Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Ekonomi behöver inte vara tråkigt. Däremot kan det vara knepigt – om du inte vet i vilken ände du ska börja. Därför satsar den ickekommersiella utbildningen Ekonomismart på att få unga vuxna mellan 18 och 30 år att bli medvetna konsumenter.
– Unga har inte sämre ekonomiska kunskaper än äldre, men de är mer utsatta. Man har svårare att få jobb, lägre inkomster i kombination med höga fasta kostnader och ett högt konsumtionstryck riktat mot sig, säger Ida Johansson, utbildare på Ekonomismart.
Hon tycker att det första du ska tänka på är att konfrontera dina köpbeteenden. Vad lägger du pengar på? Titta tillbaka några månader, spara kvitton, skriv bankbok eller lägg ihop kontoutdrag. När du fått ett hum: Sätt in siffrorna i en budget och fördela vad du tycker är rimligt att lägga på exempelvis mat och kläder.
– Be att få kvartalsräkningar varje månad i stället, för att få en bättre överblick. Och prioriterade räkningar som hyra och el kan vara bra att ha på autogiro så att de alltid kommer in i tid, säger Ida Johansson.
När budgeten är lagd kan du följa upp den i några månader. Oftast behöver den justeras åt något håll.
Ekonomismart håller utbildningar om konsumenträtt, privatekonomi, sparande, boende, försäkringar, krediter och marknadsförning. Råden ser så klart olika ut beroende på om du tänker förebyggande, har hamnat i knipa eller sparar för framtiden.
– När man tänker förebyggande tycker jag att det är viktigt att ha en plan för pengarna. Betala alltid med pengar du har, annars kommer det att bli dyrt. Tar du något på avbetalning måste du hålla koll på den effektiva räntan, där både ränta och avgifter ingår. Läs avtalen och be säljaren stryka under det som han eller hon lovar. Om du känner dig stressad, ta hem och läs i lugn och ro.
Om du redan har hamnat i ekonomisk knipa är det allra viktigaste att inte stoppa huvudet i sanden. Kan du inte betala en räkning – ring upp företaget och förklara situationen. Oftast går det att lösa redan i första stadiet.
Alla kommuner ska dessutom erbjuda en budget- och skuldrådgivare. Det är både lagstadgat och kostnadsfritt, och en stor hjälp för att hålla huvudet över vattenytan.
Om du har kommit så långt att du har fått koll på ekonomin och vill spara för framtiden tycker Ida Johansson att det kan vara bra att tänka på en buffert för oförutsedda händelser. Som riktmärke kan du tänka två månadslöner.
– Sedan tycker jag att det är bra att ha ett målsparande. Något konkret som du kan pricka av när du har lyckats. En bra grej är också att ha separata budgetar för speciella tillfällen som jul, semester och födelsedagar. Då kommer det inte som någon obehag-lig överraskning att alla pengar är slut i januari.
MÅNGA SKULDSATTA
Unga samlar främst på sig skulder genom brottsrelaterade skulder som skadestånd och böter, genom mobilabonnemang, studielån och tv-avgifter som inte har betalats, och genom skattesmitningar.
Bland befolkningen i stort är snabblån en mycket vanlig orsak till skulder hos Kronofogden. Sedan man började mäta betalningsförelägganden på grund av obetalda snabblån 2007 har antalet ärenden ökat med 123 procent.
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.