Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

1 500 kvinnor från fackföreningsrörelsen kräver ett stopp på sexismen i ett offentligt upprop i kölvattnet av #metoo. Susanne Persson kränktes flera gånger av fackliga kamrater när hon satt i Unionens regionstyrelse. Bland annat vid den första kongress hon deltog i.
Anita Täpp, Johanna Rovira Publicerad
Susanne Persson, som själv varit utsatt, och Gun Karlsson är två av de 1 501 fackligt aktiva kvinnor som skrivit under uppropet.

Under taggen #inteförhandlingsbart har 1 501 kvinnor, både förtroendevalda och anställda inom fackförbundsrörelsen, samlat vittnesmål om våldtäkter, grova övergrepp och sexuella trakasserier utförda av såväl anställda som förtroendevalda.

En av dem som kräver slut på sexismen och tystnadskulturen är Gun Karlsson, ledamot av Unionens förbundsstyrelse:

– Jag har själv inte varit utsatt, men skrev under för att jag ville stötta kampanjen. Sexuella trakasserier får inte förekomma, säger Gun Karlsson.

– Man hade ju hoppats att det inte förekom i vår värld och vad vi vet har vi inom Unionen varit rätt förskonade från det.

Martin Linder: ”Ingen kan längre säga att de inte visste”

Men helt förskonat är förbundet inte.

Susanne Persson utsattes första gången 2011, när hon just valts in i Mellannorrlands regionstyrelse och var med på Unionens kongress.

Sedan hon hållit ett anförande om hbtq-frågor, vilket hon verkligen brann för, gick kongressen emot Unionens förbundsstyrelse så att den motion som avslagits i stället blev ett yrkande.

När man ser kvinnor som dig rycker det i baguetten på gamla gubbar som mig

Senare, på kvällen, innan kongressmiddagen, fick hon beröm av en äldre man.

– Jag blev jätteglad för att den här mannen, som var känd av många i förbundet, sa att jag hade hållit ett otroligt häftigt tal och gjort något riktig bra. Men när jag skulle gå vidare kramade han om mig och viskade att det är när man ser kvinnor som dig som det rycker i baguetten på gamla gubbar som mig.

– Naturligtvis borde jag ha sagt högt och ljudligt att "vad fan står du och säger" och pekat ut honom för hela gruppen. Men man finner sig ju sällan i situationen förrän efteråt. Jag var också helt ny i min roll medan han varit med länge och folk lyssnade på honom. Så jag bara skakade på huvudet och gick därifrån.

Nästa gång Susanne Persson blev utsatt var då hon deltog i ett av regionstyrelsens årsmöten. När hon stod och pratade med en annan kvinna blev hon plötsligt kysst i nacken av en äldre man i regionstyrelsen.

– När min rasande väninna undrade vad fan han höll på med svarade han att ”Hon får skylla sig själv när hon står här och har en så jävla snygg nacke”. Sedan skrattade han bara bort det, medan jag gick därifrån. Men det var väldigt obehagligt det han gjorde.

Efter det berättade Susanne om vad som hänt för den dåvarande ordföranden i regionstyrelsen liksom för regionchefen, varpå den man som kysst henne i nacken ganska snart försvann från styrelsen.

Om den kränkning hon upplevde vid kongressen har hon dock inte berättat för någon om förrän nu.

– Jag mådde länge väldigt dåligt. Men eftersom den mannen var väldigt känd och respekterad inom förbundet så tänkte jag att det är bättre att hålla tyst. För vem skulle lyssna och tro på mig? Om han hade nekat så hade jag varit väck sedan.

– Men det är ju också de strukturer och normer vi är uppvuxna med. Att skammen alltid ligger på kvinnan och att man inte ska prata om sådant här utan hellre lida i tysthet. Vi har också fått lära oss att vara fogliga, lydiga, snälla och hjälpsamma, om vi inte ska ses som obekväma, känsliga och jobbiga. Då trycker man undan det man tycker och tänker att man kanske överreagerar, och håller tyst.

Men i samband med att hon har undertecknat uppropet #inteFörhandlingsbart# har hon nu ändå vittnat om flera kränkningar hon har blivit utsatt för, i tidningen Arbetsvärlden.

– Det har känts som att nu får det vara nog. Metoo-rörelsen har dragit upp ofantliga grejer och har blivit jättestort och då har det känts som att vi inom facket också verkligen måste visa vår verklighet.

Hon får skylla sig själv när hon står här och har en så jävla snygg nacke

Även om Susanne kan berätta om fler kränkningar hon varit med om blev de ändå färre sedan hon valdes till ordförande för Unionens regionstyrelse i Mellannorrland för några år sedan. Då hade hon också fått erfarenhet nog att kunna säga ifrån bättre.

Trodde du att man skulle slippa bli behandlad så här inom facket?
– Ja, det trodde jag faktiskt, därför att facket ju ändå kämpar på det godas sida. Men det är klart att det finns rötägg även där. Och de strukturer som finns i samhället, som är så djupt rotade, finns självklart också i fackföreningsrörelsen även om vi är upplysta och medvetna om problemet.

Läs mer: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

– Trots att vi har en jämställd styrelse, med exakt lika många män som kvinnor, så är normen att mannen ska styra. Så det är ett jättejobb som hela samhället måste göra och då har ändå fackföreningsrörelsen nått lite längre, även om vi inte är klara.

Kommer det att bli bättre nu tror du?
– Jag tvekar inte en sekund på att vi kommer att lyckas. Den rörelse som är igång nu är så stark att det kommer vara omöjligt att inte lyssna. Och nu säger vi att vi inte längre tänker acceptera att det fortsätter så här. Så jag är säker på att det kommer att ske en förändring även om det inte sker i en handvändning.

Susanne Persson sitter inte längre i Unionens regionstyrelse eftersom hon har bytt jobb och fackförbund. Men hon är fortfarande fackligt aktiv i TCO.

Läs hela uppropet i ETC.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.