Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När Xzakt Kundrelation etablerade sig på marknaden organiserades personalen av två förbund, HTF, och Seko. I dag är det Unionen som organiserar medlemmarna, men en del av frågeställningarna kring schemaläggning, pauser och rutiner har hängt kvar sedan tidigare avtal med SEKO.
Utmaningarna har varit flera genom åren.
- Mestadels har jag goda erfarenheter. Den lokala ledningen i Gävle har en nära relation med oss. Däremot har vi ibland fått signaler om att man tolkar regelverken annorlunda centralt. Men vi jobbar ständigt med att förbättra balansen mellan våra olika intressen. Företaget vill driva en verksamhet som ger ett bra ekonomiskt resultat. Vi vill att personalen ska må så bra som möjligt, säger Jörgen Olsson, ombudsman i Gävleborg.
Det har tidigare varit en del diskussioner kring när man får ta paus och gå på toaletten, vilket också Kollega har rapporterat om. Men i dag råder det enligt Jörgen Olsson en samsyn.
- Den största utmaningen har varit att reda ut vem man ska göra överenskommelser med. Det vill säga saker som rör personalen i Gävle måste förhandlas i Gävle.
Unionen har jobbat sedan 2011 med att få upp organisationsgraden i företaget. I dag är cirka 50 av 80 anställda anslutna till Unionen. Man ligger dessutom i startgroparna för att starta en klubb.
- Vi har samlat in intresseanmälningar kring vilka som kan tänka sig att sitta i klubbstyrelsen. Hittills har nio stycken sagt att de kan tänka sig att ta på sig ett förtroendeuppdrag. Eftersom stadgarna säger att man måste ha minst tre, så ser förutsättningarna väldigt goda ut. Vi ska besöka företaget i veckan med syfte att värva medlemmar och starta klubb. Klubbbildningen kommer att ske under februari månad.
Vad skulle det betyda för de anställda på Xzakt Kundreation att ha en klubb på företaget?
- Det skulle betyda att de har möjlighet att påverka. Och att de lokalt skulle kunna hantera och vara delaktiga i allt förändringsarbete. Stora och små frågor som berör dem i deras vardag, säger Jörgen Olsson.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
