Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Kontorsbåset som läser av hur du mår

Ljudisolerade mötesbås är vanliga på moderna kontor. Nu har företaget bakom det mest populära båset testat teknik som mäter användarens puls, skratt och känslor. När Kollega börjar ställa frågor försvinner informationen från bolagets hemsida.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster ett kontorsbås, till höger ett ansikte som skannas för känslor.
Framerys mötesbås är en vanlig syn på moderna kontor. Modellen på bilden innehåller inte känsloavläsning. Tekniken har testats i prototypmodeller. Foto: Framery/Getty.

Artikeln sammanfattad:


Framerys nya teknik

Företaget Framery har utvecklat prototyper av ljudisolerade mötesbås som kan mäta användarens puls och skratt för att skapa ett välmåendindex.

EU-förbud

EU har förbjudit emotionell AI på arbetsplatser på grund av integritetsproblem och bristande vetenskapligt underlag.

Projektets avslut

Framery avslutade sitt projekt "Pulse" efter EU-parlamentets beslut, men ser potential för tekniken inom sjukvård och konsumentprodukter.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Det kommer ett mejl till redaktionen. Rubriken lyder: ”AI-kontorspoddar ersätter mötesrum”. Avsändare är det finska bolaget Framery. De ligger bakom en marknadsledande variant av de ljudisolerade mötesbås som har exploderat i popularitet de senaste åren. Båsen är gjorda för att anställda i öppna kontorslandskap ska kunna ha telefon- och videomöten i fred, bland annat. Framery har sålt över 90.000 exemplar till företag som H&M, Astra Zeneca och Microsoft.

Nu vill de visa upp något nytt. Bolagets presskontakt skriver att de har prototypmodeller som kan mäta människors skratt. ”De flesta företag gör ju medarbetarundersökningar någon gång per år men med emotionell AI kan man mycket oftare och löpande få input på medarbetarnas hälsa”, slår han fast.

Emotionell AI förbjuds på jobbet

Kollega har tidigare rapporterat om emotionell AI – en kontroversiell teknik för känsloavläsning som snart är förbjuden på arbetsplatser i hela EU. Politikernas motivering är att tekniken har ett bristande vetenskapligt underlag, men också att den är farlig på just arbetsplatser, eftersom relationen mellan arbetsgivare och anställd är ojämlik.

Europaparlamentet röstade för förbudet 13 mars 2024. Mejlet från Framery kommer två dagar senare. I slutet bjuds vi in till en pressvisning, där vi ska få mer information om ”användningen av emotionell AI på arbetsplatsen”.

En algoritm för dina känslor

Pressvisningen hålls i en ljus lägenhet i centrala Stockholm. Marknadskommunikatören Aron Jahn berättar att Framery har en laboratorieavdelning i Storbritannien. Där finns de modeller som beskrevs i mejlet. De kan mäta användarens puls och skratt, som sedan läggs ihop i en samlad känsloalgoritm.

– Det ger ett gemensamt index på välmående. Vi har testat det själva. Vi såg att stressen gick upp på finansavdelningen under kvartalsslutet, berättar han.

I mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart.

Andrew McStay
Andrew McStay. Foto: Ben Bland.

Andrew McStay, chef över forskningscentret Emotional AI Lab vid walesiska Bangor University, reagerar när Kollega berättar om tekniken. 

– Som alltid måste saker prövas juridiskt, så det är svårt att säga om något är direkt olagligt. Men i mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart. Det faller in ganska direkt i anledningarna till att EU har utvecklat nya AI-regler.

EU-förbudet innehåller undantag som möjliggör att tekniken kan användas av hälso- och säkerhetsskäl, men hur de undantagen ska avgränsas är inte klart ännu.

Snabba vändningen – ”Integritetsproblem”

I augusti 2024 tar Kollega kontakt med Framery på nytt. Nu hänvisar bolaget till ett annat pressmeddelande. Det är märkt med datumet 16 mars – dagen efter att vi bjöds in till en pressträff om företagets emotionella AI. I den här texten står det i stället att projektet är avslutat.

