Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Ung rebell mot matsvinnet

Det slängs mat till ett värde av över hundra miljoner kronor per år i Sverige. Alla är ense – matsvinnet måste minska, men hur råder det delade meningar om. Bättre villkor och löner inom handeln kan vara ett steg på vägen.
Johanna Rovira Publicerad
Linus Meyer
Vita strumpor och sandaler är knappast tillrådligt om man ska dyka i containrar. Men Rickard håller sig till dumpstringsställen där det finns vanliga soptunnor att fynda i. Linus Meyer

Spöktimmen närmar sig. Det är mörkt och ödsligt på det lilla torget.  De enda människorna i sikte är några berusade cyklister och en man som sitter stilla i sin vita skåpbil och verkar iaktta oss.

Bananer, rätt schysta faktiskt.

Så kommer dumpstraren. Vi har läst på och förväntar oss en mörkklädd varelse med plasthandskar, ficklampa och gummistövlar och kanske till och med rånarluva.

I stället kommer en yngling i plasttofflor, vita strumpor och ljus jacka – föga lämpliga kläder för att dyka efter kladdiga matrester i containrar kan tyckas. Men Rickard, 21, är en rutinerad dumpstrare som vet vad han håller på med. Han för oss, obekymrad om den vita skåpbilen, till en container på baksidan av torget. Den är reglad med ett rejält lås. Äventyret ser ut att få ett snöpligt slut.

– Här utanför hittade jag en sopsäck full med saftflaskor och en prinsesstårta i lördags, säger Rickard.  Containern var så full att de var tvungna att ställa soporna utanför.

Rickard bryter aldrig upp några lås för att hitta mat. Det behövs inte. Han går vidare till ett soprum intill där det står en komposttunna som han dyker huvudstupa i.

– Bananer, rätt schysta faktiskt, säger han och dyker upp igen med sitt fynd.

– Häromdagen var den här fylld med färsk pastasallad. Det enda jag inte brukar dumpstra är kött, det kan vara lite skumt.  Men på vintern är det som ett kylskåp här så maten håller sig bättre då.

Så länge det är snyggt i soprummen...

I nästa soprum hittar Rickard ytterligare ett knippe hyfsat fräscha bananer i sopsäcken. Efter att ha fiskat upp dem knyter han noggrant ihop säcken och trycker ner den i tunnan.

– Jag vill inte att de ska börja låsa soprummen. Det är säkert många butikschefer som vet att folk dumpstrar, men så länge det är snyggt i soprummen spelar det ingen roll för dem.

Det är till och med så att butiksägarna tjänar på dumpstrarna. Rickard visar upp en stor säck tomma mejeriförpackningar och berättar att personalen har order att tömma förpackningarna innan de slänger dem i soporna. Inte för att snuva dumpstrare på mat, utan för att det kostar att slänga sopor. Dumpstrarna bidrar till att minska kostnaderna och att minska matsvinnet.

Hur stort matsvinnet i Sverige är tvistar de lärde om, men enligt en rapport som gjorts på uppdrag av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, går cirka 1,3 miljarder ton mat till spillo i världen varje år.  Varje ton lär motsvara 4,2 ton i koldioxidutsläpp.

I Sverige uppskattas matsvinnet till 1,2 miljoner ton, men är förmodligen betydligt större – jordbrukets svinn räknas inte in i den siffran men enligt Jordbruksverket lämnar 400 000 ton mat aldrig gården där den odlats. Delvis på grund av handelsnormer som bestämmer hur krokig en gurka får vara för att säljas som gurka, fast främst på grund av handelns krav  – vissa grödor anses för fula för att säljas helt enkelt.

– Det är lurigt med siffrorna och det finns stora osäkerheter, bland annat eftersom man inte definierat tydligt vad som är svinn, säger Helen Williams, forskare i miljö- och energissystem vid Karlstads universitet.

– Är matsvinn allt organiskt avfall eller bara det man skulle kunna äta? Ska man räkna skal och ben?

De lurar oss att köpa för mycket mat.

Industrin gör sig skyldig till matspill på sammanlagt 642 000 ton per år enligt Naturvårdsverket. Det handlar bland annat om dåligt utnyttjade biprodukter, till exempel mejerier som inte tar vara på vasslen vid smörproduktion eller att man i övergången mellan två olika yoghurtsmaker får blandyoghurt man inte vill sälja.
Livsmedelsbutikerna står för 70 000 ton årligen. Handlare köper medvetet in för mycket för att de är rädda för effekten av tomma hyllor och för att de vill kunna stoltsera med ett brett sortiment. Största mängden frukt och grönt som kommer till butikerna ratas dock redan innan den når butikshyllan.

