Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

”Digitala arbetare” ska få schysta villkor

Skaran av så kallade crowdworkers, personer som tar uppdrag via digitala plattformar, växer hela tiden. Nu inleder Unionen ett samarbete med tyska IG Metall för att tillvarata deras intressen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Även de som jobbar mot digitala plattformar kan få kollektivavtal i framtiden. Janerik Henriksson / TT

Plattformsekonomin är på väg att förändra arbetsmarknaden. Mest kända plattformar är kanske taxiförmedlaren Uber och förmedlaren av boende Airbnb, men det handlar om alla möjliga tjänster exempelvis inom programmering eller design. När uppdragen läggs ut via digitala plattformar finns inte längre det traditionella förhållandet mellan anställda och arbetsgivare, som regleras via avtal och lag.

För facken innebär det en ny utmaning.

- Hur stort detta kommer bli kan man bara sia om. Men klarar vi inte att reglera detta kommer en växande del av arbetsmarknaden att bli oreglerad. Våra strategier är att så stor andel som möjligt av det arbete som utförs ska organiseras fackligt, att de som utför arbetet ska lockas till fackligt medlemskap och att vi ska reglera det med kollektivavtalet som grund, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Arbetet med detta har påbörjats, men hur det rent praktiskt ska gå till att reglera villkor för plattformar i andra länder vet inte Unionen i dag.

Samarbetet med det tyska facket IG Metall har pågått i nästan ett år.

- Vi har haft en kontinuerlig och intensiv dialog om de här frågorna. Vi ser samma utmaningar. Det är vi som parter som måste stå för regleringen och fånga upp och organisera dem som utför arbetet, säger Martin Linder.

- Medlemsvärvning är inte huvudsyftet, utan det är att skapa förutsättningar för att den här delen av arbetsmarknaden ska kunna ställa krav. Men ska vi vara en legitim part måste vi också ha dem som medlemmar.

I fjol lanserade IG Metall hemsidan faircrowdwork.org. På den kan man bland annat granska olika plattformar utifrån faktorer som betalning och sidans funktionalitet, och få information om sina rättigheter och löneutveckling.

Det avtal som Unionen nu slutit med IG Metall innebär bland annat att Unionen till hösten kan lansera en svensk portal av faircrowdwork.org under hösten.

- Det här är en gränsöverskridande arbetsmarknad. Att två stora förbund från olika länder jobbar gemensamt tror vi är en början på den resa som ska kunna gälla fler länder, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.