Marknadskommunikatören Aron Jahn vill inte låta sig intervjuas på telefon, men svarar på frågor via mejl. Där säger han att AI-produkten, som de döpt till ”Pulse”, aldrig var tänkt att användas i verkligheten.

Den 15 mars fick vi ett mejl där ni marknadsförde ert nya projekt med emotionell AI på jobbet. Nu skickar du en länk till ett pressmeddelande daterat den 16 mars, där ni berättar att projektet avslutas. Vad låg bakom den snabba vändningen?

– Tyvärr verkar det som att du har fått föråldrad information från byrån (presskontakten, reds. anm.), skriver Aron Jahn.

 

Till vänster ett kvinnoansikte som läses av för känslor, till höger ett tecknat hjärta med pulsvågor.
Kontorsbåset Pulse var inte menat att använda emotionell AI i form av ansiktsigenkänning, utan mätte människors mående utifrån faktorer som skratt och puls. Foto: Shutterstock/Colourbox.

Han fortsätter:

– Pulse testades som ett ”proof of concept” internt hos Framery, och även om vi starkt tror på dess potential, anser vi att uppfinningen är olämplig att användas i arbetsmiljöer på grund av potentiella integritetsproblem.

Två dagar före ni skickade inbjudan till oss beslutade EU-parlamentet att förbjuda emotionell AI på arbetsplatser. Är det därför ni har avslutat projektet?

– Nej, vårt beslut grundades i vår övervägning om att mätning av stressnivåer på arbetsplatser strider mot vad vi anser är rätt, även om tekniken ger full anonymitet till användarna.

Framery vill fortsätta med algoritmer för känsloavläsning

Men det betyder inte att tekniken är död. I pressmeddelandet som Aron Jahn har länkat till står det: ”Vi tror dock att det kan finnas flera användningsområden för detta i användarprodukter. Vi hoppas att de som är intresserade av den här teknologin tar kontakt med oss.”

När Kollega ber om ett förtydligande svarar Jahn att tekniken bland annat kan användas i sjukvården och för att ersätta så kallade smartklockor.

Vi tror att tekniken kan vara intressant för konsumentmarknaden, där användarna själva kan erhålla mer exakta stressindikatorer samt mer djuplodande insikter om sin sömnkvalitet och andra hälsorelaterade faktorer utan inledande kalibrering.

Ni skriver också att ni hoppas att de som är intresserade av teknologin tar kontakt med er. Har någon gjort det?

Nej.

När den här artikeln skrivs har pressmeddelandet om Framery Pulse tagits bort från företagets webbplats. Spåren från testavdelningen i Storbritannien går inte längre att följa. Länken leder i stället till företagets produktsida. Längst upp står det: ”Welcome to the next era of the workplace”.

Det här är del två av tre i Kollegas serie om emotionell AI. Del ett om AI som kan skanna dina känslor kan du läsa här. Del 3, där vetenskapen bakom tekniken ifrågasätts kan du läsa här.

Tre andra företag som skapar emotionell AI

Framery är långt ifrån ensamma om att testa teknikens gränser. Kollega har tidigare rapporterat om svenska Smart Eye, som är ledande inom känsloavläsande AI. Runt om i världen finns andra bolag som gör samma sak. Här är tre exempel.

➧ Cogito (USA): Läser av och analyserar känslouttryck hos callcenterpersonal för att ge automatiserad feedback till de anställda.

➧ Find Solution (Hongkong): Säljer emotionell AI till skolor – alltså datorprogram för att läsa av studenters känslor och uppmärksamhet när de studerar på distans.

➧ Entropik (Indien): Använder kombinerad röst- och ansiktsskanning för att läsa av människors känslor. Har kunder inom detaljhandeln, e-handeln, telekom, med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort