Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jobba utomlands - så funkar det

Att få arbeta utomlands är för många russinet i jobbkakan. Det ser bra ut i cv:t och ger dig nya erfarenheter. Men det kan också göra att du går miste om förmåner. Se till att du vet vad du ger dig in på.
Publicerad
Colourbox.com
Att flytta till Sydostasien är krångligare och en betydligt större omställning än att jobba i ett land i EU. Men kanske också mer spännande och intressant. Colourbox.com

När Eva Björklunds man fick jobb i Singapore blev det mycket att ta ställning till. Hon, som till vardags är rådgivare på TRR, Trygghetsrådet, och de två barnen skulle ju också följa med.

– Både partner och barn ska trivas. Man måste efterforska ordentligt vad som gäller i det nya landet, till exempel beträffande försäkringar, pensionsavsättningar och andra förmåner, säger Eva Björklund.

Hennes man hade fått anställning i ett internationellt bolag på en lokal tjänst. Familjen fick räkna på boende-, barn- och reseförsäkringar, pensionsavsättningar samt boende- och skolkostnader. I Singapore är både skolor och boende extremt dyrt. En hyreslägenhet på tre rum kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden.

– Vissa kan kanske få hjälp av företaget de är utskickade av, men mycket av ansvaret ligger på en själv, säger Eva Björklund.

Läs mer: Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

I sin roll som rådgivare på TRR har hon mest mött arbetssökande som varit intresserade av att arbeta i Europa. Håller man sig inom EU är förutsättningarna enklare när det gäller arbetstillstånd, löner och sjukförsäkringar.

Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat

Det brukar sägas att det tar upp till ett år att acklimatisera sig i ett nytt land. I början är det mycket praktiska bestyr, från att hitta ett nätverk till att veta var man ska handla och leta fritidsaktiviteter till barnen.

– För oss gick det ganska snabbt. Singapore är bra, många flyttar in och ut och klimatet gör det lätt för familjer att anpassa sig.

Första halvåret ägnade Eva Björklund mest åt familjen. Sedan jobbade hon ideellt i kvinnonätverket Swea. Sista halvåret de bodde i Singapore arbetade hon på svenska ambassaden.

– Det är en bra erfarenhet att ha arbetat utomlands. Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat.

Finns det risk att karriären hemma avstannar?
– Det finns ingen baksida med att fylla på med helt nya erfarenheter. Men om man är medföljande och inte sysselsätter sig kan det vara en liten uppförsbacke när man kommer tillbaka. Man kan ha tappat kompetens. Det är enklare att komma tillbaka om man på ett tydligt sätt kan förklara vad man har gjort. Man kan lära sig språk eller arbeta ideellt, det senare är stimulerande och ger en referenser.

Eva tycker att man alltid ska ha en liten jobbplanering med sig själv någon gång per år. Det ska man ha även när man jobbar utomlands och även om man är medföljande. Det är så lätt hänt att dagarna fylls av andra viktiga saker när man bor i ett annat land.

Karriärrådgivaren Ingela Skullman, Team Factory, rekommenderar att man oavsett ålder har en plan, både för livet och för om man funderar på att arbeta utomlands.

– En utlandserfarenhet är guld värd i dag när arbetslivet är globalt. Flytande engelska är ett ofta ett krav. Har man en akademisk utbildning är utlandsjobb ett steg i karriären, säger Ingela Skullman.

Okvalificerade jobb utomlands är däremot inget som förgyller cv:t.

– Alla reser i dag. För 10–15 år sedan tog man upp au pair-jobb på cv:t. Jobbar man till exempel som bartender i Australien i fem år så halkar man dessutom efter sina jämnåriga.


Text: Cajsa Högberg

TÄNK PÅ DET HÄR INNAN DU ÅKER

➧ Håll koll på olika anställningsformer och vad de innebär: utsänd, dotterbolags- eller lokalanställd ger olika villkor.

