Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lär dig spara till en buffert
Om du förlorar jobbet, om du måste laga tänderna, om en kyl lägger av eller om taket på huset måste läggas om – allt kräver att du har ett sparkapital på banken.
Trots att en buffert är nödvändig för oförutsedda händelser saknar väldigt många ett sparkapital att ta av. Vart fjärde hushåll skulle inte klara en extra utgift på 15 000 kronor.
– De allra flesta är medvetna om att en buffert är bra att ha men sätter sig aldrig ner och gör de förändringar som krävs. Många gånger beror det på att man upplever slutsumman som ouppnåelig, men man måste börja med små steg – ett litet sparande är bättre än inget, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikanobanken.
– Buffertsparandet är det viktigaste sparandet av alla. Det ger trygghet och en frihetskänsla att veta att du klarar dig. Man kan vara helt säker på att alla kommer att få en oförutsedd utgift vid minst ett tillfälle i livet.
Hur kommer man då i gång med buffertsparandet? Sharon Lavies tips är att först och främst skapa ett sparkonto med automatisk överföring av beloppet du beslutat dig för att lägga undan varje månad.
– På så sätt ser du aldrig pengarna och det blir lättare att hålla i sparandet över tid och inte ge upp eller börja nalla av det till annat, säger hon.
Pengarna ska vara lätta att komma åt, de ska absolut inte låsas in på konton där det kostar att göra uttag eller med bindningstid. Hög avkastning är inte så viktigt för just buffertpengarna.
Man bör kunna klara sina kostnader under två till tre månader
Nästa steg är att göra en budget. Ta fram kontoutdrag för de senaste tre månaderna och gå igenom alla dina fasta kostnader och andra utgifter. Skriv ner hur mycket som spenderas på kläder, mat och annat. Gå också igenom fasta utgifter som avtal och abonnemang, ofta räcker det med ett telefonsamtal för att få till bättre villkor eller lägre kostnader. Fundera på om det finns poster som det går att skära i.
– En budget ger koll på din ekonomi. Fråga dig själv om det går att prioritera annorlunda och om det är rimliga kostnader. Tycker man att det är svårt att veta vad en rimlig matkostnad för en familj är kan man göra en kalkyl och jämföra på Konsumentverkets hemsida. Att skippa alla spontaninköp under en period kan göra stor skillnad och för många blir det lite av en sport att spara, säger Sharon Lavie.
Oavsett om du sparar till din pension, din semester eller en buffert är det viktigt att ha en tydlig målbild av vad pengarna ska användas till. En annan sak att tänka på är att anpassa munnen efter matsäcken.
– Sparandet måste vara dynamiskt, det behöver inte vara samma belopp i 20 år framöver – anpassa det efter din situation och var inte för hård mot dig själv. Blir du arbetslös går det kanske inte att spara 1 000 kronor i månaden utan då får 200 vara gott nog en period, säger Sharon Lavie.
Hur stor bör då en buffert vara? En tumregel är att man ska kunna klara sina kostnader under två till tre månader. Bor man i hus finns det saker som kan gå sönder medan den som bor i hyresrätt inte behöver lika stort belopp. Hur familjesituationen ser ut spelar också roll.
– Det är dina fasta utgifter som avgör hur mycket du behöver. Ibland är det fördröjningar i systemen – om du blir sjuk eller förlorar jobbet kan det ta någon månad innan man får sina pengar och det är bra om man klarar utgifterna utan att behöva gå till banken och låna. Blir du sjuk ska du ha råd att leva även om din inkomst är begränsad.
När du nått buffertmålet kan du börja tänka på mer långsiktiga placeringar som fonder och aktier.
– Bufferten ska inte växa till ett monster, det är totalt onödigt att det ligger hundratusentals kronor på ett ofördelaktigt sparkonto, säger Sharon Lavie.
GÖR SÅ HÄR
- Skaffa ett sparkonto med automatisk överföring och kostnadsfria uttag.
- Se över alla dina utgifter och gör en budget.
- Sätt ett realistiskt mål. Det är bättre att spara lite än inget alls. Ändra beloppet om du förlora jobbet eller får löneförhöjning.
- Din buffert bör vara tillräcklig för att täcka dina utgifter under två till tre månader. Har du hus bör det även finnas ekonomiskt utrymme för större oförutsedda händelser.
- När ditt mål är nått är det dags att tänka på ditt långsiktiga sparande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
