Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Kontorsbåset som läser av hur du mår

Ljudisolerade mötesbås är vanliga på moderna kontor. Nu har företaget bakom det mest populära båset testat teknik som mäter användarens puls, skratt och känslor. När Kollega börjar ställa frågor försvinner informationen från bolagets hemsida.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster ett kontorsbås, till höger ett ansikte som skannas för känslor.
Framerys mötesbås är en vanlig syn på moderna kontor. Modellen på bilden innehåller inte känsloavläsning. Tekniken har testats i prototypmodeller. Foto: Framery/Getty.

Artikeln sammanfattad:


Framerys nya teknik

Företaget Framery har utvecklat prototyper av ljudisolerade mötesbås som kan mäta användarens puls och skratt för att skapa ett välmåendindex.

EU-förbud

EU har förbjudit emotionell AI på arbetsplatser på grund av integritetsproblem och bristande vetenskapligt underlag.

Projektets avslut

Framery avslutade sitt projekt "Pulse" efter EU-parlamentets beslut, men ser potential för tekniken inom sjukvård och konsumentprodukter.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Det kommer ett mejl till redaktionen. Rubriken lyder: ”AI-kontorspoddar ersätter mötesrum”. Avsändare är det finska bolaget Framery. De ligger bakom en marknadsledande variant av de ljudisolerade mötesbås som har exploderat i popularitet de senaste åren. Båsen är gjorda för att anställda i öppna kontorslandskap ska kunna ha telefon- och videomöten i fred, bland annat. Framery har sålt över 90.000 exemplar till företag som H&M, Astra Zeneca och Microsoft.

Nu vill de visa upp något nytt. Bolagets presskontakt skriver att de har prototypmodeller som kan mäta människors skratt. ”De flesta företag gör ju medarbetarundersökningar någon gång per år men med emotionell AI kan man mycket oftare och löpande få input på medarbetarnas hälsa”, slår han fast.

Emotionell AI förbjuds på jobbet

Kollega har tidigare rapporterat om emotionell AI – en kontroversiell teknik för känsloavläsning som snart är förbjuden på arbetsplatser i hela EU. Politikernas motivering är att tekniken har ett bristande vetenskapligt underlag, men också att den är farlig på just arbetsplatser, eftersom relationen mellan arbetsgivare och anställd är ojämlik.

Europaparlamentet röstade för förbudet 13 mars 2024. Mejlet från Framery kommer två dagar senare. I slutet bjuds vi in till en pressvisning, där vi ska få mer information om ”användningen av emotionell AI på arbetsplatsen”.

En algoritm för dina känslor

Pressvisningen hålls i en ljus lägenhet i centrala Stockholm. Marknadskommunikatören Aron Jahn berättar att Framery har en laboratorieavdelning i Storbritannien. Där finns de modeller som beskrevs i mejlet. De kan mäta användarens puls och skratt, som sedan läggs ihop i en samlad känsloalgoritm.

– Det ger ett gemensamt index på välmående. Vi har testat det själva. Vi såg att stressen gick upp på finansavdelningen under kvartalsslutet, berättar han.

I mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart.

Andrew McStay
Andrew McStay. Foto: Ben Bland.

Andrew McStay, chef över forskningscentret Emotional AI Lab vid walesiska Bangor University, reagerar när Kollega berättar om tekniken. 

– Som alltid måste saker prövas juridiskt, så det är svårt att säga om något är direkt olagligt. Men i mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart. Det faller in ganska direkt i anledningarna till att EU har utvecklat nya AI-regler.

EU-förbudet innehåller undantag som möjliggör att tekniken kan användas av hälso- och säkerhetsskäl, men hur de undantagen ska avgränsas är inte klart ännu.

Snabba vändningen – ”Integritetsproblem”

I augusti 2024 tar Kollega kontakt med Framery på nytt. Nu hänvisar bolaget till ett annat pressmeddelande. Det är märkt med datumet 16 mars – dagen efter att vi bjöds in till en pressträff om företagets emotionella AI. I den här texten står det i stället att projektet är avslutat.

