Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Kooperativt ägande kan rädda jobben

I framtiden kommer massor av jobb att utföras av robotar och digitala system. Med risk för ökad arbetslöshet. Kan medarbetarägda företag – där vinsten inte är allt – vara en lösning?
Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Vy över Stockholm. Johannes kyrka i bakgrunden och Wennergren Center i förgrunden. Lars Pehrsson/TT

Utsikten från kontoret på tolfte våningen är magnifik, det har blivit höst i Stockholm, men solen skiner fortfarande på S:t Johanneskyrkan. Varje dag kommer ett hundratal IT-konsulter hit och jobbar på som alla andra – svarar på e-post, träffar kunder, löser problem, får sin lön i slutet av månaden.

Men en sak är annorlunda – något som gör att deras utsikter skiljer sig rätt mycket från många av deras kollegors. När Omegapoint går bra är det inga aktieägare som lyfter vinsten. Och när det går knackigt dyker det inte upp sparpaket och varsel. Medarbetarna äger nämligen företaget och när det gör vinst går den tillbaka till de anställda. Viktiga beslut fattar de själva.

– Att få vara delaktig, inte bara i vinsten utan i allt som händer på företaget, gör att man blir mer engagerad och att jobbet blir roligare. Och om tiderna är tuffa är det lätt att motivera sig till att lägga några timmar extra, säger Anna-Clara Söderbaum, chef för Omegapoints Stockholmskontor.

Delaktighet gör jobbet roligare

Omegapoint är inte unikt, i Sverige finns många medarbetarägda aktiebolag, kooperativ och ekonomiska föreningar. Men i jämförelse med näringslivet i stort är de ändå försvinnande få. Frågan är varför de inte är fler. Något håller nämligen på att hända.

När Thomas Pikettys tegelsten Kapitalet i det tjugoförsta århundradet översattes från franska slog budskapet ner som en bomb i den ekonomiska debatten. Pikettys forskning visar hur ojämlikheten fortsätter att öka, de allra rikaste blir rikare. Han visar också att det är mer lönsamt att äga än att arbeta. Och enligt en OECD-rapport från förra året tycks den här utvecklingen inte bara öka klyftorna i samhället – den är dessutom olönsam. De senaste 20 åren har Sveriges ekonomi på grund av växande ojämlikhet vuxit sju procent mindre än vad den borde ha gjort.

Parallellt med debatten kring Pikettys bok har en annan debatt tagit fart på nytt. Precis som i industrialismens gryning – när ångmaskinen hotade att göra människor arbetslösa – hotar dagens snabba teknikutveckling jobben. Och nu är det inte bara låglöneyrken som kan försvinna. Automatiseringen och robotiseringen hotar också att slå ut yrkesgrupper som läkare, journalister, börsanalytiker och försäljare.

Enligt en rapport kollega.se rapporterat om tidigare automatiserades 450 000 jobb mellan åren 2006 och 2011.

– Det är nog en överdrift att alla jobb kommer att försvinna på grund av den tekniska utvecklingen, men den leder till att jobben flyttar från förutsägbara arbetsuppgifter som är enkla att digitalisera eller automatisera, till sådant som är svårare att rationalisera bort med hjälp av en robot, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Kapitalkoncentration + robotisering = massarbetslöshet?

I värsta tänkbara framtidsscenario – en cocktail av Pikettys idéer om kapitalkoncentration och robotiseringen – får vi massarbetslöshet och en växande ojämlikhet som leder till ett instabilt samhälle.

Här tycks ägandet vara centralt. För vad skulle hända om det inte var en kapitalägare som fattade besluten för att maximera vinsten, utan i stället medarbetarna själva som avgjorde om de ville minska sina lönekostnader?

För Omegapoint blev det här sambandet tydligt vid finanskrisen, då många av deras konkurrenter sa upp en tredjedel av sina anställda.

– Plötsligt hade vi för många anställda. Men vi bestämde oss för att sänka pensionsavsättningarna och hjälpas åt för att alla skulle kunna jobba kvar. Det klarade oss igenom krisen. Hade vi varit ett konventionellt ägt företag hade problemet lösts helt annorlunda, säger Johan Malmliden, vd för Omegapoint.

Fackföreningsrörelsen har historiskt haft ett komplicerat förhållande till medarbetarägda företag och kooperativ. Bland annat för att det blir konstigt för facken när medlemmen också är arbetsgivare.

– Men vad är det egentligen som pressar lönerna mest? Medarbetarägandets eventuella negativa effekter på lönebildningen eller ren arbetslöshet? Jag tror att det är arbetslösheten, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

Livet handlar inte bara om kollektivavtal

Han tror att medarbetarägda företag kan innebära ett kortsiktigt problem för fackförbunden, som att kollektivavtalen urholkas.

– Men fungerar det som det är tänkt innebär det snarare att vi får behålla investeringar i landet och att det blir fler jobb. Livet handlar inte bara om existensen av kollektivavtal, utan om summan av villkor. Även om du som ägare inte har kollektivavtal, kan villkoren och tankarna i kollektivavtalen fortfarande vara relevanta. En annan viktig aspekt på medarbetarägda företag är att lite konkurrens på ägarsidan kan ge nyttiga nya idéer även till företag med traditionella ägarformer. Ett spritt ägande borde vara bra för ekonomin.


Text: Olle Agebro

Ekonomisk förening

  • Medarbetarägande kan vara aktiebolag, medarbetarförvaltade stiftelseäganden eller ekonomiska föreningar där medarbetarna är medlemmar.
  • Det sistnämnda är vanligast bland kooperativa företag. Det finns i dag runt 15 000 ekonomiska föreningar i Sverige, och det är den företagsform som ökar snabbast i antal.
  • Flera studier visar att kooperativa företag har en hög överlevnadsförmåga och att de dessutom i stor utsträckning klarar målet om jämställdhet i företagsstyrelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.