Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så kan du skydda din data på nätet

Stora aktörer som Google och Facebook samlar in massor av information om dig. Men det finns alternativ till dessa jättar i dag. Och enligt IT-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder behöver vi ändå inte vara särskilt oroliga eftersom GDPR ger oss bättre skydd nu.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Många får panik när de får veta hur mycket information Google och andra bolag sitter på, säger Gabriel Weinber, grundare av sökmotorn Duckduckgo. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Ett par amerikanska IT-experter som intervjuats i Dagens Industri (DI) målar upp en dyster bild när det gäller vår integritet på internet. Enligt IT-veteranen Brendan Eich kommer vi framöver att få bevittna skandaler som får Cambridge Analytica att se ut som en bagatell. Gabriel Weinberg, vd och grundare av sökmotorn Duckduckgo, som i motsats till Google inte sparar någon data om sina användare, säger: De flesta människor har ingen aning om hur mycket information Google och andra bolag sitter på. När det sjunker in får många panik, på många grunder.

   
Edward Snowden.
 

Det som hänt, inte minst till följd av visselblåsaren Edward Snowdens avslöjande om hur amerikansk säkerhetstjänst bedriver digital övervakning och Cambridge Analytica-skandalen, är att det har skapats en motrörelse. I dag finns flera alternativ till exempelvis Google och Facebook, där man utlovas anonymitet i och med att data inte samlas in och sparas, och många nya initiativ tas nu i samma anda enligt DI.

Visst kan man tycka att det är obehagligt och oetiskt med allt datainsamlande som har skett och sker. Men frågan är hur rädda vi egentligen behöver vara? Skulle vi, som en av de intervjuade amerikanska IT-experterna påstår, få panik om vi visste hur mycket de vet om en?

 
   
Anne-Marie Eklund Löwinder.
 

– Jag kanske är för godtrogen, men det är en sak att de vet saker om mig. Det som oroar mig lite, men där jag ändå känner att jag är lite stöttad av GDPR nu, är vad som händer om de säljer och levererar det här vidare till tredje part. Som sedan kan använda det i sammanhang där man genom maskininlärning och artificiell intelligens drar en massa konstiga slutsatser, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och rankad som en av landets främsta IT-säkerhetsexperter.

Vilkens slags information som sparas om oss kan vara farlig för gemene man?
– Det är den som används till något annat än den samlades in för. Jag hörde exempelvis om en hälsoapp för att bli en bättre skidåkare, där man med hjälp av ett band runt bröstet kunde mäta en massa saker. Som hur mycket man lutade sig fram när man åkte, hur man planerade sin skidåkning och mycket annat.

– Men sedan kom företaget på att det också blev en massa sekundär information om användarna, som gjorde att man exempelvis kunde dra slutsatser om vilken personlighet användaren hade. Sådan information skulle ju också kunna användas av arbetsgivare, som för att kolla om någon har hjärtfel eller dra slutsatser om en person är duktig på att planera eller inte. Och då blir det väldigt fel.

I DI:s artikel hävdar också Brendan Eich att det kommer att finnas aktörer som fejkar historik på internet och sedan hävdar att den är din. Liksom att det inte går att reparera en sådan skada. Är det så?
– Visst kan det vara så. Om du exempelvis är politiker så kan någon hitta på en historia om dig och mata internet med felaktig information. Det är ju mycket sådant som nättrollen ägnar sig åt, att sprida desinformation, vilket man är väldigt bra på. Vi är inte heller särskilt källkritiska. I dag får skolbarnen lära sig mycket om källkritik i skolan och är ganska bra på det. Mycket sämre är det bland dem som är 40 plus, framför allt bland män i den åldern, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Men jag tror ändå att det går att reparera om någon lägger ut felaktig information om en. Även om det skulle krävas väldigt mycket insatser och ta mycket kraft och energi. Man måste ju kunna bevisa det. Men i och med GDPR så har jag ganska stora förhoppningar att folk är tvungna att sköta sig. Nu har vi rätt att få utdrag på all information om oss själva liksom att vi kan begära att man tar bort information om oss. Det är stora och viktiga saker.  

Kan GDPR också leda till en ny standard i USA?
– Ja, GDPR gäller också EU-medborgare i andra länder, så de kommer inte undan. Lagen har redan lett till att den österrikiske internetaktivisten Max Schrems, som för några år sedan drog Facebook inför rätta för att de inte kunde garantera hans integritet, nu har stämt Facebook och dess dotterbolag Instagram och WhatsApp liksom Googles dotterbolag Android, för att de bryter mot den nya lagstiftningen. Max Schrems har också startat aktiviteten noyb.eu – My privacy is none of your business - med ambitionen att kunna hjälpa till att driva masstalan mot de stora aktörerna om de överträder regelverket. Aktiviteten finansieras med crowdfunding och massor av människor har redan skänkt pengar till det. Också vi på IIS har bidragit till det.

Om man vill byta ut Google till en annan sökmotor, som lovar att inte spara på data: Kan man lita på det löftet?
– Det beror ju på hur paranoid man ska vara. Om man till exempel använder sig av sökmotorn Duckduckgo, där anonymiteten är en bärande idé, så föreställer jag mig att de håller vad de lovar. Men hur det blir i framtiden vet man inte. Amerikanska myndigheter kan ju alltid kräva att man ska samla in och lämna ut uppgifter. Det hände exempelvis en VPN-leverantör, ett virtuellt privat nätverk, i USA där alla meddelanden krypterades för att ingen utomstående skulle komma åt dem. NSA kan kräva att de ska lämna ut krypteringsnycklar för avlyssning. I det fallet valde företaget att lägga ned sin verksamhet i stället. Men så är det ju inte säkert att alla skulle göra.

Fotnot: GDPR (General Data Protection Regulation) är EU:s nya dataskyddsförordning.

Några alternativ/konkurrenter till Google, som utlovar anonymitet:

  • Duckduckgo
  • Search Encrypt
  • Startpage
  • Gibiru

Några alternativ/konkurrenter till Facebooks funktioner:

  • Signal (istället för Facebook Messenger)
  • Nuzzel (i stället för Newsfeed)
  • Groupme och Reddit  (i stället för grupper på Facebook)
  • Paperless Post och Doodle (för att bjuda in till olika tillställningar)
(Källa: DI)
 

GDPR

Rätt till tydlig information

  • Syftet med GDPR är att hjälpa dig att ta kontroll över hur dina personuppgifter används.
  • Du ska få information om vem som behandlar dina personuppgifter och varför.
  • Du ska bland annat få veta hur länge dina uppgifter lagras, om de delas med någon, hur du tar tillbaka ditt samtycke och att du har rätt att klaga till Datainspektionen.
  • Dina personuppgifter får bara användas i samma syfte som när de samlades in. Om uppgifterna ska användas i något annat syfte ska du bli informerad.
  • Du har i många fall rätt att få uppgifterna om dig raderade. Undantagen är bland annat om uppgifterna behövs för att ett företag eller organisation ska kunna uppfylla ett lagkrav.

(Källa: Datainspektionen)

Läs mer om GDPR: ”Dyrt att bryta mot GDPR”

Lär om vad som gäller på nätet, exempelvis när det gäller yttrandefrihet, källkritik och desinformation, på internetkunskap.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.