Enligt Naturvårdsverket och konsumentföreningar står hushållen för större delen av svinnet, men Hannes Mannerheim, debattör och dumpsterbloggare, menar att de uppgifterna är helt fel.

– I FAO:s rapporter står det svart på vitt att två tredje­delar av matavfallet är industriellt. Teoretiskt sett kan spridandet av felaktiga uppgifter ursäktas som en pragmatisk vit lögn för att få oss konsumenter att inse allvaret. Men det är att blunda för en väldigt viktig sak – även om matsvinn uppstår i hushållen är det inte konsumenternas fel. Det är livsmedelsföretagen och reklamindustrin som lurar oss att köpa för mycket mat.

Hannes Mannerheim anser att det är meningslöst att skylla på slösaktiga konsumenter när drivkraften bakom matsvinnet är ekonomin. Om folk plötsligt slutade köpa och slänga var tredje matkasse, då skulle det leda till ekonomisk kris, uppsägningar, minskade skatteintäkter och försämrad välfärd, menar han.
Forskarna håller med honom om drivkrafterna bakom svinnet.

– Det är livsmedelsproducenterna och affärerna som tjänar på svinnet, säger Helen Williams.

– Även om de själva har ett visst svinn tjänar de på att konsumenterna köper hem 20–25 procent mer än de behöver.

Utomlands är matsvinnsdebatten mer inriktad på hur konsumenter luras att köpa för mycket mat med erbjudanden av olika slag. Genom att marknadsföra produkter med kort hållbarhet skapas mer svinn i hushållen och större försäljning och vinst för företagen.

I England, som var tidigt ute med forskning om matsvinn, har man lyckats minska spillet bland annat genom att förbjuda kampanjer som ”köp tre varor, betala för två”. Ett liknande förbud har diskuterats även i Sverige.

– Livsmedelsbutikerna har en viktig roll i konsumenternas slängbeteende, säger Ingrid Strid, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som skär­skådat butikernas svinn. 

– Butikerna jobbar på att vi ska köpa mycket, till exempel genom för stora förpackningar. Men varje led i livsmedelskedjan måste ta sitt ansvar och i ju senare led maten slängs, desto större blir miljö­effekten.  Köper man för mycket bröd behöver man som konsument ju inte stå och titta på hur skivorna blir dåliga. Man kan frysa in brödet i stället.

Rickard och hans dumpstergelikar i änden av livsmedelskedjan tar onekligen sitt ansvar, men stöter ibland på patrull i sin ambition att ta hand om ratad mat. Som den här kvällen. När bananknippe nummer två är skördat dyker den mystiske mannen i den vita skåpbilen upp och krypkör längs med lastkajen. Att minska matsvinnet genom soptunnedykning är inte lagligt och det händer att dumpstrare åker fast.

Mannen i skåpbilen vevar ner rutan och undrar vad vi håller på med. Han är frysreparatör och har stämt träff med väktare som kommer när som helst, berättar han. Rickard finner för gott att snabbt dra vidare till nästa sopstation.

Det räcker inte att Doggelito gör reklam för doggybag...

EU:s mål är att halvera spillet på ätbar mat före 2020. Det finns olika planer för hur det ska gå till och forskare och politiker pekar finger åt konsumenterna och menar att information och kunskap är a och o för att minska svinnet. Folk måste bli bättre på att smaka och lukta och sluta stirra sig blinda på bästföre-datum.

– Det räcker inte att starta en kampanj där Doggelito gör reklam för doggybag och liknande. Det känns hopplöst men är egentligen hoppfullt: mat­svinnsfrågan visar så tydligt att vi måste göra stora förändringar, kanske kan den göra att fler förstår det, säger debattören Hannes Mannerheim.

Han är skeptisk till att lösa problemet med lagar. Han menar att risken är stor att åtgärderna blir alldeles för tafatta, samtidigt som de invaggar oss i en falsk tro på att vi “gör något” åt problemet.

– Det ena utesluter inte det andra, men det absolut viktigaste är att prata om att förändra systemet i grunden. Så länge vi mäter framgång i hur många ton vi producerar och säljer – snarare än i hur många människor vi mättar per hektar, utnyttjade naturresurser och arbetade timmar – så är själva syftet fel från början, säger Hannes Mannerheim.

Han efterlyser inte någon revolution utan menar att det kan röra sig om enkla saker som att ge ekonomiskt startbidrag till odlingsallmänningar, bygga gratis kolonilotter, starta kommunala gratisbutiker med hållbara livsmedel som potatis, mjöl, ärtor och bönor samt att förbjuda de värsta avarterna av svinn­industrin.

Affärerna måste bli bättre på att beställa.

Forskarna har andra idéer om hur svinnet kan minskas. Helen Williams forskar kring förpackningar och efterlyser ett bättre informationsutbyte mellan de olika leden i matkedjan.

