Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Hans Fryklund har varit förtroendevald i sammanlagt tolv år, varav åtta år på Unionen. Tidigare jobbade han som projektledare och var riksklubbsordförande på Hewlett Packard HP, men sedan ett år tillbaka driver han företaget Qualita AB som säljer miljötoaletter.
Han är därmed en av få personer som har erfarenhet av att vara förtroendevald både som anställd och som företagare. Och visst är det stor skillnad mellan att vara anställd på ett stort företag och att driva företag.
- Som egen jobbar man jämt. Det allra svåraste är att begränsa sig, kommer ett jobb så måste man ta det.
- När jag jobbade på HP, ett storföretag med fackklubb, så kunde jag följa mejlkonversationer från Unionen också. Men som egen kan jag inte göra det på samma sätt.
I början tänkte Hans Fryklund att han skulle hinna med förtroendeuppdraget och att gå igenom mejl under kvällstid, men det var inte populärt hos familjen. I stället har han nu delat upp det så att han gör saker på förbundet vissa dagar och sköter företaget andra dagar. Även om det blir en mix av båda uppdragen ibland.
Enligt honom är det viktigt att planera i så stor utsträckning som möjligt. På Unionen är det för det mesta inte några problem eftersom det ofta gäller möten som är inplanerade i förväg. Dyker det upp något oförutsett är det ändå lätt att ta del av tack vare mobil och mejl i fickan.
Som egenföretagare säger Hans Fryklund att man alltid måste vara nåbar på något sätt, vilket tyvärr ofta går ut över ledighet och semester.
- Sedan är frågan om man gör något på en gång men jag måste kunna svara antingen på mejl eller i telefon.
Toalettbranschen har sina arbetstoppar under höst och vår. Ett evigt dilemma som egenföretagare är när det är dags att trycka på stoppknappen, hur mycket jobb man kan tacka ja till. Inte blir det enklare av att vara förtroendevald. Hans Fryklund uppskattar att han lägger mellan 25 och 30 procent av sin tid på förtroendeuppdraget på Unionen Stockholm, beräknat på både dag- och kvällstid.
- Ibland får man bita i det sura äpplet om man behöver vara på förbundet samtidigt som en kund skriker, men då får man prioritera det som känns viktigast.
Att ha förtroendeuppdrag är väldigt ovanligt bland Unionens egenföretagarmedlemmar, vilket enligt Hans Fryklund är synd eftersom det gör det svårt att hålla igång demokratifrågan i den gruppen.
- Det är nog lättare att hänga kvar om man går den vägen som jag har gått, från storföretag till egen, än att vara egen från början och bli förtroendevald. Men jag tror att egenföretagare har ett stort behov av att ta sina frågor.
Ett problem som Hans Fryklund blivit varse är att ersättningsnivåerna för förtroendeuppdrag skiljer sig åt om du är anställd eller företagare. Ersättningen för egenföretagare räknas utifrån företagets omsättning och risken är att ersättningen därför blir väldigt låg.
- Du kanske har väldigt stora investeringar i början och inte gör någon vinst alls och då får du ingen ersättning för ditt förtroendeuppdrag heller.
- Ska Unionen bli större bland egenföretagare så måste man se till att man får skälig ersättning. Och det vet jag att förbundet och förbundsstyrelsen försöker hitta en lösning på. Finns det en fast summa eller timersättning tror jag att det är lättare att locka företagare till förtroendeuppdrag.
(I somras genomförde Unionen en undersökning som visar att egenföretagare har svårt att ta semester. Värst drabbade är kvinnor och unga företagare.)
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
