Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

1 500 kvinnor från fackföreningsrörelsen kräver ett stopp på sexismen i ett offentligt upprop i kölvattnet av #metoo. Susanne Persson kränktes flera gånger av fackliga kamrater när hon satt i Unionens regionstyrelse. Bland annat vid den första kongress hon deltog i.
Anita Täpp, Johanna Rovira Publicerad 22 november 2017, kl 16:28
Susanne Persson, som själv varit utsatt, och Gun Karlsson är två av de 1 501 fackligt aktiva kvinnor som skrivit under uppropet.

Under taggen #inteförhandlingsbart har 1 501 kvinnor, både förtroendevalda och anställda inom fackförbundsrörelsen, samlat vittnesmål om våldtäkter, grova övergrepp och sexuella trakasserier utförda av såväl anställda som förtroendevalda.

En av dem som kräver slut på sexismen och tystnadskulturen är Gun Karlsson, ledamot av Unionens förbundsstyrelse:

– Jag har själv inte varit utsatt, men skrev under för att jag ville stötta kampanjen. Sexuella trakasserier får inte förekomma, säger Gun Karlsson.

– Man hade ju hoppats att det inte förekom i vår värld och vad vi vet har vi inom Unionen varit rätt förskonade från det.

Martin Linder: ”Ingen kan längre säga att de inte visste”

Men helt förskonat är förbundet inte.

Susanne Persson utsattes första gången 2011, när hon just valts in i Mellannorrlands regionstyrelse och var med på Unionens kongress.

Sedan hon hållit ett anförande om hbtq-frågor, vilket hon verkligen brann för, gick kongressen emot Unionens förbundsstyrelse så att den motion som avslagits i stället blev ett yrkande.

När man ser kvinnor som dig rycker det i baguetten på gamla gubbar som mig

Senare, på kvällen, innan kongressmiddagen, fick hon beröm av en äldre man.

– Jag blev jätteglad för att den här mannen, som var känd av många i förbundet, sa att jag hade hållit ett otroligt häftigt tal och gjort något riktig bra. Men när jag skulle gå vidare kramade han om mig och viskade att det är när man ser kvinnor som dig som det rycker i baguetten på gamla gubbar som mig.

– Naturligtvis borde jag ha sagt högt och ljudligt att "vad fan står du och säger" och pekat ut honom för hela gruppen. Men man finner sig ju sällan i situationen förrän efteråt. Jag var också helt ny i min roll medan han varit med länge och folk lyssnade på honom. Så jag bara skakade på huvudet och gick därifrån.

Nästa gång Susanne Persson blev utsatt var då hon deltog i ett av regionstyrelsens årsmöten. När hon stod och pratade med en annan kvinna blev hon plötsligt kysst i nacken av en äldre man i regionstyrelsen.

– När min rasande väninna undrade vad fan han höll på med svarade han att ”Hon får skylla sig själv när hon står här och har en så jävla snygg nacke”. Sedan skrattade han bara bort det, medan jag gick därifrån. Men det var väldigt obehagligt det han gjorde.

Efter det berättade Susanne om vad som hänt för den dåvarande ordföranden i regionstyrelsen liksom för regionchefen, varpå den man som kysst henne i nacken ganska snart försvann från styrelsen.

Om den kränkning hon upplevde vid kongressen har hon dock inte berättat för någon om förrän nu.

– Jag mådde länge väldigt dåligt. Men eftersom den mannen var väldigt känd och respekterad inom förbundet så tänkte jag att det är bättre att hålla tyst. För vem skulle lyssna och tro på mig? Om han hade nekat så hade jag varit väck sedan.

– Men det är ju också de strukturer och normer vi är uppvuxna med. Att skammen alltid ligger på kvinnan och att man inte ska prata om sådant här utan hellre lida i tysthet. Vi har också fått lära oss att vara fogliga, lydiga, snälla och hjälpsamma, om vi inte ska ses som obekväma, känsliga och jobbiga. Då trycker man undan det man tycker och tänker att man kanske överreagerar, och håller tyst.

Men i samband med att hon har undertecknat uppropet #inteFörhandlingsbart# har hon nu ändå vittnat om flera kränkningar hon har blivit utsatt för, i tidningen Arbetsvärlden.

– Det har känts som att nu får det vara nog. Metoo-rörelsen har dragit upp ofantliga grejer och har blivit jättestort och då har det känts som att vi inom facket också verkligen måste visa vår verklighet.

Hon får skylla sig själv när hon står här och har en så jävla snygg nacke

Även om Susanne kan berätta om fler kränkningar hon varit med om blev de ändå färre sedan hon valdes till ordförande för Unionens regionstyrelse i Mellannorrland för några år sedan. Då hade hon också fått erfarenhet nog att kunna säga ifrån bättre.

Trodde du att man skulle slippa bli behandlad så här inom facket?
– Ja, det trodde jag faktiskt, därför att facket ju ändå kämpar på det godas sida. Men det är klart att det finns rötägg även där. Och de strukturer som finns i samhället, som är så djupt rotade, finns självklart också i fackföreningsrörelsen även om vi är upplysta och medvetna om problemet.

Läs mer: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

– Trots att vi har en jämställd styrelse, med exakt lika många män som kvinnor, så är normen att mannen ska styra. Så det är ett jättejobb som hela samhället måste göra och då har ändå fackföreningsrörelsen nått lite längre, även om vi inte är klara.

Kommer det att bli bättre nu tror du?
– Jag tvekar inte en sekund på att vi kommer att lyckas. Den rörelse som är igång nu är så stark att det kommer vara omöjligt att inte lyssna. Och nu säger vi att vi inte längre tänker acceptera att det fortsätter så här. Så jag är säker på att det kommer att ske en förändring även om det inte sker i en handvändning.

Susanne Persson sitter inte längre i Unionens regionstyrelse eftersom hon har bytt jobb och fackförbund. Men hon är fortfarande fackligt aktiv i TCO.

Läs hela uppropet i ETC.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.