Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så kan du skydda din data på nätet

Stora aktörer som Google och Facebook samlar in massor av information om dig. Men det finns alternativ till dessa jättar i dag. Och enligt IT-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder behöver vi ändå inte vara särskilt oroliga eftersom GDPR ger oss bättre skydd nu.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Många får panik när de får veta hur mycket information Google och andra bolag sitter på, säger Gabriel Weinber, grundare av sökmotorn Duckduckgo. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Ett par amerikanska IT-experter som intervjuats i Dagens Industri (DI) målar upp en dyster bild när det gäller vår integritet på internet. Enligt IT-veteranen Brendan Eich kommer vi framöver att få bevittna skandaler som får Cambridge Analytica att se ut som en bagatell. Gabriel Weinberg, vd och grundare av sökmotorn Duckduckgo, som i motsats till Google inte sparar någon data om sina användare, säger: De flesta människor har ingen aning om hur mycket information Google och andra bolag sitter på. När det sjunker in får många panik, på många grunder.

   
Edward Snowden.
 

Det som hänt, inte minst till följd av visselblåsaren Edward Snowdens avslöjande om hur amerikansk säkerhetstjänst bedriver digital övervakning och Cambridge Analytica-skandalen, är att det har skapats en motrörelse. I dag finns flera alternativ till exempelvis Google och Facebook, där man utlovas anonymitet i och med att data inte samlas in och sparas, och många nya initiativ tas nu i samma anda enligt DI.

Visst kan man tycka att det är obehagligt och oetiskt med allt datainsamlande som har skett och sker. Men frågan är hur rädda vi egentligen behöver vara? Skulle vi, som en av de intervjuade amerikanska IT-experterna påstår, få panik om vi visste hur mycket de vet om en?

 
   
Anne-Marie Eklund Löwinder.
 

– Jag kanske är för godtrogen, men det är en sak att de vet saker om mig. Det som oroar mig lite, men där jag ändå känner att jag är lite stöttad av GDPR nu, är vad som händer om de säljer och levererar det här vidare till tredje part. Som sedan kan använda det i sammanhang där man genom maskininlärning och artificiell intelligens drar en massa konstiga slutsatser, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och rankad som en av landets främsta IT-säkerhetsexperter.

Vilkens slags information som sparas om oss kan vara farlig för gemene man?
– Det är den som används till något annat än den samlades in för. Jag hörde exempelvis om en hälsoapp för att bli en bättre skidåkare, där man med hjälp av ett band runt bröstet kunde mäta en massa saker. Som hur mycket man lutade sig fram när man åkte, hur man planerade sin skidåkning och mycket annat.

– Men sedan kom företaget på att det också blev en massa sekundär information om användarna, som gjorde att man exempelvis kunde dra slutsatser om vilken personlighet användaren hade. Sådan information skulle ju också kunna användas av arbetsgivare, som för att kolla om någon har hjärtfel eller dra slutsatser om en person är duktig på att planera eller inte. Och då blir det väldigt fel.

I DI:s artikel hävdar också Brendan Eich att det kommer att finnas aktörer som fejkar historik på internet och sedan hävdar att den är din. Liksom att det inte går att reparera en sådan skada. Är det så?
– Visst kan det vara så. Om du exempelvis är politiker så kan någon hitta på en historia om dig och mata internet med felaktig information. Det är ju mycket sådant som nättrollen ägnar sig åt, att sprida desinformation, vilket man är väldigt bra på. Vi är inte heller särskilt källkritiska. I dag får skolbarnen lära sig mycket om källkritik i skolan och är ganska bra på det. Mycket sämre är det bland dem som är 40 plus, framför allt bland män i den åldern, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Men jag tror ändå att det går att reparera om någon lägger ut felaktig information om en. Även om det skulle krävas väldigt mycket insatser och ta mycket kraft och energi. Man måste ju kunna bevisa det. Men i och med GDPR så har jag ganska stora förhoppningar att folk är tvungna att sköta sig. Nu har vi rätt att få utdrag på all information om oss själva liksom att vi kan begära att man tar bort information om oss. Det är stora och viktiga saker.  

Kan GDPR också leda till en ny standard i USA?
– Ja, GDPR gäller också EU-medborgare i andra länder, så de kommer inte undan. Lagen har redan lett till att den österrikiske internetaktivisten Max Schrems, som för några år sedan drog Facebook inför rätta för att de inte kunde garantera hans integritet, nu har stämt Facebook och dess dotterbolag Instagram och WhatsApp liksom Googles dotterbolag Android, för att de bryter mot den nya lagstiftningen. Max Schrems har också startat aktiviteten noyb.eu – My privacy is none of your business - med ambitionen att kunna hjälpa till att driva masstalan mot de stora aktörerna om de överträder regelverket. Aktiviteten finansieras med crowdfunding och massor av människor har redan skänkt pengar till det. Också vi på IIS har bidragit till det.

Om man vill byta ut Google till en annan sökmotor, som lovar att inte spara på data: Kan man lita på det löftet?
– Det beror ju på hur paranoid man ska vara. Om man till exempel använder sig av sökmotorn Duckduckgo, där anonymiteten är en bärande idé, så föreställer jag mig att de håller vad de lovar. Men hur det blir i framtiden vet man inte. Amerikanska myndigheter kan ju alltid kräva att man ska samla in och lämna ut uppgifter. Det hände exempelvis en VPN-leverantör, ett virtuellt privat nätverk, i USA där alla meddelanden krypterades för att ingen utomstående skulle komma åt dem. NSA kan kräva att de ska lämna ut krypteringsnycklar för avlyssning. I det fallet valde företaget att lägga ned sin verksamhet i stället. Men så är det ju inte säkert att alla skulle göra.

Fotnot: GDPR (General Data Protection Regulation) är EU:s nya dataskyddsförordning.

Några alternativ/konkurrenter till Google, som utlovar anonymitet:

  • Duckduckgo
  • Search Encrypt
  • Startpage
  • Gibiru

Några alternativ/konkurrenter till Facebooks funktioner:

  • Signal (istället för Facebook Messenger)
  • Nuzzel (i stället för Newsfeed)
  • Groupme och Reddit  (i stället för grupper på Facebook)
  • Paperless Post och Doodle (för att bjuda in till olika tillställningar)
(Källa: DI)
 

GDPR

Rätt till tydlig information

  • Syftet med GDPR är att hjälpa dig att ta kontroll över hur dina personuppgifter används.
  • Du ska få information om vem som behandlar dina personuppgifter och varför.
  • Du ska bland annat få veta hur länge dina uppgifter lagras, om de delas med någon, hur du tar tillbaka ditt samtycke och att du har rätt att klaga till Datainspektionen.
  • Dina personuppgifter får bara användas i samma syfte som när de samlades in. Om uppgifterna ska användas i något annat syfte ska du bli informerad.
  • Du har i många fall rätt att få uppgifterna om dig raderade. Undantagen är bland annat om uppgifterna behövs för att ett företag eller organisation ska kunna uppfylla ett lagkrav.

(Källa: Datainspektionen)

Läs mer om GDPR: ”Dyrt att bryta mot GDPR”

Lär om vad som gäller på nätet, exempelvis när det gäller yttrandefrihet, källkritik och desinformation, på internetkunskap.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.