Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Frågan väcktes redan för några år sedan. Ledningen hade som önskemål att förenkla förhandlingar genom att slå ihop klubbarna på Schibsted. I våras blev det verklighet när ordförande för Aftonbladets klubb ville börja plugga och posten blev ledig. När Christer Sandberg klev på tåget hade han redan varit ordförande för Svenska Dagbladets klubb, men nu bestämde man sig för att organisera sig så som koncernledningen gjort - centraliserat.
– Vi får starkare muskler och ser saker i ett större perspektiv. När vi gick ihop fick vi dessutom en stor styrelse och en god representation från de olika bolagen, säger Christer Sandberg.
I dag representerar koncernklubben nio bolag och har ungefär 300 medlemmar. Klubben träffar ledningen varannan vecka och har då stående förhandlingspunkter om mbl:er (ärenden som rör medbestämmandelagen). Just nu jobbar man mest med lönerevisionen, man har hunnit med tre av bolagen, annars är omorganisationer den stora frågan.
– Omorganisationer är ständigt på tapeten, stora som små. Sen är ju anslutningsgraden alltid en utmaning. Där försöker vi att marknadsföra klubben, säger Peter Hagbergh, som är produktionschef på Svenska Dagbladet och styrelseledamot i koncernklubben.
Men med anslutningsgraden fick klubben oväntad hjälp från ledningen när den skulle bildas. På avdelningsmöten deltog Christer Sandberg och personal från HR och berättade om fördelarna med att vara med i facket samt om det lokala samarbetet mellan parterna.
Klubben är nystartad men Christer Sandberg har ändå önskningar för framtiden. Dels handlar det om ansvarsfördelning, dels att frigöra tid för dem som engagerar sig.
– Det är lätt att styrelsearbete blir en ”one man show” och så får det inte bli här. Min önskan är att alla i styrelsen har ett ansvarsområde och genomför aktiviteter på det. Dessutom är en utmaning att många förtroendevalda också är duktiga yrkesmän som har nyckelpositioner och har svårt att få ihop arbetet, trots förtroendemannalagen.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
