Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Delningsekonomins aktörer har en jättechans att skapa hållbarhet med hjälp av den svenska modellen. Det förklarade Unionens utredare Fredrik Söderqvist för hundratals IT-människor på tech-konferensen Sime i veckan.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Unionen deltog vid årets Sime-konferens, på Cirkus i Stockholm. Kollega

Digitaliseringen och delningsekonomin innebär att mängder av traditionella medelinkomstjobb riskerar att sopas av banan. När utbyte av varor och tjänster sker direkt via en digital plattform behövs inte lika många mellanhänder och såväl transaktions- som distributionskostnaderna blir i princip noll. Säljare, administratörer, logistiker och anställda inom transportsektorn kan behöva se sig om efter nya uppgifter.

På IT-konferensen Sime som hölls på Cirkus i Stockholm i förra veckan hade Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som också är ledamot i Digitaliseringskommissionen, bjudits in för att tala om jobben i delningsekonomin; det vill säga den ekonomi som bygger på ett utbyte av tjänster förmedlade via digitala plattformar, med aktörer som Uber, Airbnb, Car2go mfl.

Fredrik Söderqvist tror inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna, som vissa forskare menar. Även om han ser att utvecklingen ökar trycket och det inte minst bland Unionens medlemmar.

- Än så länge har digitaliseringen mest slagit mot lågkvalificerade jobb inom industrin, men automatiseringen kommer att ta fler jobb på tjänstemannasidan. Och där finns våra medlemmar.

Det Unionens medlemmar och resten av tjänstemännen på arbetsmarknaden behöver framöver är större omställningsförmåga, menar han. Att hela tiden uppdatera sin kompetens. Han nämner det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlat med Svenskt Näringsliv om, som stöp på mållinjen i början av hösten, och som skulle ge tjänstemännen möjlighet till sex månaders kompetensutveckling med 80 procent av lönen.

- De trygghetssystem vi har i dag kommer att få utstå ett oerhört tryck om många människor på kort tid hamnar utanför en allt mer kompetenskrävande arbetsmarknad. Systemet är inte anpassat för att stödja individen i en så hög omställningstakt. Det behövs alternativa lösningar.

I dag är det en stor del av delningsekonomin som försiggår i ett skuggland, utan att verksamheten beskattas eller räknas in i statistiken. Uppdragstagarna tappar det sociala skyddsnätet. Det är inte hållbart, delningsekonomin behöver regleras, menar han.

- Men det bör vara parternas roll att reglera. Det blir för tungrott och oflexibelt om politikerna ska gå in och lagstifta på området. Vad vi behöver är en självreglering, mellan parterna. Jag tror att det finns en jättechans för delningsekonomins aktörer att skapa hållbarhet i Sverige.

Läs mer om delningsekonomin i nästa nummer av tidningen Kollega, ute den 2 december.

Om Sime

Sime är en IT-konferens som arrangeras på olika håll i världen en eller ett par gånger om året. I år hölls konferensen på Cirkus i Stockholm i veckan, och om ett par veckor är det dags för Miami. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.