Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Lär dig spara till en buffert

Om du förlorar jobbet, om du måste laga tänderna, om en kyl lägger av eller om taket på huset måste läggas om – allt kräver att du har ett sparkapital på banken.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
De flesta som har en inkomst har möjlighet att lägga undan något, menar sparekonomen Sharon Lavie. Fredrik Sandberg/TT

Trots att en buffert är nödvändig för oförutsedda händelser saknar väldigt många ett sparkapital att ta av. Vart fjärde hushåll skulle inte klara en extra utgift på 15 000 kronor.

– De allra flesta är medvetna om att en buffert är bra att ha men sätter sig aldrig ner och gör de förändringar som krävs. Många gånger beror det på att man upplever slutsumman som ouppnåelig, men man måste börja med små steg – ett litet sparande är bättre än inget, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikanobanken.

– Buffertsparandet är det viktigaste sparandet av alla. Det ger trygghet och en frihetskänsla att veta att du klarar dig. Man kan vara helt säker på att alla kommer att få en oförutsedd utgift vid minst ett tillfälle i livet.

Hur kommer man då i gång med buffertsparandet? Sharon Lavies tips är att först och främst skapa ett sparkonto med automatisk överföring av beloppet du beslutat dig för att lägga undan varje månad.

– På så sätt ser du aldrig pengarna och det blir lättare att hålla i sparandet över tid och inte ge upp eller börja nalla av det till annat, säger hon.

Pengarna ska vara lätta att komma åt, de ska absolut inte låsas in på konton där det kostar att göra uttag eller med bindningstid. Hög avkastning är inte så viktigt för just buffertpengarna.

Man bör kunna klara sina kostnader under två till tre månader

Nästa steg är att göra en budget. Ta fram kontoutdrag för de senaste tre månaderna och gå igenom alla dina fasta kostnader och andra utgifter. Skriv ner hur mycket som spenderas på kläder, mat och annat. Gå också igenom fasta utgifter som avtal och abonnemang, ofta räcker det med ett telefonsamtal för att få till bättre villkor eller lägre kostnader. Fundera på om det finns poster som det går att skära i.

– En budget ger koll på din ekonomi. Fråga dig själv om det går att prioritera annorlunda och om det är rimliga kostnader. Tycker man att det är svårt att veta vad en rimlig matkostnad för en familj är kan man göra en kalkyl och jämföra på Konsumentverkets hemsida. Att skippa alla spontaninköp under en period kan göra stor skillnad och för många blir det lite av en sport att spara, säger Sharon Lavie.

Oavsett om du sparar till din pension, din semester eller en buffert är det viktigt att ha en tydlig målbild av vad pengarna ska användas till. En annan sak att tänka på är att anpassa munnen efter matsäcken.

– Sparandet måste vara dynamiskt, det behöver inte vara samma belopp i 20 år framöver – anpassa det efter din situation och var inte för hård mot dig själv. Blir du arbetslös går det kanske inte att spara 1 000 kronor i månaden utan då får 200 vara gott nog en period, säger Sharon Lavie.

Hur stor bör då en buffert vara? En tumregel är att man ska kunna klara sina kostnader under två till tre månader. Bor man i hus finns det saker som kan gå sönder medan den som bor i hyresrätt inte behöver lika stort belopp. Hur familjesituationen ser ut spelar också roll.

– Det är dina fasta utgifter som avgör hur mycket du behöver. Ibland är det fördröjningar i systemen – om du blir sjuk eller förlorar jobbet kan det ta någon månad innan man får sina pengar och det är bra om man klarar utgifterna utan att behöva gå till banken och låna. Blir du sjuk ska du ha råd att leva även om din inkomst är begränsad.

När du nått buffertmålet kan du börja tänka på mer långsiktiga placeringar som fonder och aktier.

– Bufferten ska inte växa till ett monster, det är totalt onödigt att det ligger hundratusentals kronor på ett ofördelaktigt sparkonto, säger Sharon Lavie.

GÖR SÅ HÄR

  • Skaffa ett sparkonto med automatisk överföring och kostnadsfria uttag.
  • Se över alla dina utgifter och gör en budget.
  • Sätt ett realistiskt mål. Det är bättre att spara lite än inget alls. Ändra beloppet om du förlora jobbet eller får löneförhöjning.
  • Din buffert bör vara tillräcklig för att täcka dina utgifter under två till tre månader. Har du hus bör det även finnas ekonomiskt utrymme för större oförutsedda händelser.
  • När ditt mål är nått är det dags att tänka på ditt långsiktiga sparande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.