➧ Beroende på vilket företag som är din arbetsgivare påverkas skatte- och socialförsäkringsfrågor olika.

➧ Se över lönen. Är man lokalt anställd har man till exempel inte samma pensions- eller försäkringsvillkor som om man är utsänd av ett svenskt bolag.

➧ Ta reda på levnadsomkostnaderna – till exempel vad boende och skolor kommer att kosta i det land du ska till – innan du förhandlar om lön, ersättningar och förmåner.

➧ Fundera över hur länge du vill vara utomlands. Skriv gärna kontrakt på ett år i taget och ompröva din planering när det har gått nio månader.

➧ Kolla om du har rätt till så kallat hardshiptillägg. Orter med tufft klimat, politiska och sociala spänningar och ordnings- och säkerhetsproblem kallas hardship-orter och kan ge kompensation i form av pengar, extra resor eller andra förmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringar kan vara onödiga – det här ska du ha koll på

Många tecknar försäkringar som ska skydda vid sjukdom eller arbetslöshet. Men risken är att du betalar för ett skydd som du redan har - eller ändå inte får. Kolla det här innan du skriver på.
David Österberg Publicerad 6 oktober 2026, kl 06:30
Teckna försäkring
Att ha en försäkring som täcker kostnader vid sjukdom eller arbetslöshet kan vara smart. Men det gäller att läsa villkoren noga. Colourbox

Flera banker, låneförmedlare och försäkringsbolag erbjuder trygghetsförsäkringar. Försäkringarna kan exempelvis betala amorteringar och ränta om du blir arbetslös eller sjukskriven. Men risken är att försäkringen blir en onödig kostnad, enligt stiftelsen Konsumenternas Försäkringsbyrå.

En orsak är att försäkringstagaren inte uppfyller villkoren. De innehåller ofta krav på tillsvidareanställning eller att konsumenten ska vara arbetsför när försäkringen tecknas. Ofta ska försäkringen dessutom ha gällt under en viss tid innan ersättningen kan betalas ut.

–  Vi möter konsumenter som har betalat för en försäkring i tron att de har ett ekonomiskt skydd. Först när de behöver försäkringen upptäcker de att de inte uppfyller villkoren, säger Håkan Carlsson, jurist och specialist på personförsäkringar på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Exakt hur vanligt det är har han inga siffror på, men beskriver problemet som ”återkommande”.

– Vi har också en del ärenden där personer nekats ett lån, men ändå tecknats för en försäkring. Ofta upptäcker de inte det förrän fakturorna för premien börjar komma.

Många har skydd via fack och arbetsgivare

Många har dessutom redan ett visst skydd via exempelvis a-kassan, fackförbund eller arbetsgivaren. Vid arbetslöshet finns bland annat a-kassa och inkomstförsäkring. Vid sjukdom finns sjuklön, sjukpenning och ofta kollektivavtalade sjukförsäkringar via arbetsgivaren. Därför bör den som överväger en trygghetsförsäkring först kartlägga sitt befintliga skydd, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– En extra försäkring kan ge ett kompletterande skydd, men kontrollera att det är något du faktiskt behöver och kan använda, säger Håkan Carlsson.

Hans råd är att ställa många frågor när en försäkring ska tecknas för att vara säker både på att man omfattas av den och att man behöver den.

– Men bolagen som säljer försäkringarna måste också ta ett större ansvar för att kontrollera att den person de säljer till uppfyller villkoren. Villkoren finns att läsa i avtalet, men i många fall är de inte tillräckligt tydliga.

Tre saker att kolla innan du tecknar trygghetsförsäkring

1.  Behovet av försäkringen
Kontrollera vilket skydd som redan finns genom till exempel a-kassa, fackförbund och arbetsgivare.

2.  Kravet för att få ersättning
Kontrollera vilka krav som gäller för att teckna försäkringen och för att senare få ersättning.

3.  Undantag i försäkringen
Läs förköpsinformationen och kontrollera när försäkringen inte gäller.

Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University. 

Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.