Utsikten från kontoret på tolfte våningen är magnifik, det har blivit höst i Stockholm, men solen skiner fortfarande på S:t Johanneskyrkan. Varje dag kommer ett hundratal IT-konsulter hit och jobbar på som alla andra – svarar på e-post, träffar kunder, löser problem, får sin lön i slutet av månaden.

Men en sak är annorlunda – något som gör att deras utsikter skiljer sig rätt mycket från många av deras kollegors. När Omegapoint går bra är det inga aktieägare som lyfter vinsten. Och när det går knackigt dyker det inte upp sparpaket och varsel. Medarbetarna äger nämligen företaget och när det gör vinst går den tillbaka till de anställda. Viktiga beslut fattar de själva.

– Att få vara delaktig, inte bara i vinsten utan i allt som händer på företaget, gör att man blir mer engagerad och att jobbet blir roligare. Och om tiderna är tuffa är det lätt att motivera sig till att lägga några timmar extra, säger Anna-Clara Söderbaum, chef för Omegapoints Stockholmskontor.

Delaktighet gör jobbet roligare

Omegapoint är inte unikt, i Sverige finns många medarbetarägda aktiebolag, kooperativ och ekonomiska föreningar. Men i jämförelse med näringslivet i stort är de ändå försvinnande få. Frågan är varför de inte är fler. Något håller nämligen på att hända.

När Thomas Pikettys tegelsten Kapitalet i det tjugoförsta århundradet översattes från franska slog budskapet ner som en bomb i den ekonomiska debatten. Pikettys forskning visar hur ojämlikheten fortsätter att öka, de allra rikaste blir rikare. Han visar också att det är mer lönsamt att äga än att arbeta. Och enligt en OECD-rapport från förra året tycks den här utvecklingen inte bara öka klyftorna i samhället – den är dessutom olönsam. De senaste 20 åren har Sveriges ekonomi på grund av växande ojämlikhet vuxit sju procent mindre än vad den borde ha gjort.

Parallellt med debatten kring Pikettys bok har en annan debatt tagit fart på nytt. Precis som i industrialismens gryning – när ångmaskinen hotade att göra människor arbetslösa – hotar dagens snabba teknikutveckling jobben. Och nu är det inte bara låglöneyrken som kan försvinna. Automatiseringen och robotiseringen hotar också att slå ut yrkesgrupper som läkare, journalister, börsanalytiker och försäljare.

Enligt en rapport kollega.se rapporterat om tidigare automatiserades 450 000 jobb mellan åren 2006 och 2011.

– Det är nog en överdrift att alla jobb kommer att försvinna på grund av den tekniska utvecklingen, men den leder till att jobben flyttar från förutsägbara arbetsuppgifter som är enkla att digitalisera eller automatisera, till sådant som är svårare att rationalisera bort med hjälp av en robot, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Kapitalkoncentration + robotisering = massarbetslöshet?

I värsta tänkbara framtidsscenario – en cocktail av Pikettys idéer om kapitalkoncentration och robotiseringen – får vi massarbetslöshet och en växande ojämlikhet som leder till ett instabilt samhälle.

Här tycks ägandet vara centralt. För vad skulle hända om det inte var en kapitalägare som fattade besluten för att maximera vinsten, utan i stället medarbetarna själva som avgjorde om de ville minska sina lönekostnader?

För Omegapoint blev det här sambandet tydligt vid finanskrisen, då många av deras konkurrenter sa upp en tredjedel av sina anställda.

– Plötsligt hade vi för många anställda. Men vi bestämde oss för att sänka pensionsavsättningarna och hjälpas åt för att alla skulle kunna jobba kvar. Det klarade oss igenom krisen. Hade vi varit ett konventionellt ägt företag hade problemet lösts helt annorlunda, säger Johan Malmliden, vd för Omegapoint.

Fackföreningsrörelsen har historiskt haft ett komplicerat förhållande till medarbetarägda företag och kooperativ. Bland annat för att det blir konstigt för facken när medlemmen också är arbetsgivare.

– Men vad är det egentligen som pressar lönerna mest? Medarbetarägandets eventuella negativa effekter på lönebildningen eller ren arbetslöshet? Jag tror att det är arbetslösheten, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

Livet handlar inte bara om kollektivavtal

Han tror att medarbetarägda företag kan innebära ett kortsiktigt problem för fackförbunden, som att kollektivavtalen urholkas.

– Men fungerar det som det är tänkt innebär det snarare att vi får behålla investeringar i landet och att det blir fler jobb. Livet handlar inte bara om existensen av kollektivavtal, utan om summan av villkor. Även om du som ägare inte har kollektivavtal, kan villkoren och tankarna i kollektivavtalen fortfarande vara relevanta. En annan viktig aspekt på medarbetarägda företag är att lite konkurrens på ägarsidan kan ge nyttiga nya idéer även till företag med traditionella ägarformer. Ett spritt ägande borde vara bra för ekonomin.

Text: Olle Agebro