentligt på listan – som Arbetsvärlden tagit fram – över vad facktopparna får för ersättning för sina uppdrag.

Överst på listan, med 151 500 kr i månaden och 95 000 medlemmar, är ordförande för chefernas fackförbund, Ledarnas Andreas Miller.

Efter honom kommer Göran Arrius (Saco, 709 391 medlemmar) och Sofia Rydgren Stale (Läkarförbundet, 55 501 medlemmar), som båda två tjänar runt 136 000 kronor i månaden.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är på plats nummer 6 i listan med en inkomst på 113 000 kronor. Unionen är det enskilt största fackförbundet med runt 700 000 medlemmar.

Paraplyorganisationen TCO har flest medlemmar under sig, 1 454 677 medlemmar. Ordförande för TCO, Therese Svanström, är 4:a på listan med en ersättning på 130 800 kronor.

LO-toppen Susanna Gideonsson är på plats 8 och tjänar 112 294 kronor. LO har 1 432 926 medlemmar.

Lägre löner än i näringslivet

Lönerna för cheferna, åtminstone på toppen av listan, är höga. Samtidigt menar Jesper Roine, som forskar på inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, att facktopparnas löner är betydligt lägre än chefer inom näringslivet.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Arbetsvärlden har försökt få ut löner till arbetsgivarorganisationerna, men de har valt att inte lämna ut löneuppgifter.

Kollega har tittat i Unionens årsredovisning och hittar där att ordförande Martin Linder inte är den med högst arvoden i förbundet. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 betalade förbundet ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor till Martin Linder i lön, ersättningar, pensionsavsättningar och sociala avgifter. Kanslichefen Per-Erik Djärfs motsvarande siffra är 3,2 miljoner kronor.

Facktopparnas löner 2020 – Topp 20

1. Andreas Miller, Ledarna, 151 500 kr i månaden (antal medlemmar: 95 000)

2. Göran Arrius, Saco, 136 800 (709 391)

3. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundet, 136 063 (55 501)

4. Therese Svanström, TCO, 130 800 (1 454 677)

5. Matz Nilsson, Skolledarna, 115 308 (7 455)

6. Martin Linder, Unionen, 113 000 (700 000)

6. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, 113 000 (234 000)

7. Susanna Gideonsson, LO, 112 294 (1 432 926)

8. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, 110 361 (74 509)

9. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, 108 006 (32 500)

10. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, 106 576 (89 553)

11. Veronica Magnusson, Vision, 105 060 (200 000)

12. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, 103 569 (114 000)

13. Britta Lejon, ST, 99 300 (95 000)

14. Lena Nitz, Polisförbundet, 96 299 (21 000)

15. Anders Wahlberg, Psykologförbundet, 94 671 (11 961)

16. Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, 94 000 (12 608)

17. Marie Nilsson, IF Metall, 88 917 (304 735)

18. Linda Palmetzhofer, Handels, 86 690 (159 921)

19. Valle Karlsson, Seko, 85 313 (102 589)

20. Main Ackholt, ordförande HRF, 85 071 kr/mån (antal medlemmar: 28 817)

Källa: Arbetsvärlden

Arbetsvärlden har samlat in inkomstuppgifter från förbunden och gjort stickprov mot Skatteverket. Inkomstsiffrorna är angivna som kronor/månad. Inkomsten gäller ordförandeuppdraget exklusive eventuella sidoinkomster.

Fotnot: Arbetsvärlden har även tillfrågat men ej fått svar från Musikerförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Sveriges Veterinärförbund lämnar inte ut löneuppgifter för anställda eller förtroendevalda. Statistik över antal medlemmar har hämtats från fackförbund.nu och är daterad 31/12/2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik. 

Läs även