Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Krav på samtycke i ny dataskyddslag

Under våren fattas beslut i EU om den nya dataskyddsförordning som ska ge större rättigheter för enskilda men ställa större krav på bolag som samlar in personuppgifter. Bland annat kommer kraven på samtycke från enskilda att stärkas och böterna för överträdelser blir höga.
Gabriella Westberg Publicerad
Händer på ett tangentbord.
Foto: Colourbox

Det var strax före jul som EU-kommissionen, Europarådet och EU:s ministerråd kom överens om innehållet i den nya dataskyddslagstiftningen, som diskuterats under flera år. Till skillnad från ett direktiv innebär en förordning att det blir gällande lag i Sverige, direkt när den antas.

Den svenska Datainspektionen är positiv till förslaget.

- Detta är den största händelsen för skyddet av den personliga integriteten sedan den nuvarande personuppgiftslagen trädde i kraft 1998. Den nya förordningen innebär bland annat att nya krav ställs på bolag som samlar in personuppgifter och att enskilda får större rättigheter, säger Kristina Svahn Starrsjö, generaldirektör på Datainspektionen, i en presskommentar.

Genom de nya reglerna stärks individens rätt att själv bestämma över sina personuppgifter till exempel genom att få möjlighet att se kopior över vilka uppgifter som samlats in och ha rätt att "bli bortglömd", det vill säga få sina uppgifter raderade ur databaser. Reglerna om samtycke till insamling av personuppgifter blir strängare.

För bolagen kommer att krävas mer av riskanalyser, policies och rutinbeskrivningar, och det gäller alla behandlingar av personuppgifter, nya som gamla, stora IT-system som enkla excelfiler, enligt konsultbolaget Privacyline AB (tidigare PUL-Akademin), som specialiserat sig på rådgivning kring personuppgiftslagen. Även hackningsförsök av databaser med personuppgifter måste anmälas till Datainspektionen.

Samtidigt införs böter för organisationer och företag som inte följer de nya reglerna. Taket sätts på 20 miljoner euro eller 4 procent av den årliga globala omsättningen för företag. För myndigheter blir straffsatsen en nationell lagstiftningsfråga.   

När den nya förordningen antagits, troligen i april-maj 2016, har företag och myndigheter två år på sig att anpassa sina behandlingar av personuppgifter.

Tänk på att …

Se över alla IT-leverantörsavtal, även avtal med underleverantörer och deras underleverantörer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.