Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Delningsekonomins aktörer har en jättechans att skapa hållbarhet med hjälp av den svenska modellen. Det förklarade Unionens utredare Fredrik Söderqvist för hundratals IT-människor på tech-konferensen Sime i veckan.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Unionen deltog vid årets Sime-konferens, på Cirkus i Stockholm. Kollega

Digitaliseringen och delningsekonomin innebär att mängder av traditionella medelinkomstjobb riskerar att sopas av banan. När utbyte av varor och tjänster sker direkt via en digital plattform behövs inte lika många mellanhänder och såväl transaktions- som distributionskostnaderna blir i princip noll. Säljare, administratörer, logistiker och anställda inom transportsektorn kan behöva se sig om efter nya uppgifter.

På IT-konferensen Sime som hölls på Cirkus i Stockholm i förra veckan hade Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som också är ledamot i Digitaliseringskommissionen, bjudits in för att tala om jobben i delningsekonomin; det vill säga den ekonomi som bygger på ett utbyte av tjänster förmedlade via digitala plattformar, med aktörer som Uber, Airbnb, Car2go mfl.

Fredrik Söderqvist tror inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna, som vissa forskare menar. Även om han ser att utvecklingen ökar trycket och det inte minst bland Unionens medlemmar.

- Än så länge har digitaliseringen mest slagit mot lågkvalificerade jobb inom industrin, men automatiseringen kommer att ta fler jobb på tjänstemannasidan. Och där finns våra medlemmar.

Det Unionens medlemmar och resten av tjänstemännen på arbetsmarknaden behöver framöver är större omställningsförmåga, menar han. Att hela tiden uppdatera sin kompetens. Han nämner det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlat med Svenskt Näringsliv om, som stöp på mållinjen i början av hösten, och som skulle ge tjänstemännen möjlighet till sex månaders kompetensutveckling med 80 procent av lönen.

- De trygghetssystem vi har i dag kommer att få utstå ett oerhört tryck om många människor på kort tid hamnar utanför en allt mer kompetenskrävande arbetsmarknad. Systemet är inte anpassat för att stödja individen i en så hög omställningstakt. Det behövs alternativa lösningar.

I dag är det en stor del av delningsekonomin som försiggår i ett skuggland, utan att verksamheten beskattas eller räknas in i statistiken. Uppdragstagarna tappar det sociala skyddsnätet. Det är inte hållbart, delningsekonomin behöver regleras, menar han.

- Men det bör vara parternas roll att reglera. Det blir för tungrott och oflexibelt om politikerna ska gå in och lagstifta på området. Vad vi behöver är en självreglering, mellan parterna. Jag tror att det finns en jättechans för delningsekonomins aktörer att skapa hållbarhet i Sverige.

Läs mer om delningsekonomin i nästa nummer av tidningen Kollega, ute den 2 december.

Om Sime

Sime är en IT-konferens som arrangeras på olika håll i världen en eller ett par gånger om året. I år hölls konferensen på Cirkus i Stockholm i veckan, och om ett par veckor är det dags för Miami. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.