Andelen som avlidit i suicid, eller vårdats för suicidförsök, har under senare år ökat hos de som får försörjningsstöd från socialtjänsten.

Samtidigt som det minskat eller planats ut hos den  övriga befolkningen.

Klara Hussenius är forskare i socialt arbete, och undersöker hur ekonomiskt bistånd utvecklats under 2020-talet. 

Hon säger att man inte ska se det som att fler biståndsmottagare dör i suicid i rena antal.

– Däremot utgör personer med svår problematik en växande andel av biståndsmottagarna. Det behöver ses i ljuset av att biståndsmottagandet minskat till historiskt låga nivåer det senaste decenniet. Minskningen verkar ha skett bland de med mindre komplexa problem. 

– En större andel av de som får bidraget idag har funktionsnedsättningar, psykosociala och hälsorelaterade problem och är äldre. 

Hur kommer Tidö-partiernas bidragsreform påverka den som får försörjningsstöd?

– Delar av reformen kan fungera för de som står närmast arbetsmarknaden, men det är alltså en betydligt mindre grupp än tidigare. De flesta som uppbär bidraget långvarigt idag har begränsade förutsättningar att komma i arbete, oavsett individuella drivkrafter.

– Det är många reformer på bordet, och svårt att förutse de samlade konsekvenserna. Paketet riskerar att slå hårt mot andra grupper än de man målar upp i debatten. 

Du tror inte på regeringens mantra om att fler barn kommer få se sina föräldrar gå till jobbet?

– Nej, i mina ögon är det signalpolitik. De allra flesta barn som berörs kommer sannolikt inte få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Vem riktar sig signalen till?

– Till breda väljargrupper som inte är så insatta och inte möter de här människorna i sin vardag. Ser man på retoriken så har man på ett utstuderat sätt anspelat på missuppfattningar om att bidragsmottagandet är alarmerande högt, fastän vi är nere på väldigt låga nivåer. Och på att det handlar om människor som har bristande motivation att arbeta.

– Jag föreställer mig att det är ganska effektiv retorik, men med ganska lite förankring i hur målgruppen ser ut i dag.

Vilka perspektiv saknas?

– Det kommer alltid finnas människor som faller mellan stolarna , och är i behov av ett yttersta skyddsnät. Men vi kan inte eliminera existensen av människor som inte kan uppfylla idealet om att vara heltidsarbetande hela livet. 

– Nu är vi i Sverige nere på rekordlåga nivåer av biståndsmottagare, samtidigt är alla överens om att vi måste trappa ner nivån ytterligare. Vad är målet, ska vi avvecklat den här typen av stöd helt?

Vad kommer hända med gruppen?

– Det är en väldigt heterogen grupp. Vissa kan komma att gynnas av aktivitetskravet. Medan andra, som redan befinner sig i en ganska desperat situation har rätt dåliga förutsättningar att komma i arbete. För dem riskerar de exkluderande mekanismerna av försörjningsstödet att förstärkas. 

Administration ökat för att få försörjningsstöd

Enligt Klara Hussenius är det ännu för tidigt att säga exakt varför färre får försörjningsstöd. I sin forskning har hon sett olika mekanismer samspela. 

Som att de migrationspolitiska åtstramningarna gjort att färre är nya i Sverige. En grupp som tidigare varit stor bland de som mottar försörjningsstöd. Många av dem som kom som flyktingar under 2010-talet har i dag arbete.

En annan mekanism är den höga inflationen under 2022 och 2023. 

– I vissa länder genomförde man då krisåtgärder i socialbidraget, men inte i Sverige. Det kan ha bidragit till att dämpa tillströmningen av nya biståndshushåll i samband med inflationskrisen. 

Och ett tredje spår som handlar om att det kan ha blivit svårare att ansöka och beviljas försörjningsstöd. 

– Många vittnar om att det krävs väldigt mycket underlag. Förr kanske ett kontoutdrag räckte, nu behöver du utdrag från flera olika banker för att du någon gång köpt något på avbetalning. Den administrativa bördan på den som ansöker verkar ha ökat. 

Kollega har länge sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för en intervju, men utan framgång.

