Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

Martin Jefflén arbetar för att öka det rättsliga skyddet för visselblåsare på Europanivå. Sedan 2013 är han ordförande för Eurocadres, som organiserar sex miljoner chefer och specialister.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Virginie Nguyen/TT
Martin Jefflén – oegentligheternas fiende i Europaparlamentet. Virginie Nguyen/TT

Vad är Eurocadres viktigaste uppgift?
– Vi bedriver ett påverkansarbete i frågor som rör våra medlemmar. Vårt huvudfokus just nu är ett europeiskt visselblåsarskydd.

Varför är det så viktigt?
– Våra medlemmar har en ansvarsställning och är ofta de första som kommer i kontakt med information om missförhållanden som behöver offentliggöras, rapporteras till myndigheter eller åtminstone tas itu med internt i organisationen.

– Går det inte att tryggt rapportera oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust skydd, men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt.

På vilket sätt arbetar ni för att stärka skyddet?
– Vi har drivit på EU-parlamentet och kommissionen och förra våren la kommissionen fram ett direktivförslag. EU-rådet, där medlemsstaterna ska hantera förslaget, är en större utmaning. Vi är kritiska till flera staters önskemål om krav på att först rapportera missförhållanden internt. Då skulle färre vända sig till journalister. Det är viktigt att den möjligheten finns när det till exempel finns misstankar om korruption. I ett sådant fall förvarnar bara intern rapportering de inblandade om att skandalen håller på att uppdagas.

Vilka andra frågor är viktiga?
– Tillsammans med Europafacket arbetar vi för ett direktiv om psykosocial arbetsmiljö. Mer än hälften av alla sjukdagar beror på arbetsrelaterad stress och problemet är särskilt stort bland våra medlemmar. Det behövs en lagstiftning där arbetsgivaren har ett tydligare ansvar att bedöma och agera på arbetsmängd.

– Vi fokuserar även på kompetensutveckling och omställning. Förändringarna på arbetsmarknaden, särskilt digitaliseringen, ställer krav på nya kunskaper och färdigheter. Våra medlemmar är högutbildade, men det innebär inte att de sitter säkert. Det gäller att hela tiden förnya sin kunskap. Där kan EU göra mer.

Vilken är er största utmaning?
– Det är smärtsamt att vi av resursskäl behöver välja bort att driva vissa frågor. Digitaliseringen i allmänhet är ett sådant exempel.

MARTIN JEFFLÉN

GÖR: Sedan 2013 ordförande för den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister Eurocadres.

BOR: I Bryssel.

BAKGRUND: Demokratisekreterare och ansvarig för chefsfrågor på europeisk nivå på Unionen. Tidigare ordförande i fackklubben på Unionens förbundskontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.