Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken på Volvo räddade hundratals jobb i Skövde

Hundratals jobb var hotade vid Volvos motorfabrik i Skövde nu när Volvo satsar på elbilar. Men facken gick samman och lyckades övertyga företagsledningen att tillverka elmotorer vid anläggningen.
Johanna Rovira Publicerad
Adam Ihse / TT
Facken (bl.a. Unionen och IF Metall) på Volvo kämpade för - och lyckades - rädda hundratals jobb på motorfabriken i Skövde. Adam Ihse / TT

Volvo satsar stort på elbilar och om fyra år ska alla nya Volvobilar ha elmotor. Av det skälet såg framtiden dyster ut för motorfabriken i Skövde, som från årsskiftet är ett helägt dotterbolag till Volvo och som tillverkar förbränningsmotorer.

Läs mer: Många får gå när Volvo rullar vidare

– Framtiden för förbränningsmotorer ser ju inte jätteljus ut. Många arbetstillfällen var hotade i förlängningen, säger Joakim Dahlin, ordförande på Unionenklubben på Powertrain engineering Sweden AB, som dotterbolaget heter numer.

Företagsledningen var ursprungligen uttalat negativ till en framtida tillverkning av elmotorer i Skövde. Men facken på företaget mobiliserade och fick med gemensamma krafter ledningen att komma på bättre tankar. I stället för en framtida nedskärning fick de anställda strax före jul beskedet att fabriken skulle få börja först montera, men senare även tillverka, elmotorer.

Läs mer: Facket kritiskt till Volvos varsel

– Ordföranden för Metalls koncernfack, Glenn Bergström, har varit väldigt drivande och jobbat stenhårt för Skövdes räkning, men det är inte så att vi andra suttit på läktaren och tittat på. Vi har tillsammans med de andra facken satt in stötar på olika fronter med Glenn som general, säger Joakim Dahlin.

Volvo cars satsar 700 miljoner på att börja tillverka elmotorer i Skövde. I dag tillverkas cirka 450 000 förbränningsmotorer i Skövde och tanken är att man ska börja tillverka elmotorer parallellt med förbränningsmotorerna om några år. År 2025 ska hälften av alla nya Volvo vara elbilar, resten ska vara hybrider (det vill säga ha både förbränningsmotor och elmotor).

Läs mer: Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

– En bidragande orsak till beslutet att lägga elmotortillverkningen här är också det el-labb vi har här i Skövde. Det har hjälpt oss mycket i processen att visa att vi har kompetensen för att tillverka elmotorer, säger Joakim Dahlin.

Testlabbet i Skövde

I det produktionstekniska laboratoriet på mötesplatsen Assar Industrial Innovation Arena i Skövde, genomförs simuleringar i syfte att förbereda en produktion för drivlinesystem till elfordon. Projektet finansieras av Vinnova och partners är bland andra Volvo lastvagnar och Volvo personvagnar/cars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.