Affärerna måste bli bättre på att beställa, anser Ingrid Strid, som forskat kring butikssvinn. Hennes studier visar att butiker med duktig personal som aktivt jobbar med ett autoordersystem för animaliska produkter, har betydligt mindre matspill än andra.

– I grunden handlar det om att butikerna har svårt att hitta och behålla skicklig personal eftersom de inte pröjsar tillräckligt, säger Ingrid Strid.

Det finns redan i dag affärer som sänker priset på varor som närmar sig eller passerat den magiska datumgränsen, medan andra handlare hävdar att matrea leder till priskannibalism – att kunderna väljer bort fullprisvaror till förmån för rabatterade.

– Jag tror att butikerna är mer rädda för att det blir för tidskrävande om kunderna börjar pruta så fort de hittar prickar på päronen, säger Ingrid Strid.

Vissa matbutiker minskar matspillet genom att tillaga kasserade råvaror som säljs som färdiga maträtter i butiken. Ett fåtal har inlett samarbeten med soppkök och cateringfirmor.

– Maten förtjänar större respekt än att hamna i sopcontainrar. Det är bättre om folk får ta bananerna direkt från lastkajen, säger Ingrid Strid.

Maten förtjänar större respekt än att hamna i sopcontainrar.

För Rickard och de andra dumpstrarna kanske en sådan lösning innebär större konkurrens om maten. Det finns många som vill ta rätt på det som ratats av butikerna, blir vi varse när vi kommer till den sista affären. Det lyser i soprummet och tre förskrämda studenter kommer utsmygande när vi anländer. Tomhänta.

– Ni kommer 10 minuter för sent, säger de när vi förklarat vilka vi är.

– När vi kom hit mötte vi tre killar med proppfulla ryggsäckar på väg härifrån. De fick nog med sig allt som var värt att ta.

Medan Rickard utröner om de trots allt inte glömt något ätbart i tunnorna, berättar Daniel, Sofia och Miranda om tidigare fynd de och deras kamrater gjort.

– En kompis hittade jättemycket haloumi, säger Miranda drömmande. Vi har hittat potatis, bröd och rucolapåsar.

– Tekniskt sett är det här olagligt, antar jag. Men det är ändå mat som ska slängas, så det gör ju mer nytta om vi tar det, säger Sofia.

Rickard dyker upp med nattens tredje knippe bananer. Han är nöjd med sina fynd – även om det möjligen kan bli lite ensidig kost framöver.  Så har han ju sin prinsesstårta i kylen och tills politiker, forskare och andra berörda kommit fram till en gemensam lösning för att bli kvitt matsvinnet lär han kunna fortsätta fylla sitt kylskåp med det andra dömt ut som sopor.

– Det slängs så mycket i onödan, säger Rickard. Jag är ingen hardcoredumpstrare, det är mer en hobby. Har jag mycket mat i kylen låter jag bli att dumpstra, annars måste jag ju slänga mat jag också.

Lilla matsvinnsskolan

  • Det värsta man kan slänga ur miljöhänseende är en tillagad biff. Ett kilo nötkött som kastas bort rå ger upphov till cirka 29 kilo koldioxid-ekvivalenter – lika mycket som att åka bil 16 mil. Sedan tillkommer energiåtgången för tillagningen.
     
  • Tomater är butikernas matspillsvärsting. Det slängs uppskattningsvis 100 ton tomater i onödan och klimatbelastningen på tomater är betydligt större jämfört med t ex potatis.
     
  • Två tredjedelar av alla salladshuvuden – som är den tredje största köksväxten efter morötter och lök – lämnas kvar i fältet visar en undersökning gjord av Livsmedelsverket. Orsaken är liten orderingång, sjukdomar och skador.
     
  • Det är tillåtet att sälja mat efter att bäst före-datumet är passerat. Däremot är det inte tillåtet att sälja varor som passerat sista förbrukningsdag som används på t ex kött. I Sverige uppskattas ca en tredjedel av hushållens matsvinn bero på datummärkningen.
     

Dumpsterdykare:
Dumpsterdykare eller dumpstrare (från engelskans dumpster – container) eller fri­ganer, som de också kallas (på engelska freegan) ser dumpstringen som en proteströrelse mot konsumtions-samhället i allmänhet och överkonsumtion i synnerhet.

De delar gärna med sig av sina fynd om de hittat för mycket och är generösa med att inviga andra i dykningskonsten och hur man tar vara på mat som passerat bästföredatum.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Ekonomi

Så slipper du att betala av på studielånet

Av de CSN-skulder som lämnas över till Kronofogden skulle en av fyra haft rätt att slippa betala sina lån under året. Men få utnyttjar möjligheten.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 06:01
Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN

Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.