För fyra år sedan lekte livet för Klas Detrumf. Han hade ett eget företag och plockade ut en bra lön varje månad, åt gott och bodde i en hyrestrea i centrala Uppsala. När axeln började krångla, fyllde han i de papper som krävdes och ansökte om sjukpenning under tiden han var borta från sitt jobb. Första utbetalningen gick bra, men sen gick sjukskrivningen ut och det blev ett glapp i sjukintyget – och processen började om, men nu kom inga pengar. 

–  De startade en utredning som drog ut på tiden och jag fick leva på mitt sparkapital, säger Klas Detrumf.

Glapp i sjukintyget stoppade utbetalningen

Efter ett halvår var Klas buffert slut. Den stora lägenheten slukade pengar och sades upp. Men han hade ingenstans att ta vägen. Så efter noga övervägande köptes en varm sovsäck, ett liggunderlag och en räddningsfilt i folie för extra kalla dagar. I februari det året kröp termometerns kvicksilver närmare -20 grader på nätterna. Hans nya bostad var en bänk i ett fågelskådartorn i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala. 

– Mitt sociala nätverk var mina föräldrar som inte hade någon fet inkomst. Och vänner som jag trodde skulle hjälpa mig visade sig vara där bara när jag var på fötter och hade pengar. Nätterna i tornet var okej, men när jag vaknade var det fruktansvärt. Då frös jag så jag skakade. 

Stadsmissionen hjälpte med mat – och tips om akut bistånd

Minusgrader var jobbigt. Men nollgradigt var värre, då kröp fukten in under kläderna. På dagarna gick Klas Detrumf till Stadsmissionen för att få något att äta. Sedan spenderades mycket tid på stadsbiblioteket. Där kunde han få värme och ladda mobilen. 

Stadsmissionen informerade Klas om att han måste ansöka om nödpeng, eller akut ekonomiskt bistånd i stället för försörjningsstöd hos socialtjänsten i kommunen. Det är en form av stöd som bara kan sökas när du befinner dig i en akut nödsituation och inte har pengar till mat, medicin eller boende. 

– Stadsmissionen räddade mitt liv. Socialtjänsten sa inte ett ord om nödpeng när jag var där, de var arroganta och hade attityden att jag hade mig själv att skylla. Samtidigt förstår jag att de möter många med alkohol- och drogproblem, som säkert är oberäkneliga. Men jag har aldrig hållit på med sånt. 

Sjukpenningen godkändes – fick klumpsumma retroaktivt

Efter tre månader i fågeltornet vände det. Nödpengen godkändes och plötsligt var Försäkringskassan klar med sin utredning. Klas hade rätt till sjukpenning och fick en klumpsumma retroaktivt. Han skaffade lägenhet och var bokstavligt talat inne i värmen igen. Nu väntar han på operation av axeln och ska testa ett nytt jobb till våren. 

– Jag har ett fungerande liv och känner mig behövd igen. Jag behöver inga grejer längre, bara en dörr att låsa. 

Axelskadan och krånglet med myndigheterna blev en dyrköpt erfarenhet. Några saker har dock blivit tydligare efter månaderna i fågeltornet. 

– Du vet inte varför folk befinner sig på den plats de gör. Jag försöker att inte döma andra lika hårt längre. Eller mig själv, för den delen. 

Fattigdomen i Sverige har ökat. Högre trösklar till försörjningsstöd och en urholkad socialförsäkring är några av orsakerna. Nu varnar Sveriges Stadsmissioner för att nya bidragsreformer kommer att försämra läget.

– I dag förs inte en politik som ser människor i utsatthet. Om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska och även människors lidande och samhällets kostnader, säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner.

Fattigdomsrapporten 2025: fler söker hjälp med mat

Varje år skriver Sveriges Stadsmissioner en fattigdomsrapport som tar avstamp i det ekonomiska läget. 2025 års resultat är dystert. Fattigdomen har ökat och allt fler söker sig till Stadsmissionen för hjälp. 

Enligt SCB levde 729 000 människor i materiell och social fattigdom förra året. Närmare 20 procent av befolkningen har inte pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi ser fler orsaker till ökningen. Det ena är inflationen och lågkonjunkturen som har påverkat el- och matpriser. Det andra är att det inte längre går att leva på försörjningsstödet, a-kassan och sjukersättningen, säger Marika Hjelm Siegwald. 

– Bidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen i samhället. Socialförsäkringarna, inklusive ekonomiskt bistånd, har urholkats och skyddar inte längre människor i utsatthet från fattigdom.

Bidragstak och sänkt försörjningsstöd – Stadsmissionens kritik

Och fler ersättningar kan komma att reformeras. Regeringen föreslår bland annat ett bidragstak med motiveringen att det inte ska gå att ”stapla” bidrag på varandra. Men för dem som får försörjningsstöd i dag tas redan hänsyn till om hushållet har fler bidrag, och då räknas de inkomsterna av från försörjningsstödet. 

Ett annat förslag är att sänka försörjningsstödet för större hushåll.

– Att sänka stödet innebär att man sänker levnadsstandarden. Förslaget riktar dessutom in sig på större barnfamiljer, vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Sveriges Stadsmissioner försöker stödja människor i behov av ekonomisk hjälp på både lång och kort sikt. Men under det senaste året har man jobbat mer med basbehov än tidigare.

– Vi har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Det är resurskrävande och inte det vi egentligen önskar ägna mest tid åt, men vi ser nya grupper som söker sig till oss. Ensamstående med barn som jobbar men inte får pengarna att räcka till, och personer som fått sin a-kassa sänkt efter de nya reglerna. Det är personer som tidigare låg på marginalen och som nu inte klarar sig, säger Marika Hjelm Siegwald.

”Sista veckan äter jag gröt” – ensamstående förälder om ekonomin

Ensamstående mammor är en särskilt utsatt grupp där över hälften inte klarar av en oförutsedd utgift, enligt Stadsmissionens rapport. 

Angelica, 37 år, från Stockholm är en av dem. Hon har en kronisk sjukdom som har inneburit många och långa sjukskrivningar genom åren som har tärt på ekonomin. På grund av sitt mående arbetar hon deltid på ett idrottskansli men hon tar så många extra pass hon kan och får. 

Hon försörjer sin dotter ensam då pappan aldrig funnits med i bilden.

– Jag har aldrig haft mycket pengar, men jag har ganska länge haft en förhållandevis låg hyra så har det gått runt. Men lönen är låg och utgifterna har blivit högre. 500 gram nötfärs kostar ju 90 spänn, hyran har höjts och min dotter börjar få andra behov, säger hon. 

De senaste åren har hon vänt på varje krona. Hon hyr ut sin lilla två på sommaren i några veckor fast hon egentligen inte får och flyttar hem till sin mamma. 

Men ibland räcker pengarna ändå inte. Sista veckan innan lön äter hon mest havregrynsgröt så dotter kan få annan mat. 

I höstas efter ännu en sjukskrivning fick hon för första gången hämta julklappar från Stadsmissionen. 

Hennes mammahjärta går sönder när hon märker hur duktig hennes dotter försöker vara för att inte stressa sin mamma med olika önskemål. Hon vill till exempel gå en danskurs med sina kompisar men fritidskortet, som är ett nationellt ekonomiskt stöd för barn och unga, täcker inte kostnaden på långa vägar. 

– Jag begär inte lyx men jag vill att min unge ska få vara som alla andra ibland och att vi kan äta en pizza på skolavslutningen. Är det för mycket begärt?

När stöd blir kontroll: ”Politiken ser inte människor i utsatthet”

Enligt Marika Hjelm Siegwald har bilden av fattiga förändrats genom åren. Det som tidigare betraktades som en följd av bristande trygghet, otur eller strukturer som svikit, ses nu som individens misslyckande. 

I politiken har ord som stöd, hjälp och trygghet bytts ut mot kontroll, motkrav och incitament. 

När man förr talade om att bygga broar tillbaka till samhället, talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system.

– Jag önskar att politiker kunde komma och möta de människor vi möter. Det finns ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, men möts av en arbetsmarknad som är präglad av missmatchande och diskriminering. Det är där politiken borde lägga sin kraft: att utveckla en arbetsmarknadspolitik för att lösa dessa problem, säger hon.