Marknadskommunikatören Aron Jahn vill inte låta sig intervjuas på telefon, men svarar på frågor via mejl. Där säger han att AI-produkten, som de döpt till ”Pulse”, aldrig var tänkt att användas i verkligheten.

Den 15 mars fick vi ett mejl där ni marknadsförde ert nya projekt med emotionell AI på jobbet. Nu skickar du en länk till ett pressmeddelande daterat den 16 mars, där ni berättar att projektet avslutas. Vad låg bakom den snabba vändningen?

– Tyvärr verkar det som att du har fått föråldrad information från byrån (presskontakten, reds. anm.), skriver Aron Jahn.

 

Till vänster ett kvinnoansikte som läses av för känslor, till höger ett tecknat hjärta med pulsvågor.
Kontorsbåset Pulse var inte menat att använda emotionell AI i form av ansiktsigenkänning, utan mätte människors mående utifrån faktorer som skratt och puls. Foto: Shutterstock/Colourbox.

Han fortsätter:

– Pulse testades som ett ”proof of concept” internt hos Framery, och även om vi starkt tror på dess potential, anser vi att uppfinningen är olämplig att användas i arbetsmiljöer på grund av potentiella integritetsproblem.

Två dagar före ni skickade inbjudan till oss beslutade EU-parlamentet att förbjuda emotionell AI på arbetsplatser. Är det därför ni har avslutat projektet?

– Nej, vårt beslut grundades i vår övervägning om att mätning av stressnivåer på arbetsplatser strider mot vad vi anser är rätt, även om tekniken ger full anonymitet till användarna.

Framery vill fortsätta med algoritmer för känsloavläsning

Men det betyder inte att tekniken är död. I pressmeddelandet som Aron Jahn har länkat till står det: ”Vi tror dock att det kan finnas flera användningsområden för detta i användarprodukter. Vi hoppas att de som är intresserade av den här teknologin tar kontakt med oss.”

När Kollega ber om ett förtydligande svarar Jahn att tekniken bland annat kan användas i sjukvården och för att ersätta så kallade smartklockor.

Vi tror att tekniken kan vara intressant för konsumentmarknaden, där användarna själva kan erhålla mer exakta stressindikatorer samt mer djuplodande insikter om sin sömnkvalitet och andra hälsorelaterade faktorer utan inledande kalibrering.

Ni skriver också att ni hoppas att de som är intresserade av teknologin tar kontakt med er. Har någon gjort det?

Nej.

När den här artikeln skrivs har pressmeddelandet om Framery Pulse tagits bort från företagets webbplats. Spåren från testavdelningen i Storbritannien går inte längre att följa. Länken leder i stället till företagets produktsida. Längst upp står det: ”Welcome to the next era of the workplace”.

Det här är del två av tre i Kollegas serie om emotionell AI. Del ett om AI som kan skanna dina känslor kan du läsa här. Del 3, där vetenskapen bakom tekniken ifrågasätts kan du läsa här.

Tre andra företag som skapar emotionell AI

Framery är långt ifrån ensamma om att testa teknikens gränser. Kollega har tidigare rapporterat om svenska Smart Eye, som är ledande inom känsloavläsande AI. Runt om i världen finns andra bolag som gör samma sak. Här är tre exempel.

➧ Cogito (USA): Läser av och analyserar känslouttryck hos callcenterpersonal för att ge automatiserad feedback till de anställda.

➧ Find Solution (Hongkong): Säljer emotionell AI till skolor – alltså datorprogram för att läsa av studenters känslor och uppmärksamhet när de studerar på distans.

➧ Entropik (Indien): Använder kombinerad röst- och ansiktsskanning för att läsa av människors känslor. Har kunder inom detaljhandeln, e-handeln, telekom, med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.