Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Lesbisk - då ratades hon

Rätt kvalifikationer för jobbet men fel sexuell läggning. Klädföretaget Champion gjorde ingen hemlighet av att man valde bort Nadja Bäck Uhr för att hon är sambo med en kvinna. Nu har företaget erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad
Anna Simonsson
"Det är skrämmande att företaget var helt öppna med varför de valde bort mig. Kanske tog jag mer illa vid mig för att de inte ens träffat mig", säger Nadja Bäck Uhr. Anna Simonsson

Nadja Bäck Uhr har levt som öppet homosexuell i över tio år. Hon har jobbat på flera mansdominerade arbetsplatser och är van vid en rå jargong, men har aldrig någonsin upplevt sig diskriminerad i arbetslivet. Inte förrän i höstas då hon sökte ett jobb som orderhanterare på klädföretaget Champion.

- Jag var på intervju för jobbet på bemanningsföretaget Performiq och fick besked av rekryteraren att jag gått vidare. Kort därpå hörde Performiq av sig igen och berättade att Champion ansåg att jag passade för jobbet men att de valt bort mig på grund av min sexuella läggning, berättar hon.

I ansökningshandlingarna hade Nadja Bäck Uhr angivit att hon var sambo med en kvinna. Man skulle kunna tro att sexuell läggning är en ickefråga för en svensk arbetsgivare vid en nyrekrytering. Men år 2013 var det uppenbarligen tillräckligt anmärkningsvärt för att Champions chefer skulle dra öronen åt sig.

- Först blev jag glad över att Performiq stod på min sida och brutit samarbetet. Samtidigt blev jag ganska chockad när jag fick höra om orsaken. Det kändes helt bisarrt och förlegat. Och det är skrämmande att företaget var helt öppna med varför de valde bort mig, säger hon.

Nadja bestämde sig direkt för att gå vidare med ärendet och kontaktade Unionen. Hon väljer nu att gå ut med sin historia för att fler ska våga berätta om diskriminering i arbetlivet till följd av sexuell läggning.

Under förhandlingarna mellan Unionen och företaget förklarade vd:n att det handlade om ett missförstånd.

- Det var intressant att sitta med under förhandlingen och träffa personerna från företaget. De blånekade till anklagelserna. Jag vill framför allt ha en ursäkt och ett erkännande av att det faktiskt hänt, säger hon.

Champion erbjöd Nadja 20 000 kronor i kompensation, vilket hon tackade nej till. I mitten av mars träffades parterna igen och då medgav Champion till sist att en diskriminering ägt rum.

Enligt Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson uppfyllde Nadja kraven för tjänsten. Hon slår fast att bevisningen i målet var ovanligt bra. Arbetsgivarsidan insåg att förutsättningarna att vinna inte var särskilt stora när representanter för rekryteringsföretaget var berett att vittna mot dem.

- Det är ovanligt att man så tydligt kan bevisa ett diskrimineringssamband, det största problemet i den här typen av mål är att ord står mot ord, säger Elisabet Ohlsson.

- Att företaget nu medgett att det skett en diskriminering beror antagligen på den tydliga bevisbilden och att det finns två utomstående personer som hört chefen hänvisa till Nadjas sexuella läggning. Det är konstigt att vi inte kommit längre, att någon tycker att hur jag lever mitt privatliv har någon betydelse för min prestation på arbetsplatsen.

Parterna har nu nått en förlikning som innebär att Champion ger Nadja 60 000 kr i diskrimineringsersättning för kränkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO